Josefsson om… handelsfred

Hotet om handelskrig är högaktuellt dessa dagar.

Vad betyder det och vilka blir effekterna?

Roger, kan du bidra med nåt?

Handelskrig har diskuterats flitigt de senaste veckorna.

Alla verkar överens om att det är negativt.

Jag också.

Men vi måste börja kvantifiera, hur stora blir effekterna?

Vad händer och på vilket sätt?

Och finns nåt annat skäl till att åtgärderna genomförs?

Vad har man gjort och vad ligger i "pipeline"?

Främst har USA aviserat tullar på stål och aluminium.

Kina har responderat i sin tur.

Problemet är att USA:s administration med Trump i spetsen–

–har aviserat ytterligare åtgärder.

Stora värden står på spel. Den första av de två vändorna–

–rör sig om 50–60 miljarder dollar. I nästa vända–

–gäller det ytterligare 50–60 miljarder dollar.

Det eskalerar.

Det finns en diskussion om möjliga lättnader–

–men ordkriget trappas ändå upp.

Hur brett kan handelskriget slå?

Oerhört brett. USA är världens största importör.

I rena handelskrigstermer har USA mycket ammunition.

USA:s totala importnota–

–ligger på drygt 500 miljarder dollar.

Extremt mycket pengar.

Väljer de att lägga på tullar och höja dem som finns–

–blir effekterna stora.

En pågående diskussion.

Senast talade Kinas president Xi Jinping–

–på Kinas motsvarighet till World Economic Forum–

–om lättnader på vissa importtullar.

Hur ser det ut?

Både Xi Jinping och Kinas nya centralbankschef–

–har aviserat lättnader för utländska företag–

–vid investeringar. Men det är inget nytt.

Det är sånt som legat i pipeline sen Kina gick med i WTO–

–och också sånt man under lång tid sagt–

–att ska tillåtas förr eller senare. Och under det här–

–finns nåt mer strukturellt.

Ända sen Kina gick med i WTO har landet anklagats–

–för att bryta mot intellektuella rättigheter–

–och för försök att tillskansa sig patent–

–och andra kunskaper de inte har rätt till.

Dessutom finns dolda handelshinder–

–gynnande av inhemsk industri, framför utländsk–

–som man inte får, enligt WTO-reglementet.

Underliggande finns mycket som gör att man inte ska tro–

–att det blir lätt att lösa problemen.

Målet är att Kinas billiga tillverkningsindustri–

–ska gå över till att bli avancerad.

För att lyckas med det har Kina brutit mot en del regler–

–som finns i WTO-samarbetet. Och Trumps vallöfte–

–var att göra nåt åt det kinesiska hotet.

Om det kinesiska hotet består eller ej lär vi få veta.

Så här sa Jimmy Bjennmyr i Hongkong häromdan:

Nu bestämde han en tidpunkt för när det senast ska ske:

Före årets slut. Många löften.

Kina brukar försöka hålla deadline.

Importtullarna på fordon är 25 % i dag.

De ska sänkas inom kort, lovar man.

Där fick vi höra några löften Xi Jinping gett–

–för att avväpna Trumps aggressiva retorik.

Finns det nåt positivt? Kanske är det sunt?

Det måste kanske inte vara dåligt?

Det finns politiska aspekter på det här–

–men rent ekonomiskt är det svårt att hitta nåt positivt–

–med att höja tariffer och handelshinder.

Som vanligt har jag en graf.

En teoretisk bild av hur det fungerar.

Den blå linjen är efterfrågekurvan.

Ju lägre pris, desto större blir efterfrågan.

Priset här är ett frihandelspris.

Hela triangeln visar konsumentöverskottet.

Den välfärd konsumenterna får–

–genom att köpa produkter billigt från utlandet.

Med tariffhöjningen höjs världspriset–

–så att det hamnar här uppe. Då sker mycket.

Staten får en intäkt.

En stor del av konsumentöverskottet–

–förs över till staten. Så konsumenternas överskott–

–ligger bara här uppe. Förlusten av kvantiteten–

–som skulle ha kunnat köpas, ligger här:

Välfärdsförlusten. Det som försvinner–

–av konsumenternas köpkraftsmöjligheter.

Ett enkelt sätt att illustrera varför sånt här–

–nästan alltid får negativa effekter på BNP:

Välfärdsförluster.

Men det kan väl vara sunt. Arbetare förlorar jobben–

–på grund av billigare produkter utifrån...

Det stämmer. Den retoriken används av Trump–

–och många andra politiker.

Det som sker här är att pengar förs över från konsumenter–

–till staten. De kan förstås användas–

–till förbättring av utbildningssystem, högre bidrag...

De kan användas till att omfördela resurser–

–men för det kan andra metoder användas.

Även med frihandel kan inkomstskatter höjas–

–om man vill höja transfereringarna.

Det här är inte det bästa sättet–

–för omfördelning i ekonomin–

–men det ger större statliga intäkter.

Hur mycket pengar rör det sig om?

En bra fråga. Många säger att det här är negativt.

Bilden av handelshindrens effekter är ensidig.

Men hur stora är effekterna?

Den här tabellen är intressant.

I modellerna vi använder–

–för att beräkna välfärdsförluster–

–ger handelshinder rätt små effekter.

Men standardmodellerna tar bara hänsyn till–

–effekterna aggregerat för ekonomin som helhet.

Man gör ett antagande om hur importvolymerna förändras–

–av förändrade priser. Vi har tittat på ett antal länder–

–och runt 17 % högre konsumtion och BNP–

–har vi fått genom frihandeln.

Frihandeln ger tydlig effekt.

Mellankolumnen är riktigt intressant.

Många glömmer att vissa produkter–

–även används i inhemsk produktion.

Exempelvis datachipp. Vi importerar en typ av datachipp–

–som vi inte kan producera–

–och använder dem i en produkt som används–

–i nåt vi tillverkar inhemskt.

Den är alltså väldigt viktig för den inhemska handeln.

Utan tillgång till chippet–

–kan vi inte tillverka den inhemska varan.

Men kanske börjar vi tillverka chippet själva?

Ja, på sikt. Problemet är–

–att omställningsperioden blir dyr–

–med fler arbetslösa, men också i termer av kapital.

Vi måste slänga kapital vi använt tidigare–

–och investera i nytt. Allt det kostar pengar.

Komparativa fördelar är den viktigaste delen.

Om vi tar USA och Kina som ett exempel.

USA skulle kunna tillverka strumpor–

–kanske till och med effektivare än Kina.

Men USA är jämförelsevis mer effektiva–

–vid tillverkning av datachipp.

Så vi vill att USA fokuserar på det–

–de är jämförelsevis mycket bättre på.

Det ger välstånd via handel.

Kan du förklara skillnaden mellan de två kolumnerna?

Den här visar resultatet aggregerat.

Ingen hänsyn har tagits till–

–om produkterna används i inhemsk produktion.

Här har man gjort det och skillnaden i effekt är stor.

Runt 17 % positivt bidrag från handeln stiger till 56 %.

Ett jättespann. Man ska vara försiktig–

–med den här typen av estimat, men det blir tydligt–

–att när man tar med de inhemska positiva effekterna–

–ökar frihandelns effekt.

Spannet ligger mellan 17 och 56 %. Ett generöst spann.

Ja, man kan göra det enkelt.

Frihandel ger positiva välfärdseffekter.

Exakt hur stora är svårt att beräkna.

Den här beräkningen skiljer sig från de traditionella–

–genom att ta med att många importprodukter–

–även används i inhemsk produktion.

Effekterna blir då mer positiva.

Jämför du med att inte alls ha frihandel?

Ja, med utgångspunkten att vi är helt självförsörjande.

För att få ett hum om frihandelns positiva effekter–

–får vi börja där.

Nästa kolumn innehåller "välfärdsvinst sen 2000".

Syftar du på WTO:s förhandlingsrunda i Doha?

Det stämmer. Den här betyder mer för det som händer nu.

Trump har lovat att ta tillbaka en del av produktionen–

–som flyttat till Kina. Den ger ett hum om vad som sker–

–om vi skalar tillbaka handelslättnaderna–

–från de senaste 10–20 åren.

USA ligger lågt, liksom Sverige.

Kina har mycket mer att förlora.

Är det därför Trump är så kaxig?

Det är nog ett av skälen.

Det är också ett sätt för Trump–

–att tvinga Kina till eftergifter.

Det är inte bara politiskt opportunt...

Kina har under lång tid medvetet fört en politik–

–av att tillskansa sig fördelar–

–genom tillgång till patent–

–teknik Kina annars inte hade haft.

Trump vill främst hindra det. Olika länders kostnad–

–är tydlig. USA drabbas minst, landet är så stort.

Kina drabbas mycket, ungefär här gick de med i WTO.

Kostnaden för Kina blir kännbar.

Och det försöker Trump utnyttja.

Gör han världen en tjänst?

För den som är värdekonservativ...

Att använda sig av frihandel med diktaturer–

–är väldigt svårt. De har allt att vinna.

Extra förmåner och teknik.

Det som Trump gör nu borde kanske ha gjorts från början.

Att vara tuffare mot Kina.

Era åtgärder är inte okej.

Det här medför kostnader. Eskalerar det–

–så att det ger de här kostnaderna?

Eller backar Xi Jinping–

–så att utvecklingen blir mer positiv?

Då blir utvecklingen mer positiv–

–främst för Västeuropa och USA. Vi får hoppas på det.

Kanske ett kostsamt äventyr?

Ja.

Vad bjuder du på nästa vecka?

Lite positiva nyheter från pensionssystemet.

Jag måste bara hitta dem först.

Oron för att de amerikanska tullarna och de kinesiska motaktionerna ska utvecklas till ett handelskrig är stor. Roger Josefsson tar sig an ämnet och går bland annat in på välfärdsförlust.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.9%
NASDAQ-100 -0.2%
NASDAQ Composite 0%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier