Josefsson om… kronan

Den svenska kronan är nere på rekordsvaga nivåer.

Vid Riksbankens senaste räntebesked härom veckan–

–betonades vikten av en svag krona–

–för att hålla uppe inflationen.

De flesta bedömare verkar se positivt på den svaga kronan.

Det är positivt. Det ger förhoppningsvis högre inflation–

–så att Riksbanken kan glida in i 2 %-målets nirvana.

Finns det andra sidor av myntet?

Ja. En svag valuta kan vara ett tecken–

–på problem i ekonomin.

Men den gängse bilden–

–är att den hjälper Riksbanken att höja inflationen.

Det diskuteras också om den är för svag.

Många tycker att den svenska ekonomin är stark–

–och att det inte krävs en svag krona–

–för att hjälpa Riksbanken–

–att den starka inhemska efterfrågan räcker.

Riksbankens politik påverkar kronan.

Kronan påverkas av den svenska räntan–

–i relation till andra länders.

Och även av QE och andra åtgärder Riksbanken styr.

Hur påverkar våra löner kronan?

Med höga löner blir ekonomin och inflationen stark–

–som på lång sikt skapar en försvagad valuta.

Men det ser vi inte i dag.

Förr hade vi en fast växelkurs.

Varför är det så mycket snack om hur kronan ska vara?

Växelkursen är ju rörlig.

Under den fasta växelkursen hade vi inget inflationsmål.

Den rörliga växelkursen gör stor skillnad.

På 80-talet och början av 90-talet–

–var det helt annorlunda.

Riksbanken borde låta kronan vara–

–marknaderna ska sätta priset på kronan.

Till stor del är det så, men det som sker–

–är att Riksbankens politik driver kronans pris–

–för att räntan är lägre i Sverige än i omvärlden.

Så ser dagens mekanism ut.

Det här leder till olika tolkningar.

Här förklarar Handelsbankens prognoschef–

–hur kronans styrka påverkar inflationen.

Kronan ska utvecklas så att inflationen–

–utvecklas stabilt med målet på 2 %.

Enligt deras prognos–

–ska kronan stärkas rätt mycket på kort sikt.

Men i dag har den försvagats.

Christina pekar på det som många antyder:

Kronan är väldigt svag.

Det ska vi titta närmare på i dag.

Som vanligt har jag en massa grafer...

Den här visar kronans utveckling mot euron och dollarn.

Vi har också KIX-index. Ett index där man väger samman–

–de valutor svenska bolag handlar med i första hand:

Den blå linjen. Så ser den senaste tidens utveckling ut.

"Kronans irr- och ofärd".

Här försvagas kronan rejält.

Här börjar Riksbankens stödköp. Är jag rätt ute?

Javisst.

"Take it away."

Den här perioden är intressant.

När vi gick in i 2013 fanns inte en tanke på–

–att Riksbanken och ECB skulle börja med QE.

Sånt gjordes bara i USA och Storbritannien.

Men ju längre året gick blev det allt mer klart–

–att Riksbanken och ECB skulle göra QE.

Det gav en svagare krona.

Sen dess har vi levt med den miljön.

Kronan ligger ovanför den streckade linjen–

–under hela perioden har kronan varit svagare än euron–

–den bruna linjen, dollarn, den gröna linjen–

–och KIX-index. Under hela perioden har kronan varit svag.

Vad hände efter årsskiftet?

Uppgången på sistone–

–beror på att inflationen blev lägre än förväntat.

Under det senaste halvåret–

–trodde vi att inflationen skulle ta fart–

–men så blev det inte. Därför tvivlar folk:

"Kommer Riksbanken verkligen höja räntan?"

Riksbanken har varit tydlig–

–med att de inte vill ha en starkare krona–

–på grund av inflationsmålet.

Man hör ofta att det är bra med en svag krona.

Exportsektorn gynnas...

Men om man gör en hälsocheck på ett land–

–är det kanske bra med en stark valuta?

Ett tecken på att det går bra.

Ja, en stark valuta är generellt ett tecken–

–på att ekonomin fungerar väl.

Många menar att Sverige ser starkt ut och går bra–

–även exportsektorn. Men tittar man mer i detalj...

Jag har delat upp svensk ekonomi:

Exportsektor och inhemsk efterfrågan.

1997–2007 är en viss trend, nollstrecket.

Sen har vi den faktiska utvecklingen.

Den blå linjen, inhemsk efterfrågan, ligger i linje–

–med den tidigare trenden.

Men exportefterfrågan ligger lång...

Att svensk ekonomi inte kräver en svag krona...

Bilden visar att exportsektorn kräver det.

För efterfrågan är svag jämfört med tidigare.

Att en uppgång antyds–

–hänger samman med den ännu svagare kronan.

Ett tecken på svag efterfrågan utifrån?

Eller att ett annat land går starkt eller svagt?

Det här är ett tecken på att Sverige ser bra ut inhemskt–

–men omvärlden har varit svag länge–

–så omvärldens efterfrågan är svag.

Kronan måste hjälpa till att stödja svensk ekonomi.

Vad påverkar utvecklingen?

När den inhemska industrin går bra i ett land–

–liksom tjänstenäringen, höjs lönenivåerna–

–som kanske påverkar exportbolagen?

Resonemanget är intressant. Konkurrenskraft.

Många menar att kronan dopar svensk exportindustri–

–driver upp exporten. Men det stämmer inte.

Kronan är bara en del av exportbolagens utveckling.

Den andra delen handlar om det inhemska kostnadstrycket.

Många exportbolag är "pristagare".

De kan inte påverka världsmarknadspriset nämnvärt.

De måste ta hänsyn till Sveriges kostnadsläge–

–där tillverkningen sker.

Med en stark inhemsk utveckling–

–stiger löner och kostnader även för exportbolagen–

–som inte kan höja priserna.

Där kommer kronan åter in som en stötdämpare.

Kronan är en viktig del för att avhjälpa–

–det stigande kostnadstrycket i svensk ekonomi.

Varför utvecklas den inhemska ekonomin så här starkt?

Låga räntor–

–som har gett upphov till en stark bostadsmarknad–

–och att kronan har förbättrat utvecklingen i exportsektorn.

Det i sin tur driver upp sysselsättning och löner.

Svenska företag går ju bra. Titta bara på börsen.

Det får man vara försiktig med. Många tänker–

–att vi inte behöver en svag krona för företagen går så bra.

Företagen är inte detsamma som svensk ekonomi.

Många företag har mycket produktion utomlands.

Här tittar vi på kostnadstrycket för svensk produktion.

Om Volvo, SKF och Ericsson har produktion i Sverige–

–så syns det här.

Vi vill att företagen utvecklar svensk ekonomi.

Det ser vi inte här. Exporten är ganska svag.

Men produktiviteten i Sverige är bra.

Det gillar du att prata om.

Samtidigt drar det upp lite. Högre löner och priser...

Hög produktivitet ger upphov till högre löner–

–och till högre vinster.

Om man funderar på det i krontermer har man–

–å ena sidan den nominella kronkursen...

Euro/SEK-kursen som börjar dra sig över 10,50 osv.

Men väg in hur de andra kostnaderna utvecklas.

Då får man en annan bild av om kronan är stark eller svag.

Här är KIX-indexet där vi tar hänsyn–

–till svensk exportmarknad.

Det är justerat med enhetsarbetskostnad.

Då tar man hänsyn till löner och produktivitet.

Då ser vi att de följer varandra ganska väl.

De streckade linjerna är också väl samlade runt 100.

Men det som är jätteintressant. Ser du vad det är?

Den är väldigt lik den förra grafen.

Nånstans mellan 2009-2013–

–är det en kraftig förstärkning av kronan i reala termer.

Det är det som är kruxet med dagens resonemang.

Under åren efter krisen gick svensk ekonomi jättestarkt.

Vi hade inte samma problem som Europa.

Svensk arbetsmarknad var stark och lönerna utvecklades.

Det försämrade konkurrenskraften för svenska exportföretag.

Det har vi försökt äta i kapp under de senaste åren.

Det har krävts ganska låga löneökningar–

–och lite högre produktivitet.

Den senaste utvecklingen har lett oss till det gamla snittet.

Det är först nu som kronan ger stöd till svenska exportföretag.

Vågar jag fråga vart du tror kronan tar vägen?

Det är klart att du vågar. Det är ju snart semestertider.

Jag tycker också om man tittar mot enskilda valutor–

–som euron, att kronan ser svag ut.

Jag tror med bakgrund av den här analysen–

–att här nånstans är kronan okej värderad.

De flesta bedömare pekar på att kronan ska stärkas.

Riksbanken gör det. Men det finns andra aspekter.

Man kan inte bara titta på den nominella kronkursen.

Vad tar vi med oss från i dag?

Man kan faktiskt förklara kronan som vi har i dag.

Det finns en förklaringsfaktor. Den beror på–

–att löneinflationen i Sverige länge har varit stark.

Kronan har hjälpt svensk exportindustri ur det här.

Den behöver ligga kvar på de här nivåerna.

Och ja, det blir en dyr semester.

Tack för den, du. Vad bjuder du på nästa vecka?

Då ska vi kanske ta lite återhämtning.

Det kan bli lite om emerging markets–

–eller sydeuropeisk ekonomi. Vi får se.

Den svenska kronan har en längre tid ansetts svag och Riksbanken väljer att hålla den nere för att nå inflationsmålet. Men hur svag är den, egentligen?

Roger Josefsson menar att en kostnadsjusterad krona faktiskt är normalvärderad i reala termer.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.5%
NASDAQ-100 0.6%
NASDAQ Composite 0.5%

Vinnare & förlorare

ÅF 2.1%
THQ Nordic 2%
Loomis 1.5%
Boliden -2%
Swedish Orphan Biovi… -2.3%
JM -3.6%
Uppdaterad tis 11:38
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier