Josefsson om… inflationsmål

Riksbanksutredningen ska vara klar i maj 2019.

Kritiken mot Riksbanken var omfattande–

–på ett möte häromdan.

Roger Josefsson, riksbanksutredningen...

Spännande. Vad tror du att den kommer fram till?

En offentlig utredning som är en riktig kioskvältare...

Spännande är det främst för ekonomer.

Men även allmänheten borde plocka upp det.

Mycket handlar om den framtida penningpolitiken.

I det ligger mycket kritik, och det fick de även–

–på seminariet för ett par dar sen.

Bred diskussion, menar du globalt?

Ja. Här har vi tidigare talat om–

–basen för Riksbankens politik, om det ens finns nån.

Men utredningen landar troligen i rätt små förändringar.

Men även små förändringar kan få stora effekter.

Vilka slutsatser kan man dra?

Troligen blir förändringarna små för allmänheten.

Inflationsmålet kan höjas–

–möjligen införs ett prisnivåmål...

Men det intressanta är varför förändringarna görs–

–och vad det kostar samhällsekonomin–

–om förändringarna inte görs.

Ett kärt ämne som har stötts och blötts av många.

Argumentet att börja om från början är hypotetiskt–

–vi måste ju starta där vi är nu.

Kanske det optimala inflationsmålet är högre än 2 %–

–men 2,2 % försvarar inte stora förändringar i systemet.

Åsikterna är många–

–om hur Riksbanken har lyckats nå inflationsmålet–

–och vilken lösning som är bäst.

Varför har diskussionen uppstått just nu?

För att centralbankerna har haft så svårt att nå målet.

Inflationen når aldrig målet.

Många av de andra centralbankerna har också 2 %-målet.

Att tillväxten är svag och inflationen låg–

–är förstås en följd av finanskrisen.

Du har väl några grafer?

Ja. Nåt som är intressant...

Vid tidigare recessioner sänkte centralbankerna räntan–

–med runt 5 procentenheter.

I dag är USA:s ränta 1,5 %.

Även om de höjer fler gånger... Snart kommer recessionen.

Hur ska Fed kunna sänka så här mycket?

Om centralbanken inte har utrymme att stimulera–

–vad gör vi då? Kan det åtgärdas på nåt sätt?

Måste åtgärderna vidtas före recessionen?

Ja. Om Fed inte kan sänka tillräckligt–

–kanske ekonomin inte kommer i gång.

Tillväxten och inflationen stiger inte–

–och arbetslösheten sjunker inte. I en intressant studie–

–av några Fed-ekonomer för ett år sen, tittar de på–

–hur snitträntan skulle se ut ett antal år framåt.

Om snitträntan sjunker till 3 %, som många studier visar–

–befinner vi oss på "nollräntegolvet" två av fem år.

Där stimulerar inte centralbankernas styrränta.

Effekten av det blir svag konjunktur i nästan tio kvartal–

–under varje lågkonjunktur.

1 procentenhets lägre tillväxt–

–och nära 2 procentenheter högre arbetslöshet.

Och inflationstakten blir betydligt lägre–

–liksom våra inkomsters utveckling.

Så frågan, som kan verka liten och obetydlig–

–om 2 % eller 4 % i inflationsmål–

–spelar stor roll för ekonomins utveckling.

Paralleller kan dras till flera länder. Det här är Fed.

Ja. Ingen utvecklad studie finns–

–om Riksbanken och Sverige.

Men åtgärderna ligger troligen i samma härad.

Den här typen av effekter spelar stor roll–

–inte bara för ekonomer och Riksbanken–

–utan även för arbetare–

–och ännu värre: för de allt fler arbetslösa.

Är det grunden till hela riksbanksutredningen?

Ja, här landar de nog. Inte att Riksbanken–

–förlorar ansvaret för stabiliseringspolitiken–

–utan hur vi gör för att inte–

–få mycket högre arbetslöshet och lägre inflation.

De olika genomsnittliga kvartalen på nollräntegolvet–

–produktionsgapet... Spelar genomsnittstiden nån roll?

En längre period med låga räntor...

Bra fråga. Modellerna utgår ofta från ett förtroende–

–för att centralbanken ska nå inflationsmålet.

Men om genomsnittstiden på nollräntegolvet är tio kvartal–

–i varje recession, så motsvarar det två och ett halvt år.

Folk kommer att tvivla på–

–att inflationen nånsin kan stiga. Då är vi fast–

–i låg ränta och inflation, och även i hög arbetslöshet.

Den här tolkningen är mer positiv än det troligen blir.

Men är det klassiska inflationsmålet på 2 % så viktigt?

Bör man se över det, eller vad kan man annars göra?

Finns det andra verktyg?

Ja, det finns mycket man kan göra.

De vanligaste alternativen är:

Ett inflationsmål på 4 %.

Eller att behålla målet på 2 %.

Eller att man har fallande ränta och ett prisnivåmål.

Här har vi lagt in alternativen–

–för att se hur de skulle ha förändrat räntepolitiken.

Den vita linjen visar hur man verkligen har gjort.

Fed sänkte räntan under krisen.

Den har sen legat stilla på en låg nivå till 2015.

Den vita streckade linjen är Wu-Xia skuggränta.

Ett sätt att ta hänsyn till–

–att Fed inte bara har sänkt räntan:

De har bland annat köpt obligationer–

–och det har tryckt ner räntan ännu mer.

Men vilket alternativ är bäst?

Det är viktigt att fundera på–

–vilken politik vi hellre skulle ha önskat.

Vilken politik hade gett en bättre ekonomisk utveckling?

Först och främst:

Räntan borde ha varit lägre när krisen kom.

En betydligt starkare reaktion borde även ha kommit–

–när krisen var ett faktum. Fed och andra centralbanker–

–borde ha reagerat hårdare direkt.

Sen blir det svårare. I så fall hade inflationen stigit...

När krisen var akut, där får vi titta på utvärderingen.

Om läget hade varit ett annat 2008–

–skulle utvecklingen då ha varit en annan?

Ja. Med alla alternativ skulle räntan ha varit lägre–

–i början av krisen. Politiken hade varit mer stimulativ–

–och troligen hade tillväxt och inflation varit högre.

Med en högre inflation–

–hade avståndet till nollräntegolvet varit större–

–och centralbankerna hade kunnat stimulera ekonomin mer.

I krisens mer akuta skeden, hade bäst effekt uppnåtts–

–genom ett inflationsmål på 4 %.

Då hade Riksbanken och Fed kunnat sänka ännu mer–

–ekonomin hade kommit igång snabbare–

–och återhämtningen hade blivit mer normal.

Vi ekonomer är mästare på att vara efterkloka.

Men här vill jag förstå vilken typ av inflationsmål–

–och annat som hade gett en bättre utveckling.

Vilken är din favorit?

Tveklöst ett inflationsmål på 4 %. Om målet måste ändras.

Räntan hade varit lägre vid krisens början.

Reaktionen hade blivit starkare.

Och ekonomin hade kommit i gång–

–så att höjningen hade kunnat ske i snabbare takt.

Många ekonomer gillar prisnivåmålet.

Det innebär att vi tar hänsyn till hur Riksbanken–

–lyckades uppnå målet året före.

Om fjolårets inflation är lägre än målet–

–ska det kompenseras: I år behöver vi då 3 % i inflation.

Problemet, som den gröna linjen visar–

–är att det ger väldigt låg ränta under lång tid.

Och när ekonomin har kommit i gång, som nu–

–måste centralbankerna ha ännu lägre ränta–

–som ger högre priser på tillgångar och bostäder–

–vilket hade gett kritikerna av Fed och Riksbanken–

–vatten på kvarnen. Så målet på 4 % hade nog varit bäst.

Då hade allt åtgärdats?

Den realekonomiska utvecklingen hade blivit mycket bättre.

Lägre arbetslöshet, högre inkomster och kanske högre BNP.

Varför är det så känsligt?

För att det ger stora effekter.

Nåt som många centralbanker...

Diskussionen förs i skymundan.

