Josefsson om… lönestelhet

I dagarna har lönestatistik kommit–

–både från Sverige och USA, och mer pengar–

–har kommit i lönekuverten. Förra veckan sa vi–

–att lönerna var på väg upp. – Du hade rätt.

Även en blind höna...

...hittar ett frö.

Vi har faktiskt fått mer pengar i plånboken.

Ja, efter många om och men, börjar lönerna stiga.

Inte fort, och inte till nivåerna före krisen–

–men det går åt rätt håll.

Högkonjunkturen är här med goda tider.

Grafen visar att lönerna varit högre tidigare.

Före finanskrisen var det upp över 4 %.

Det ser vi inte i dag.

Ett typiskt mönster. Innan högkonjunkturen är på topp–

–brukar lönetillväxten vara drygt 4 %.

Ett mönster som går tillbaka till slutet av 80-talet.

Så dagens nivå är mager, även om det går åt rätt håll.

Och det går ner mellan perioderna–

–så mönstret skiljer sig från konjunkturcykeln.

Men tiderna är goda, varför blir det inte högre?

Det föds nya teser och hypoteser–

–var och varannan dag. En av dem ska vi diskutera i dag.

Rätt många har inga löneökningar och vad betyder det–

–för den totala löneökningstakten?

Grafen visar att botten var djupare den här gången–

–än vid förra dippen.

Det stämmer. Och därför kan man tro–

–att det nu är annorlunda. Avmattningen var så kraftig–

–och så många förlorade jobben. Implicita kontrakt–

–innebär att arbetsgivare och arbetstagare–

–kommer överens om att klara den djupa lågkonjunkturen–

–genom att acceptera en låg och långsam löneökningstakt.

Det kan ligga nåt i det.

Varför laggar det?

Arbetsmarknaden reagerar med eftersläpning.

När företagare får konjunktursignaler–

–väntar de nog med att sparka folk.

De är kompetenta och det kostar att anställa.

Man väntar med att sparka folk–

–och därför tar det tid för lönerna att anpassa sig.

Toppar och bottnar för konjunktur och löner–

–följs inte alltid åt, utan har snarare ett växelmönster.

Det finns fler som tror på högre löner.

Här får vi höra en som tror–

–att högre löner väntar runt hörnet:

Ska de anställa fler, särskilt små företag–

–måste de höja lönerna–

–i synnerhet för de svåra jobb det gäller.

I förra programmet talade vi om–

–att det är svårt att hitta arbetskraft–

–och därför måste arbetsgivarna höja lönerna.

Har du några "käcka" grafer som visar det?

Ja, några har jag. Ska jag visa dem direkt?

"The man with the graphs." Vad heter det?

Jag vet inte, men vi kör med det du sa.

Matchningsproblematiken kan vi tala länge om.

Grafen börjar 2001, vid förra krisen.

Alla kurvor pekar nedåt.

Vi tittar på "quits rate" och "job openings rate".

I vilken mån man anställer folk–

–och i vilken mån jobb finns: arbetstillfällen.

När kurvorna pekar nedåt minskar skillnaden–

–mellan andelen jobbsökande av arbetskraften–

–och antalet lediga tjänster. Den sjunkande trenden–

–är ett gott tecken långsiktigt.

Några av kurvorna drar sig ner mot nollstrecket.

Den här grafen visar tydligt att det ser bra ut.

Riktigt bra går det för den privata sektorn–

–som går under nollan.

Den visar att antalet jobb–

–är detsamma som antalet sökande.

Många lyfte fram det som ett tecken på–

–att USA:s ekonomi håller på att överhettas.

Det enda som saknas är lönetillväxten.

Men den verkar gå åt rätt håll.

Den gröna linjen pekar uppåt rejält.

Det måste finnas med för att få helhetsbilden.

Välutbildad arbetskraft.

Ja, professionella och företagstjänster.

Hypotesen att man måste betala bra–

–för att få rätt arbetskraft, matchningsproblematik–

–verkar inte stämma. Den har faktiskt stigit på sistone.

Och tittar man på hela perioden...

Den gula och den blå linjen: hotell, restaurang–

–och detaljhandel, sektorer med lägre kunskapskrav–

–går ihop mer än den välutbildade sektorn.

Så där det skett en stor förändring–

–och efterfrågan på arbetskraft är stor–

–är snarare i hotell, restaurang och detaljhandel.

Det tycks inte gälla professionella och företagstjänster.

Inte minst för att den åter stiger.

Mycket pekar på att det börjar gå åt rätt håll.

Ja, men det här säger också att tesen–

–att man måste betala mer för välutbildad arbetskraft–

–inte underbyggs. Den här stiger igen.

En indikation på att trycket inte är så hårt–

–på de välutbildade sektorerna, utan på låglönesektorerna:

Hotell, restaurang och detaljhandel.

Ännu en bild.

Vad ser vi här?

Ja, nu ska vi försöka förklara det.

Den här axeln visar andelen av arbetskraften–

–som inte haft nån lönetillväxt de senaste åren.

Och den här visar timlönetillväxten–

–för hela arbetsmarknaden.

Så ju högre andel av arbetsmarknaden–

–som saknar lönetillväxt–

–desto lägre blir timlönetillväxten generellt.

Tesen är intressant.

Var finns det senaste utfallet? Här?

