Josefsson om… Moder Svea

Svensk ekonomi har varit superstark–

–efter finanskrisen och utklassat många EU-länder.

Det är temat för veckans program.

Vad säger du om det, Roger?

Jättespännande.

Jag har tyckt att svensk ekonomi kanske inte går så bra–

–som alla tror.

En som är lite kritisk är professor John Hassler–

–vid Stockholms universitet. Han säger–

–att svensk ekonomi är överskattad. Håller du med?

Definitivt. Jag har inte exakt samma uppfattning.

Det är skönt när nån med högre grad än jag har–

–som säger samma sak. Då är vi på väg åt rätt håll.

Eller kanske inte...

Innan vi kollar på dagens grafer ska vi lyssna på–

–några som har åsikter om den svenska tillväxten.

Sverige sticker ut ur ett internationellt perspektiv.

Det växer inte lika starkt i övriga Europa.

Vi ser en bred tillväxt. Den är domestikt driven–

–men vi får också hjälp av utrikeshandeln.

Det är bra fart på alla cylindrar.

Den senaste tidens migrationsströmmar till Sverige–

–har höjt BNP-tillväxten med 0,4 procentenheter.

Nettoexporten skulle kunna bidra negativt–

–till BNP-tillväxten framöver.

KI skriver upp förväntningarna–

–på den svenska konjunkturen för i år.

BNP väntas öka med 3 % i år och 2,2 % nästa år.

Det är stark ekonomi, men det är svårare att växa–

–när vi kommit upp till så höga nivåer.

Hög svensk tillväxt i mångt och mycket drivet av–

–invandringen. Det är det vi tänkte prata om.

Du var lite kritisk. Hur går ditt resonemang?

Jag håller med Hassler väldigt mycket.

Det jag tycker om med den typen av diskussioner är–

–att vi inte ska nöja oss och säga att vi gör allt rätt.

Vi har mycket att arbeta med–

–mot bakgrund av de utmaningar som invandringen ger.

Om vi börjar med Hasslers argument–

–och tittar på BNP per capita. BNP delat på befolkningen.

Det har utvecklats ganska väl i Sverige, blå linje.

Den ligger ganska högt i jämförelse med andra länder.

Men tittar man på nivån i tillväxten–

–jämfört med vanlig BNP-tillväxt–

–så har den snittat kring 3 % de senaste åren.

Det här ligger en bra bit under.

Men vi ligger fortfarande bra till.

Ja, i förhållande till många andra länder.

Det här är OECD:s siffror. Hassler har tittat mer på IMF.

Det här är för att belysa att Sverige går bra–

–med de flesta mått mätt.

Men för BNP per capita ser tillväxtnivån lite sämre ut.

Men om vi tittar på vad Hassler säger–

–så har vi här BNP per capita i Sverige–

–delat med BNP per capita i EU.

Man kan konstatera att efter bankkrisen–

–hade vi en stark återhämtningsperiod.

Hassler pekar på att från 2006 och fram till nu–

–har vi skördat frukterna av de olika reformer–

–som gjordes under alliansregeringen.

Man får vara lite fundersam och bekymrad över–

–att regeringen nu inte har tillräckligt med reformer–

–i pipeline för att utvecklingen ska fortsätta vara god.

Är mer reformer nyckeln till framgång?

Mer reformer hade varit jättebra.

Det här är en av de delar jag är tveksam till.

Kom ihåg två saker här:

1. Europa har gått igenom en ganska stor kris.

De har en återhämtningsfas. Att BNP per capita ökar–

–betyder inte att Sverige går dåligt.

2. I många diskussioner säger man–

–att svensk BNP per capita-utveckling är låg–

–på grund av att vi tar hit lågproduktiva invandrare.

Det resonemanget vänder jag mig starkt emot.

I BNP per capita-måttet justerar man för valutakurser–

–relativpriser det vill säga löneutveckling...

Här kan man göra på många olika sätt.

Jag har lagt in OECD, vit linje, som referens.

Den ligger betydligt högre än IMF:s.

Det här är för att belysa att Hassler har en poäng i–

–att vi behöver fortsätta göra reformer.

Men BNP per capita ska man tolka försiktigt.

Vad är det då som bidrar till tillväxt rent konkret?

Vi hörde att de pratade om att nettoexport–

–och investeringar går starkt.

Det är bara ett sätt att titta på BNP.

Jag gillar BNP som mått för man kan mäta på olika sätt.

Det är ganska ovanligt.

Man kan titta på det från produktionshåll–

–eller hur man skapar BNP.

Det som har drivit tillväxten de senaste åren–

–har varit befolkningen.

I den grundläggande tillväxtmodellen–

–driver två variabler BNP: befolkningstillväxt–

–och produktivitet. Båda variablerna är väldigt tungrodda.

Vad gör man för att få igång produktiviteten?

Då får vi ha världens bästa skola.

Men det tar tid innan eleverna har kommit igenom skolan.

Och befolkningstillväxten... Det tar 18 år eller mer–

–för att få ut ökade födslotal i arbetsför befolkning.

Det är ett jätteproblem.

Tänk hur man resonerar som politiker.

De vill ha effekt inom en fyraårsperiod.

Efter fyra år vill de bli omvalda.

Men jobbskatteavdrag, RUT och ROT–

–kan sätta lite fart.

Det är precis det som är poängen.

Om man delar upp BNP kan man titta på deltagandegrad–

–medelarbetstid och sysselsättningsgrad.

Där finns det mycket att göra som får direkta effekter.

Det Hassler pekade på i den här grafen var–

–att det såg hyfsat ut med alliansregeringen–

–för att man höjde deltagandegraden.

Nu har vi fått in jättemycket–

–av den svåra råvaran människa.

Vad vi ska göra med dem? Utbildning är nummer ett.

Men vi måste också skapa ekonomiska incitament–

–så att folk börjar arbeta. Det är ett svårt problem.

Det låter som klassisk högerpolitik.

Det är säkert många som inte håller med.

Ja, vilket man på ett sätt kan förstå.

Motsättningen om man tittar på vänsterkanten–

–är att det innebär att sänka lönerna för många.

Där finns två motargument: 1. Empiriska studier visar–

–att den infödda befolkningen inte får sämre löner–

–av att det kommer in invandrare. Tvärtom för många.

Arbetsledande funktioner får högre lön.

2. Vi har inte längre en homogen befolkning.

Det kommer in folk med andra kunskaper och förmågor.

De kanske inte har den teoretiska utbildningen–

–då måste yrkeslivet anpassas.

Alternativet är att säga att vi betalar för dem.

De får sitta i förorten och dricka kaffe.

Vi vill inte ändra vårt system.

Då får vi andra problem med utanförskap osv.

Intressant. Nästa vecka...

Jag tror att det rör nåt som du har lite problem med.

Tänkte du på min impulskontroll?

Vi ska prata om impuls- och responsfunktioner.

Det låter tråkigt för många. Det är skitkul.

Det ska vi snacka om nästa vecka.

Sveriges ekonomi har varit urstark sedan finanskrisen och utklassat många EU-länder. Men stämmer det verkligen? Roger Josefsson diskuterar svensk ekonomi med Petra Bergman.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1%
NASDAQ-100 -0.4%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Fenix Outdoor 2.6%
Nolato 1.8%
Lundin Petroleum 1.6%
Axis -2.5%
Hennes & Mauritz -2.8%
Munters -4.1%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier