Josefsson om… global ojämlikhet

I förra programmet utlovade Roger–

–att vi skulle prata om ojämlikheter–

–och dess inverkan på världsekonomin.

Välkommen tillbaka, Roger.

Man kan börja med frågan: Varför har vi globalisering?

Är globaliseringen nyckelfrågan?

Du kanske kan svara på det.

Jag leder bara programmet. Berätta du...

Grundtanken är att specialisering gör oss bättre.

Ju mer specialiserade vi blir, desto mer ökar behovet–

–av att importera sånt som vi inte kan göra.

Då sprider sig välståndet från vår specialiserade ekonomi–

–utåt till Östeuropa och vidare till Kina och Indien osv.

Tanken med globaliseringen är att alla ska få det bättre.

Vad innebär det för företag i västvärlden?

I takt med att vi utvecklas är tanken att företagen–

–behöver investera och anställa fler osv.

Men en del av vår arbetskraft–

–skulle kunna förädlas ännu mer och bidra mer till BNP.

Då skiftar man ut produktionen utomlands.

Så har det funkat i Sverige. Svenska företag har sagt–

–att viss produktion inte är livskraftig.

Därför flyttas den till Kina och Östeuropa.

Utländska företag har på samma sätt tittat på Sverige.

Då är förhoppningen att de svenska arbetarna–

–ska flyttas ytterligare ett steg upp i värdekedjan.

Vad blir då den största utmaningen för Sverige?

Det är om det helt enkelt funkar.

Det ska vi titta lite närmare på–

–men först ska vi lyssna på–

–vad andra har att säga om globaliseringen–

–och påverkan på ojämlikheten.

Ingen fantastisk tillväxt, men hygglig–

–de senaste fyra åren. Vi har stigande reallöner–

–men också stigande inkomstklyftor.

Det är mycket det som Donald Trump har spelat på.

För mindre kompetenta arbetare i de utvecklade länderna–

–har det inte gått så bra under globaliseringen.

Det gagnar de fattigaste och det gagnar de rikaste.

Globaliseringen har enat världen, men emot den.

Vi vet att för Kina och många människor i Asien–

–som inte är rika jämfört med amerikanerna–

–har det gått bra.

De allra rikaste blir allt rikare.

Medelklassen försvinner.

De fattiga blir allt fattigare.

Det var ett jätteintressant klipp.

Det finns väldigt många åsikter om vem som är fattig.

Det blir knäckfrågan för dagens program.

Vi börjar med den så kallade elefantgrafen.

Några har kanske sett den tidigare.

Vi börjar med att du förklarar vad vi ser i grafen.

Längst bort på vänsterskalan är förändringen–

–i reala inkomster mellan 1988 och 2008.

Y-axeln visar–

–hur olika inkomstkategorier i världsekonomin ser ut.

Därborta har vi de 5 procenten i världen som tjänar minst.

Här har vi de 5 respektive 1 procenten som tjänar mest.

Väldigt många har fått det väldigt mycket bättre.

Bernie Sanders sa att de fattiga har blivit fattigare.

Stämmer inte det? Eller beror det på var man är?

Precis. Om vi tar nästa graf så går vi in på det.

Här har vi fattigdomskvoten. De som lever på–

–mindre än 1,25 dollar per dag. Otroligt lite pengar.

Man kan gå tillbaka till slutet av 40- början av 50-talet–

–då det låg på 50-60 %. Sen har det gradvis legat där.

Men i slutet av 70- början av 80-talet tar den sig nedåt–

–och ligger i dagsläget på under 10 %. En otrolig–

–välfärdsförbättring på global basis.

På global basis har fattigdomen generellt sett minskat.

En viktig förklaring till det är globaliseringen.

Det har skapats arbetstillfällen runt om i världen–

–och inte bara i västvärlden.

Om vi tittar på elefantgrafen igen–

–kan man konstatera att den här stora gruppen–

–har fått det bättre.

Deras känsla är att de har fått det bättre–

–även om de i absoluta tal har väsentligt mindre–

–än vad vi har i västvärlden. Du har markerat var vi är.

Det här visar vad man har i absoluta inkomstnivåer.

Här borta pratar vi om medelklassen i Kina–

–delvis i Östeuropa, Indien etc.

Väldigt många har fått det bättre.

Här har vi en grupp som har höga inkomstnivåer–

–men de har inte fått det bättre–

–eftersom de inte fått nån utveckling från 1988 till 2008.

Vilka är de?

Även om de i absoluta tal har det bättre–

–så är deras känsla att de har fått det sämre.

Här har vi stora delar av den västerländska medel–

–och arbetarklassen. Amerikaner–

–som tidigare jobbade i fabriker–

–stål- och kolgruvearbetare i Storbritannien–

–japanska industriarbetare etc. Här finns mycket av–

–den västerländska medel– och arbetarklassen.

Har det med globaliseringen att göra?

Ja. Många av de här jobben har skiftat ut–

–till de här andra länderna som fått det mycket bättre.

Frågan för de här människorna är: Hur få det bättre?

De har stått still i utvecklingen under en 20-årsperiod.

De börjar leta efter hur de får det bättre.

Eftersom de etablerade politikerna inte kan leverera svar–

–som fungerar, blir man alltmer desperat–

–och söker sig alltmer till ytterligheter.

De står och tittar på den högre medel- och överklassen–

–i västvärlden som också har fått det mycket bättre.

Ur ett sånt perspektiv känner man sig som förlorare–

–och vill få till stånd en förändring.

Christofer Halldin sa i inslaget–

–att Trump har riktat sin politik mot den här gruppen.

Den här punkten häruppe är intressant–

–den procenten som tjänar mest i hela världen.

Det är ganska stora grupper – 1 % av jordens befolkning.