Om små förändringar får så stora effekter på ekonomin–

–vill vi ha en tydligare och mer levande diskussion.

Men det som visas i handlingspolitiska regler–

–är vilken politik som hade gett bättre effekt.

Då blir det tydligt vilket av de olika förslagen–

–som hade varit bäst. Antingen behålla det vi har–

–eller höja inflationsmålet.

Och i dagens läge–

–hade inflationsmålet på 4 % varit bäst?

Ja. Skälet till det är–

–att när man höjde räntan här–

–är det vi skulle ha fått av att använda den blå linjen.

Då hade räntan stigit gradvis–

–i samklang med vad Fed har gjort.

Prisnivåmålet hade gett mycket låg ränta–

–under överskådlig framtid. De ackumulerade avvikelserna–

–är så stora. Den politiken hade nog gett–

–ännu högre priser på bostäder, aktier och bitcoins.

Det låter enkelt när du förklarar.

Men vad kommer riksbanksutredningen att utmynna i?

Jag trodde att inflationsmålet skulle bli 4 %.

Även om de andra alternativen finns som möjligheter.

Men min förhoppning är att de landar i–

–att behålla inflationsmålet. Många förändringar–

–som hade krävts för en bättre utveckling under krisen–

–kom inte, för att Riksbanken och andra ekonomer–

–inte kunde förutse den låga tillväxten och inflationen.

Om vi hade vetat det på förhand–

–skulle de nog ha fattat andra beslut.

Alternativen vi har diskuterat–

–skulle inte ha gett så stor förbättring att det är värt–

–att ändra nåt som har funkat under flera decennier.

"If it ain't broke, don't fix it."

Bra. Vad ska vi titta på till nästa vecka?

Nästa vecka blir jag mer provokativ mot Riksbanken.

Är det dags att byta ut Riksbanken mot ECB?

Spännande. Tack ska du ha.

Riksbanksutredningen är i full gång. Roger Josefsson har en åsikt om vad den bör komma fram till, med belägg i bland annat historiska siffror från Fed.

  • USA fördömer Turkiets svarstullar4:03

    USA fördömer Turkiets svarstullar

    Qatar rycker ut till Turkiets försvar. Kina skickar handelsdelegation till USA. Matilda Karlsson och valutastrateg Lars Henriksson levererar en uppdatering av makroläget.

  • Sommartrubbel för Clas Ohlson2:40

    Sommartrubbel för Clas Ohlson

    Tinders grundare stämmer Match. Turkiet bojkottar Apple. Global Gamings och THQ övertygar. Africa Oils kräftgång fortsätter. Precise omsättning sjunker.

  • Kinas bopriser fortsätter stiga2:48

    Kinas bopriser fortsätter stiga

    Det är fortsatt spänt mellan USA och Turkiet. På dagens agenda har vi konsumentprisindex och PPI från Storbritannien och detaljhandelssiffror från USA. De viktigaste händelserna på marknaderna med Kiran Sakaria.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.1%
NASDAQ-100 0.3%
NASDAQ Composite 0.4%

Vinnare & förlorare

Holmen 8.6%
Paradox Interactive 3.4%
Essity 2.7%
Pandox -1%
THQ Nordic -3.4%
ICA Gruppen -4.9%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Spararnas aktiefavoriter i sommar15:41

    Spararnas aktiefavoriter i sommar

    Hur agerade spararna under sommaren och vilka var de viktigaste ekonomiska händelserna? Börslunch sammanfattar sommaren med hjälp av Johanna Kull från Avanza och Michael Livijn från Nordea.

  • 10:29

    "Värre än det värsta vi befarat"

    Den turkiska liran har fallit stort den senaste tiden och president Erdogan vidhåller att låga räntor är det Turkiet behöver nu. Emre Akcakmak, förvaltare på East Capital Turkiet, håller inte med.

  • 4:04

    "Erdogan har kniven mot strupen"

    Krisen i Turkiet står fortsatt i fokus. Från Kina har vi fått oväntat svag statistik. De viktigaste händelserna på finansmarknaderna med valutastrateg Lars Henriksson.