Josefsson om… Japan

Det ska nu handla om världens fjärde största ekonomi–

–som har en åldrande och minskande befolkning–

–och världens största statsskuld – Japan.

Roger, du sitter och skruvar lite på dig.

Har du kontaktfobi med den japanska ekonomin?

Jag och Japan har en lång–

–inte bara vacker historia, bakom oss.

Hur illa är det? Är det kört för Japan?

Nej, det är inte kört för Japan.

Statsskulden är ett jätteproblem.

Roten till alla problem i Japan är demografin.

Varför har du haft lite kontaktfobi?

För några år sen tyckte jag mig se–

–att statsskulden skulle krossa den japanska ekonomin.

Investerare sökte sig ut från Japan.

Yenen försvagades samtidigt som inhemska räntor steg.

Det var en tydlig varningsklocka.

Som tur var för Japan och världsekonomin–

–men otur för mig–

–så gick det ändå bra den gången.

Det finns så klart olika åsikter om japansk ekonomi.

Lyssna här!

Vi är dock fortfarande positiva till tillväxtmarknader–

–och Japan, som vi ser som en positiv marknad.

Det är en tillfällighet att de har slut på ammunition.

Då måste de faktiskt trappa ner–

–men det har gått marknaden förbi.

Nedtrappningen i Japan har pågått sen januari 2016.

Jag tror inte att de ökar de penningpolitiska åtgärderna.

De fortsätter trappa ned–

–i enlighet med centralbankers normalisering globalt.

"Tapring" ska man vara försiktig med att ha åsikter om.

Bank of Japan har utlovat att köpa hur mycket som helst.

Enda begränsningen är hur mycket som finns tillgängligt.

Du har så klart en del grafer över det här.

Några stycken i alla fall.

Vi börjar med den demografiska utvecklingen.

Det första som slår en är nedgången, den gröna delen–

–den totala befolkningen. Den går ner rätt tydligt–

–från 130 miljoner till om 80 år runt...

Den här alltså...

Då är den nere runt 80 miljoner.

Det är en enormt dramatisk avmattning–

–av antalet personer i arbetsför ålder.

Det är svaghetstecknet i japansk ekonomi.

Vad innebär det?

Det man ska fånga upp i grafen–

–är att demografin styr hur det går i ekonomin.

Den grå delen är arbetsför befolkning–

–och den gröna delen är åldrande.

Den började dippa runt 1990.

Det var ungefär där som krisen inleddes i Japan.

Det tog ett par tre år och sen var krisen ett faktum.

Från 2010 när det absoluta befolkningstalet började falla–

–så försvagades också tillväxtutsikterna ännu mer.

Det är en väldigt brant nedgång. Vad kan man göra åt det?

Det finns mycket man kan göra.

En sak som många tar upp är invandringen.

Det hade varit en relativt enkel lösning på problemen.

Den andra är att få in kvinnor i arbetskraften.

Den effekten är inte lika entydig.

Det som händer när man bedriver en politik–

–som får kvinnor att jobba mer... Föräldraförsäkringen–

–bättre dagis och så vidare, gör att nativiteten ökar.

De två brukar man luta sig tillbaka mot.

Det för att få igång ekonomin och få fart på BNP?

Ja. Kopplingen är ganska entydig.

Fler personer erbjuder fler arbetade timmar.

Antalet arbetade timmar plus produktivitet–

–ger ju BNP.

Det är jätteviktig att förbättra befolkningsutsikterna.

Men det här med befolkningen rent nationalekonomiskt–

–när du tittar via dina formler...

...hamnar befolkningen lite utanför.

Vi pratar väldigt sällan om den.

Det är synd. Det finns studier som pekar på–

–att den demografiska utvecklingen är en av få variabler–

–som är något så när stabil över en tioårshorisont.

Det innebär att demografin kan användas–

–för att göra prognoser rätt långt fram i tiden.

Det är intressant även för andra länder–

–där befolkningen minskar. Sverige är ett sånt exempel.

Demografi styr mycket av den underliggande utvecklingen.

Vad gör vi för politiska val i olika delar av livet?

