Josefsson om… Kinapuffar

I dag ska vi prata om en marknad som har påverkat–

–och påverkar världsekonomin i hög grad.

Frågan är hur stark kinesisk ekonomi egentligen är.

Det ska vi prata om i dag, Roger.

Spännande.

Varför är den kinesiska ekonomin så viktig–

–för oss i väst?

Under de senaste 10-20 åren har Kina bidragit med–

–drygt 1 procentenhet i snitt till global BNP.

Kina är otroligt viktigt för global BNP.

Det förklarar hur stor den ekonomin är.

Kan man sätta ytterligare färg på storleken av ekonomin?

Man brukar kalla amerikansk ekonomi för världens största.

Justerat för hur stor köpkraften är–

–PP-justerat, är Kina i linje med eller större än USA.

Kina växer ohyggligt fort och är en väldigt stor ekonomi.

Kommer Kinas betydelse att växa ännu mer?

Det skulle jag tro.

Vi får se lite grand hur det går i Kina.

Innan vi pratar mer med Roger om det–

–och går över till hans grafer–

–ska vi lyssna på vad en före detta finansminister–

–har att säga om Kina och landets ekonomi.

På kort sikt måste kinesisk penningpolitik–

–bli lite mer expansiv.

Den kan avta på kort sikt.

I det långa loppet beror allt på–

–huruvida kinesisk ekonomi är strukturellt stabil.

Det beror på om regeringen... Premiärministern talade–

–om fler strukturreformer. Om det införs–

–och ekonomin forsätter öppna upp, blir Kina starkt.

Då blir även valutan stabil och stark.

Det Anders Borg tar upp är helt riktigt.

De flesta har en bild av att Kina går väldigt bra.

Men när Anders Borg var på World Economic Forum–

–pratade man om att Kina såg lite skakigt ut.

Det ska vi prata om.

Vi hugger in på graferna. Vi får se vad du har med dig.

Det här kallas för kreditintensitet.

Svårt ord.

Det visar hur många enheter kredit det krävs–

–för att skapa 1 enhet BNP.

Före krisen krävdes det 1 enhet kredit–

–för att skapa 1 enhet BNP. Men sen kom krisen.

Efter krisen har det behövts 2,5 enheter krediter–

–för att skapa 1 enhet BNP.

Det är inget tydligt snitt, snarare trendar det uppåt.

Det gör folk lite oroliga.

Men framför allt i västvärlden har vi sagt–

–att vi måste investera mer. Mer infrastruktur–

–och stora projekt. Våga satsa för att öka tillväxten–

–och sysselsättningen. Är inte det här bra?

Det här kan vara helt okej.

Det är viktigt att ta med sig.

Kina är en utvecklingsekonomi.

Utvecklingsekonomier ska låna pengar–

–investera och bygga upp sin ekonomi.

Men hur mycket har de lånat?

Tror du att kurvan fortsätter upp?

Jag tror att den fortsätter upp.

Nu har vi en period där den stabiliseras–

–på lång sikt fortsätter den nog upp.

Det här är en viktig graf–

–över skuldkvoten för ett antal typer av ekonomier.

Den blå linjen är avancerade ekonomier som Sverige, USA...

Det är en ganska stabil skuldkvot – skuld i andel av BNP.

Den trendar lite uppåt, men i långsam takt.

Den vita linjen är emerging markets.

Här ser vi också en tydlig trend uppåt.

Det är länder som vill växa och behöver låna.

I mitten är det Kina, förstås–

–med en tydlig trend uppåt.

Ska den fortsätta upp enligt din tes?

På lång sikt gör den nog det.

Om man jämför Kina med alla historiska erfarenheter–

–har de byggt upp en skuld med 100 procentenheter–

–av BNP sen krisen och fram till nu.

Det är en uppgång som jag inte sett nån annanstans.

Det är en väldigt snabb uppgång.

Har man investerat i rätt saker?

Avkastar det ordentligt?

Nästa bild visar en intressant sak.

När man köper fonder till exempel...

Du har väl några emerging markets-fonder...?

Varför har du investerat i dem?

Man är ute efter tillväxten, men riskerna är också högre.

Där tog du upp de två viktiga sakerna:

Man förväntar sig betydligt högre avkastning–

–men man är medveten om de högre riskerna.

Är det högre risker pratar vi om att det är högre slag–

–i till exempel inkomster och BNP.

Är det högre slag i inkomsterna–

–vill man ha större buffertar.

Då vill man att skuldsättningen ska vara relativt låg.

För kinesisk företagssektor kontra avancerade ekonomier–

–och emerging markets... Vit linje–

–är avancerade ekonomier som ligger förhållandevis lågt.

Men Kina ligger högt över–

–avancerade ekonomier när det gäller skuldsättning.

Här ska varningsklockorna ringa.

Vi förväntar oss stora slag–

–men ändå har de så här hög skuldsättning.

Hur räntekänsliga är de?

Man är ohyggligt räntekänslig i Kina.

Redan i dag är räntekostnaden som andel av inkomsterna–

–20 %, vilket är ohyggligt högt.

Vad är det hos oss?

Bra fråga. Jag tror den ligger runt 4-5 %.

Skuldsättningen säger nånting om...

Avkastningen.

Tittar vi på hur den ser ut i Kina–

–så har den historiskt varit hygglig.

Kina är den blå linjen.

Men tittar vi från 2012 och fram till nu–

–så har det varit högre avkastning i utvecklade ekonomier.

Nu ska man börja ifrågasätta vad som händer i Kina.

Inte nog med att skuldsättningen är högre–

–avkastningen har de senaste åren varit lägre.

Det betyder inte att det är en krasch på gång–

–men tillväxten måste fortsätta i hög omfattning–

–för att det ska vara långsiktigt hållbart.

Men det pekar ju uppåt på slutet.

Hoppas att det fortsätter.

Vad ska du prata om nästa gång?

Inflation.

Mitt favoritämne.

Hur stark är den kinesiska ekonomin? Egentligen. Och hur viktig är den för världsekonomin?

EFN:s kommentator Roger Josefsson pratar med Jesper Norberg om Kinas ekonomi och risken för en framtida krasch.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.2%
NASDAQ-100 0.3%
NASDAQ Composite 0.4%

Vinnare & förlorare

Ericsson 7.7%
Volvo 7.1%
Intrum Justitia 5.1%
Axis -1.5%
Assa Abloy -2.5%
Husqvarna -2.9%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

  • Aktievinnarna på framtidens bilindustri20:52

    Aktievinnarna på framtidens bilindustri

    Tele2 stiger rejält på börsen efter dagens kvartalsrapport. Vd Allison Kirkby kommenterar i Börslunch. Dessutom blir det mycket snack om bilindustrin med fordonsanalytikern Hampus Engellau från Handelsbanken.

  • 30 år sedan Svarta måndagen1:05

    30 år sedan Svarta måndagen

    Den 19 oktober 1987 gjorde börserna världen över det största raset någonsin. I år har det gått 30 år sedan dagen blev känd som Svarta...

  • MTGX en besvikelse för MTG4:29

    MTGX en besvikelse för MTG

    Mediebolaget MTG:s resultat för det tredje kvartalet blev bättre än väntat på de flesta punkter. Johan Fohlin intervjuar bolagets vd Jørgen Madsen Lindemann.