Här finns många svenskar och amerikaner–

–som har kunnat dra nytta av globaliseringen.

Se på Facebook, ett ganska litet företag–

–men extremt stort i omsättning osv–

–och ligger i händerna på en liten klick människor.

De här människorna har det otroligt tufft.

Det är den stora politiska frågan som måste besvaras–

–även för dem eller oss som finns i de högre inkomstleden.

Vad krävs för att få en förändring till stånd?

Om man tar ett begrepp som konsumtion...

Nu pratar jag lite aktiespråk.

Var ligger den? Här eller där?

Härborta konsumerar de antagligen allt de tjänar.

I relativa tal ligger mycket av konsumtionen därborta–

–men i absoluta termer ligger väldigt mycket här.

Det vill till att de här får det bättre–

–för att de ska kunna efterfråga de produkter–

–som skapas längre ner i värdekedjorna.

Hur kommer vi till rätta med det här?

Diskussionerna handlar mycket om fördelningspolitik.

Bernie Sanders är ett utmärkt exempel på–

–nån som förespråkar ökad fördelningspolitik.

Men vi måste också få folk att skapa nya företag–

–och utbilda sig osv. Då krävs en annan politik.

Vi står inför en dual ekonomi.

På ett sätt vill vi få igång incitamenten för att studera.

Samtidigt måste vi se till att alla är med i båten.

Vad är risken med att kurvan ser ut som den gör?

Att politiken blir allt mer isärdragen–

–och vi får fler Trump-, Le Pen- och brexit-exempel.

Det gynnar inte världsekonomin och globaliseringen.

Det riskerar också att förstöra för de som utvecklas.

Det känns inte som en quick fix.

Absolut inte. Vi pratar om–

–ett långsiktigt hållbart system.

Ökar man incitamentet för att få folk att gå i skola–

–tar det 10-20 år innan vi ser effekten av den politiken.

Det är väldigt långsiktigt.

Hur hanteras det i en demokrati med val vart fjärde år?

Jätteintressant. Det ska vi studera närmare.

Vad har du på lut inför nästa vecka?

Vi ska fortsätta diskutera global utveckling.

Nästa vecka står framför allt Kina på temat.

Då ses vi då.

Vilka konsekvenser har globaliseringen fått på inkomsterna? Vilka har blivit fattigare och vilka har blivit rikare?

Med utgångspunkt i ekonomen Branko Milanovic berömda ”elefantgraf” diskuterar Roger Josefsson och Jesper Norberg de största utmaningarna i spåren av globaliseringen.

  • Därför börjar det regna vinstvarningar15:59

    Därför börjar det regna vinstvarningar

    Securitas har gått klart sämre än börsen i år. Kan det vara dags för en vändning? Det och mycket mer svarar Per Johansson från Bodenholm Capital på i dagens Börslunch.

  • Norska projekt tynger NCC2:21

    Norska projekt tynger NCC

    NCC vinstvarnar och meddelar att kvartalsresultatet tros hamna runt 400 miljoner kronor, mot analytikernas förväntade 754 miljoner. Albin Sandberg, analytiker på Handelsbanken, kommenterar beskedet.

  • Bredd i Europas återhämtning7:34

    Bredd i Europas återhämtning

    Förra veckan släppte Fed ett räntebesked och Tyskland gick till val. Denna veckan inleds fjärde omgången av Brexitförhandlingarna och Katalonien röstar om självständighet. Ellinor Beckett och chefstrateg Claes Måhlén går igenom de viktigaste makrohändelserna just nu. 

  • EFN Råvaror: Då når oljan 80 dollar9:13

    EFN Råvaror: Då når oljan 80 dollar

    Oljan kommer handlas till i genomsnitt 56 dollar per fat under fjärde kvartalet i år. Det är prognosen från Thina Saltvedt, chefsanalytiker för olja och makro på Nordea.

  • Facebook och Apple har mer att ge16:47

    Facebook och Apple har mer att ge

    Börslunch avslutar veckan med att gräva djupt i teknologisektorn. Gästerna Inge Heydorn från Sentat och Johan Nilke från Öhman Fonder snackar bland annat Facebook, Amazon och Apple.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ-100 -1.3%
NASDAQ Composite -1.1%

Vinnare & förlorare

Mycronic 4.1%
Com Hem 2.9%
Axis 1.8%
SSAB -1.4%
Elekta -2%
NCC -8.8%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

  • Obligationsbubblan kommer att spricka9:17

    Obligationsbubblan kommer att spricka

    Åskledarstrategin heter den senaste rapporten från det franska förvaltningsbolaget Carmignac. Vad denna innebär förklarar bolagets vd Didier Saint George. 

  • ”Grundproblemet för H&M består”15:38

    ”Grundproblemet för H&M består”

    H&M:s försäljningssiffror imponerade inte men aktien stiger ändå. Jonas Olavi från Alfred Berg och Anders Rudolfsson från DNB diskuterar detta och mycket annat i denna veckas sista Börslunch.

  • ”Helt briljant idé från Autoliv”18:18

    ”Helt briljant idé från Autoliv”

    Autoliv rusar efter dagens nyhet om att bolaget föreslår en uppdelning. Är detta en bra strategi? Det och mycket mer pratar Peter Benson från SvD Börsplus och Georg Norberg från Case Kapitalförvaltning om i Börslunch. 

  • Glöm inte Autolivs passiva säkerhet4:54

    Glöm inte Autolivs passiva säkerhet

    I dag meddelade Autoliv att de ska göra en strategisk översyn i syfte att dela upp bolaget i två delar. Handelsstarten för den börsnoterade Electronics-delen skulle i så fall kunna bli om ett år, om beslut om avknoppning fattas.