Vi har jätteproppen Orvar i Sverige–

–som är den politiskt mest gynnade generationen nånsin.

Vi hade hög inflation när skulder skulle skrivas av.

Vi hade låg inflation när deras tillgångar skulle upp.

Så den generationen var det lönsamt att tillhöra.

Men om vi går tillbaka till Japan.

Att få upp befolkningsmängden borde vara prio ett.

Förra året tog Japan emot 30 stycken asylsökande.

Stämmer det?

Det fick ungefär 5 000 asylansökningar–

–av dem tog de emot 30 stycken.

Det säger nånting om attityden gentemot invandring.

De har i princip inget inflöde alls.

Framför allt tar man in naturaliserade japaner–

–som är födda i till exempel Brasilien, Argentina, Peru...

Det är i princip allt befolkningstillskott de har.

Nåt annat som Japan tyvärr är känt för–

–är den enorma statsskulden. Ska vi titta på det?

Så här ser siffrorna ut i dag.

OECD:s mått är de blåa linjerna och IMF:s mått den vita.

Den japanska skuldsättningen är uppe i 250 % av BNP.

Hur mycket är det i relation till nåt annat land?

Det land som kommer närmast är Grekland.

Det ligger på 160-180 %.

Kraven för att få komma in i EU ligger på 60 %.

Det anses vara tillräckligt högt för att ge lite risker.

250 % har vi aldrig sett förut. Det är hemska siffror.

Det är en linje härnere...

...över nettoskulden. Vad innebär den?

Siffran 250 % är den alla snackar om.

Men nettoskulden är egentligen ett bättre mått.

Här tar man bort skulden som staten är skyldig sig själv.

Har man ett pensionsförsäkringssystem–

–där det ingår statsobligationer, så räknas de bort.

De ingår i staten som är skyldig sig själv pengar.

Så Bank of Japans köp av statsobligationer–

–räknas inte in där.

Det är inte med i den här heller.

Det gör det som händer i Japan lite intressant.

Bank of Japan köper 5-10 procentenheter–

–av den japanska statsobligationsstocken per år.

Därför ökar deras andel av nettoskulden kraftigt.

Tar man bort Bank of Japans del av det här–

–får man en enormt låg nettoskuld.

Det innebär att staten är skyldig sig själv lite pengar–

–men inte nånting till privat sektor.

Finns det statsobligationer kvar att köpa?

Ett av problemen för Bank of Japan...

De ändrade politik 2016 för att de inte fick ta på–

–tillräckligt med obligationer.

De köper det som finns.

De köper 30-40 biljoner yen av statsobligationsstocken–

–varje år. Det kallas monitisering av statsskulden.

Det har historiskt gett upphov till extremt hög inflation.

Men det ser vi inga tecken på.

Därför är Japans monitisering en stor framgång.

De är skyldiga sig själva pengar.

Kan de inte bara stryka den skulden?

Den välvilliga tolkningen av det som händer i Japan.

Det är de flesta ekonomers bild av Japan.

Det Bank of Japan borde säga: "Vi tar bort skulderna"–

–"för vi äger en stor del av statsskulden."

"Sen lever vi lyckliga framöver."

Det skulle ju skapa ett enormt stort hål–

–i Bank of Japans balansräkning.

Anledningen till att vi ännu inte sett nån inflation är–

–att folk skulle börja fundera på–

–vad Bank of Japan håller på med.

"Köper de upp obligationsstocken och skriver av skulden"–

–"innebär det att jag inte kommer att få den välfärd"–

–"som jag har kommit överens med staten om."

Du har haft fel kring Japan tidigare...

Det är väl bara att erkänna.

Det har handlat om att försöka hitta ett mått–

–eller ett sätt att se på Japan–

–som indikerar när riskerna är högre än vanligt.

Jag har faktiskt en graf över tajmingen.

Här har vi en vanlig korrelationskoefficient–

–mellan yenen och räntorna på japanska statspapper.

När den är negativ går de åt fel håll.

Här stiger räntorna, men ändå försvagas yenen.

Det är kontraintuitivt ur ett finansmarknadsperspektiv.