I april, ja. För nån timme sen fick vi ännu ett utfall.

Det låg i samma härad.

Sambandet indikerar att det stora problemet–

–med att få i gång timlönerna och inflationen–

–är att så många saknar lönetillväxt helt–

–snarare än att nåt annat skulle ligga bakom.

Vad tycker du att man ska titta på särskilt?

När många saknar lönetillväxt.

Problemet är att vi inte ser nån timlönetillväxt–

–eller att den är för låg. Men grafen indikerar–

–att skälet är att så många saknar lönetillväxt.

Nedgången på arbetsmarknaden var så extremt djup–

–att många varit rädda för att lämna sina jobb–

–och gjort explicita eller implicita avtal–

–om att hålla fast vid sina jobb.

Arbetsgivaren avskedar inte, under förutsättning–

–att den anställde accepterar låga–

–eller obefintliga löneökningar.

Så mysteriet med de försvunna löneökningarna–

–och att ökningstakten är mindre än före krisen–

–kan förklaras av att så många–

–föredrar trygghet framför löneökningar.

Vad händer om andelen minskar med 1 procentenhet?

I ekvationen står det minus 0,3.

Den koefficienten indikerar–

–att om andelen av arbetsmarknaden som saknar löneökning–

–minskar med 1 procentenhet, stiger timlönetillväxten–

–med motsvarande tre tiondelar.

Då kan vi komma upp i en tydligare löneökningstakt.

För att få en normal löneökningstakt–

–som vid högkonjunktur: över 4 %–

–vad måste läggas till i ekvationen?

Då måste andelen av arbetskraften som saknar lönetillväxt–

–sjunka med 2–3 procentenheter. En kraftig förbättring.

Det är oväntat. För utvecklingen av andelen arbetskraft–

–med nollönetillväxt har stigit under flera decennier.

Så det kan bli kärvt. Nu står det och väger.

Många indikatorer pekar på att det är starkt.

Folk söker nya jobb med löneökningar–

–men samtidigt sitter en hög andel av arbetskraften–

–kvar på jobb med nollönetillväxt.

De måste söka sig bort, alternativt att arbetsgivarna–

–höjer lönerna för att de inte ska försvinna.

Då får man hoppas att den går ner.

Sker inte det tar lönetillväxten inte fart.

Varför måste lönerna öka när priserna inte gör det?

Interaktionen mellan löner och inflation–

–är den heliga graal för centralbankerna.

Kommer inte lönerna i gång–

–gör heller inte inflationen det och förväntningarna–

–om att kunna söka sig nånstans med fler jobb.

Varför stiger då andelen med nollönetillväxt?

Varför får fler och fler ingen löneutveckling?

Varför accepteras det och varför sker det?

Här finns många spännande teser.

Explicita och implicita överenskommelser–

–med arbetsgivaren. Eller att arbetsgivarna förstår–

–att när räntorna stiger påverkar det resultaträkningen–

–så att de ska hålla tillbaka löneökningarna.

En intressant tes.

Då är vi i en fortsättning av finanskrisen 2008–2009.

Mycket att ta in och viktigt. Vad ska vi ta med oss?

Programmet är del två av det förra programmet–

–där det mesta tydde på att löneökningarna tar fart.

Nu eller aldrig.

Men en faktor pekar i en annan riktning.

Att så många i USA:s ekonomi accepterar nollöneökningar.

Nu står slaget mellan två teser.

Under kommande månader avgörs det.

Ska lönerna ta fart, liksom inflationen, ska det ske nu.

Om det i stället är efterverkningar av finanskrisen–

–får vi också se det nu. Håll ögonen–

–på timlönestatistiken, den senaste gjorde ett kliv uppåt–

–så de gamla sambanden kanske håller.

Hoppas det. Vad kan vi vänta oss nästa vecka?

"Den ljusnande framtid är vår", hoppas jag.

Många tar studenten och går ut i yrkeslivet.

Vi kan titta på hur det ser ut. Vi får se.

Tack ska du ha.

Enligt färska siffror har vi mer pengar i plånboken och lönetillväxten går åt rätt håll. Men hur påverkas siffrorna av de som inte har någon lönetillväxt alls? Roger Josefsson diskuterar tillsammans med Petra Bergman.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ-100 -0.6%
NASDAQ Composite -0.5%

Vinnare & förlorare

Fenix Outdoor 4.9%
Hennes & Mauritz 4.4%
Ericsson 2.9%
Millicom -2.2%
Fagerhult -2.4%
THQ Nordic -2.7%
Uppdaterad tis 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Defensiven prioriteras i sommar23:32

    Defensiven prioriteras i sommar

    Epiroc gör debut som självständigt bolag på börsen och vd Per Lindberg gästar Börslunch. Dessutom fortsätter genomgången av gästernas sommarportföljer.

  • Handelskrig och oljeoro11:46

    Handelskrig och oljeoro

    Claes Måhlén analyserar de senaste makrohändelserna. Dessutom berättar han vad veckan har att bjuda på. Med ett ovanligt spännande Opecmöte på midsommarafton bland mycket annat.

  • Epiroc gör debut4:37

    Epiroc gör debut

    Epiroc noteras. Orexo påbörjar lansering av Subsolv i EU. Europris går in i Öob. Riktkurs för H&M sänks.