Josefsson om… olja

I dag ska vi prata om det ständigt aktuella ämnet olja.

Vad driver priset åt det ena eller andra hållet?

Vad kan vi vänta oss framöver? Det pratar vi om i dag.

Vad har drivit de stora svängningarna på senare år?

Det har varit enormt stora svängningar.

Det reala oljepriset har ju gått från 10–20 dollar fatet–

–upp till över 100 dollar fatet och ner igen.

Det är stora slag. Det började nånstans–

–när Opec installerades på 60-talet.

Sen kom oljekriserna och vi har haft en tematisk approach.

"Commodities super cycle", den arabiska våren–

–och andra teman har drivit oljepriset.

En fantastisk resa. Nu har vi ett nytt tema, åt annat håll.

Nu kommer elektrifieringen–

–och vi får inte riktigt fart på efterfrågan.

En otroligt spännande marknad.

Vad får svängningarna för effekter på världsekonomin?

Det får stora effekter. Det borde inte ge nån nettoeffekt.

Om ett land blir rikare blir ett annat fattigare.

Men det blir en omfördelning av resurser och förmögenhet.

När oljepriset är högt omfördelas köpkraft och resurser–

–till oljestinna ekonomier.

När priset går ner, går de tillbaka till västekonomin.

För västvärlden är det ofta positivt med lågt oljepris–

–för då får vi mer köpkraft.

Vad som styr priset pratar vi snart mer om.

Först ett axplock ur några analyser.

Jag är rädd för ett rejält uppsving i oljepriset–

–då investeringarna har varit låga.

Det blir stor press i marknaden–

–så runt 2020 tror jag på cirka 80 dollar per fat.

USA:s "driving season" tar av lagren–

–och det har slagit igenom i globala lager–

–varför Opec börjar närma sig sitt mål.

Men den medvind Opec har känt ligger bakom oss nu–

–och inför första halvåret nästa år, är det uppförsbacke–

–för då stiger lagren i USA–

–och de utgör nästan halva de globala lagren.

Om de stiger i USA, stiger de globalt.

Jag ligger inte sömnlös över–

–att skifferoljan skulle övermanna oss.

Hur högt kan oljepriset gå?

Och bland annat skifferolja och lagernivåer–

–är två saker som bestämmer oljepriset.

Spännande. Du har väl nån graf över lagernivå?

Helt rätt. Jag har massor av grafer.

Dem vill vi se.

För lagernivåerna för råolja har jag gjort en jämförelse–

–mellan ett genomsnitt för några decennier–

–och 2016 och i år.

Lagerneddragningen har varit omfattande i år.

Även förra året drogs nivån ner mycket.

Mönstret går igen även för bensin.

Man drog ner mycket i bensinlagren i fjol.

I år har man dragit ner ännu mer.

Varför drar man ner lagren?

Den främsta anledningen är att man har producerat–

–så ohemult mycket olja de senaste åren.

En del är skifferoljan, där man i tre, fyra år–

–har producerat väldigt mycket. Det betar man av snabbt.

För under den här perioden–

–har raffinaderierna gått för högtryck–

–och ändå har man inte lyckats upprätthålla bensinlagren.

Hur mycket är det kvar i lagren? Är det nåt kvar?

Bensinlagren är ännu på höga nivåer–

–men i den här takten minskar de snabbt.

Så det behövs ny kapacitet.

Investeringsbehovet är fortfarande högt.

Det ligger som ett golv under oljepriset–

–eller kanske hjälper det att lyfta lite.

Finns det andra sätt att få tag på olja?

Ja, det gör det.

Skifferolja är ohyggligt intressant.

När vi pratar om skifferoljans effekt på oljemarknaden–

–undrar vi över break-even-nivån.

Först pratade man om 30–35 dollar fatet för skifferolja.

Men det svänger beroende på typen av oljekälla.

När det är teknologiskt svårt att utvinna oljekällor–

–då kostar det mer. Så break-even-priset skiftar lite.

En enkel skattning av hur det ser ut–

–ger att det ligger runt 50 dollar fatet.

Om vi använder det som en indikator–

–för när skifferoljan kommer in som produktion–

–så funkar den bra.

När de blå staplarna är positiva–

–då ökar inflödet av skifferolja.

Därför tror jag inte att den går över 80 dollar fatet.

Där nånstans kommer skifferoljeproducenterna in igen.

Och nu, vid 50 dollar fatet...

Ja, vad händer nu? Vi ligger ju över 50.

Det finns många försök och en vilja att få upp oljepriset.