Här indikeras–

–att japanska investerare flyr japanska investeringar.

De säljer allt som är denominerat i japanska yen–

–för att bevara värdet på sina tillgångar.

Under de senaste åren har vi sett det.

Här borta var jag väldigt orolig–

–för det som höll på att hända i Japan. Då kom Shinzo Abe.

Han hade en fantastisk stark politisk framgång.

Det upphörde i början av 2016.

Nu är vi tillbaka här. Det gör att man ska vara–

–lite försiktig med att investera i Japan.

Det här är ju en nivå de har klarat av tidigare.

Vad är skillnaden den här gången?

Det är klart att man kan gå in i Japan.

Men just nu är det en väldigt stor risk.

Risken är att inflationen tar fart, räntan stiger–

–och statsobligationsstocken kollapsar ekonomin.

Sammantaget din bedömning av japansk ekonomi...?

Som det ser ut här och nu–

–är den japanska statsskulden hanterbar.

Problemet för Japan är de demografiska utsikterna.

Skulle de här utsikterna fortsätta försämras–

–kommer inte statsfinanserna att bära sig själva–

–och då kollapsar det.

Därför behöver ett mått istället för att vänta–

–på att det ska kollapsa.

Det här är ett sätt: Om statsräntorna går upp–

–samtidigt som yenen försvagas, är det en varningssignal–

–som man ska lyssna på.

Vad ska vi lyssna på nästa vecka?

Det är ju snart jul. Vi ska ta lite plånboksfrågor.

Bra. Tack för att ni har tittat.

Landet är världens fjärde största ekonomi, och har världens största statsskuld. Roger Josefsson tar sig an Japan.

  • Klar ESG-profil lockar fler långsiktiga investerare6:57

    Klar ESG-profil lockar fler långsiktiga investerare

    Det lönar sig för företag att engagera sig i miljömässiga och sociala frågor. Det hävdade Laura Starks, professor i finansiell ekonomi vid University of Texas i Austin, på ett seminarium anordnat av Swedish House of Finance.

  • Och vinnaren är…16:12

    Och vinnaren är…

    Dagen är inne då det är dags att avslöja vem som komponerade den bästa sommarportföljen. I programmet snackar Mattias Eriksson och Anders Rudolfsson dessutom bland annat om SSAB, Boliden, Scandic och Facebook.

  • Digitalisering i fokus på centralbankernas Woodstock8:44

    Digitalisering i fokus på centralbankernas Woodstock

    På fredag är det äntligen dags för det årliga ekonomiska toppmötet i Jackson Hole. Utöver det så väntar en drös PMI-siffror. Analys av veckan som gått och förväntningar på veckan som kommer med Gabriel Mellqvist och chefstrateg Claes Måhlén.

  • Italien vill förlänga stödprogram2:11

    Italien vill förlänga stödprogram

    Italien vill att ECB förlänger QE-programmet, och Kina beordrar högre bankutlåning till företag. Matilda Karlsson och chefstrateg Claes Måhlén går igenom de senaste händelserna i makrovärlden.

  • Det kan sänka börsen i höst15:55

    Det kan sänka börsen i höst

    Svenska bostadspriser, italiensk politik och globala valutakurser är några av ämnena i dagens Börslunch som domineras av makroekonomi. Gäster är Mattias Sundling och Lena Fahlén.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.2%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 4.3%
Beijer Ref 4.3%
Peab 2.8%
Attendo -1.5%
Paradox Interactive -2.5%
Nolato -7.3%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Vinstvändningar i rapportfloden4:36

    Vinstvändningar i rapportfloden

    Boozt vänder till vinst. Peabs orderingång stiger. Björn Borgs marginaler övertygar. Nibe ser fortsatt god efterfrågan. Ratos har mer att jobba med. Rovio klår låga förväntningar.

  • 3:43

    "Pastorn är en symbolfråga"

    Inga höga förväntningar när USA och Kina återupptar tullsamtalen. Nya turer i handelskonflikten mellan Turkiet och USA. Johan Fohlin och Lena Fahlén om de viktigaste makrohändelserna just nu.