Fiskala break-even-priser för exempelvis Saudiarabien–

–ligger enligt IMF nu på 85 dollar fatet.

De priserna ligger långt bort–

–och det beror på att oljegasproducenterna–

–kommer in väldigt tidigt–

–då de bara bryr sig om vad det kostar i deras anläggning.

Det är ett bra skäl till att tro–

–att priset kan gå upp, men lär hamna–

–i ett tydligt intervall mellan 40 och 60 dollar fatet.

Finns det fler skäl till att oljan inte ska sticka iväg?

Nu har vi varit rätt konkreta.

Nu återgår jag till en mer flummig variant.

Det finns en mer långsiktig sak.

I den första grafen hade vi ett brant fall 2016–2017.

Det beror på bilden av hur oljan ska användas i framtiden.

En del handlar om batteriteknik.

Elbilen är ett bra exempel då användningen av olja–

–går till två saker: transportmedel och elektricitet.

När det gäller transportmedel har oljan varit speciell.

Den har högt energiinnehåll och är lätt att transportera.

Här ser vi elbilens intåg.

Om vi ser på det historiskt, vilket är kul–

–så är den vita linjen häst och vagn.

Den har gått från många per person till i princip noll.

Skalan är logaritmerad, så 0 är 1.

Motorfordonen ökade kraftigt i början av 1900-talet–

–och stabiliserades på höga nivåer.

De senaste åren är det orange.

Det intressanta är den ljusblå. Där har vi elbilarna.

Den utvecklingen har varit mycket snabbare–

–än när motorfordonen infördes.

Här ser man hur batteritekniken möjliggör de sista stegen–

–i elektrifieringen.

Det är en logaritmisk skala, ska vi tillägga.

Men vet du vad en elbil kostar?

De är dyra.

Och de ska ta över?

Jag tänkte att det skulle komma nån synpunkt på det.

Om man hade introducerat T-Forden i dag–

–hade den i dagens penningvärde kostat 1,5 miljoner.

Det är väl där de dyra elbilarna ligger.

Om man ser på utvecklingen sen introduktionen runt 2010–

–så har de halverats i pris.

Förbättringstakten när det gäller att ha råd med elbilar–

–har gått snabbare än vad det gjorde för motorfordon.

Mycket av det här pekar åt samma håll.

Här finns annat också, som delningsekonomi.

Vad finns det mer för tendenser som driver på?

Delningsekonomin är en del, men det finns andra saker.

Batteritekniken kommer att få även andra effekter.

Vi kan lagra solenergi och så.

Mycket annat gör att oljan faller i värde långsiktigt.

Om den gör det, så får det lite kul effekter.

Om man ser på oljan och den energi som finns i den–

–så har dess "unique selling point" fram till nu varit–

–att den är portabel och lätt att använda.

Men om den bara blir ett fossilt bränsleslag bland många–

–borde alla kosta ungefär lika mycket.

Då finns det mycket nedsida.

Här är det omräknat i dollar per fat–

–för kol och naturgas också.

Då finns det en fallhöjd ner till 20 dollar fatet.

Är det vad du säger? Att den lär ligga på runt 20 dollar?

Om vi får rätt i att batteritekniken gör så stora framsteg–

–att vi två har råd med elbil–

–då borde oljepriset hamna neråt 20 dollar fatet.

Miljöaspekter, då?

Det är ju det viktiga.

Det kan ju komma skatter på det här.

Men det viktiga är att långsiktigt ska oljan kosta–

–ungefär som andra fossila bränslen.

Kortsiktigt kanske den kan ligga mellan 40 och 60 dollar.

Spännande. Vad bjuder du på nästa vecka?

Då ska vi prata om "frontier markets".

De väldigt exotiska marknaderna–

–som förhoppningsvis blir de stora, nya ekonomierna.

Tack.

Opec samlas för sitt 173:e årsmöte om en knapp vecka. För att ladda inför oljemötet diskuterar Roger Josefsson oljeprisets toppar och dalar tillsammans med Petra Bergman.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.6%
NASDAQ-100 -0.1%
NASDAQ Composite -0.3%

Vinnare & förlorare

SCA 1.7%
Nolato 1.4%
Husqvarna 1.2%
Addtech -3%
ICA Gruppen -3.1%
Munters -11%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

  • Autoliv delas upp0:59

    Autoliv delas upp

    Autolivs styrelse har beslutat att affärsområdet Electronics ska knoppas av. Bolaget kommer få ett nytt namn och förväntas noteras i USA och Sverige.