Josefsson om… Feds räntedilemma

Nästa vecka kommer USA:s centralbank Fed med räntebesked.

De allra flesta tror på en höjning med 25 punkter.

Roger, du går ofta din egen väg. Är du övertygad?

Berömmer du min haltning, eller?

Nej, men nästa vecka höjer de.

Men utsikterna för 2018–

–ser faktiskt väldigt annorlunda ut.

Om det nu blir som många tror–

–vad får då räntehöjningen för effekter?

Höjningen i sig är nog väldigt väl väntad.

Det viktiga är vad Fed säger.

De ska presentera nya prognoser–

–och berätta vad de tror om ekonomin nästa år.

Här har det dykt upp ganska stora motsättningar mellan–

–den ekonomiska utvecklingen, med låg inflation–

–men stark ekonomi och låg arbetslöshet.

Vilken väg ska Fed välja?

Ser de på den starka ekonomin eller den låga inflationen?

Inte en helt ovanlig fråga.

Nej, vi har hört den förr.

Vi ska titta på ett utdrag ur ett av våra program.

Där diskuteras hur olika prisutvecklingen slår–

–på utvecklingen i produkt- och tjänstegrupper i USA–

–och hur det påverkar inflationen.

Vad stiger i pris och vad faller?

Läroböcker är det som stigit mest–

–liksom college-avgifter.

Oroväckande.

Förskola... Men de stora varugrupperna...

En personbil har samma pris som för 20 år sen.

Kläder likaså. På mobiltelefoner–

–och teveapparater faller priserna.

Om inflationen ska få en skjuts–

–krävs att stora grupper går upp, som matpriser.

Eller att Kina får löneinflation–

–så att klädimporten från Asien blir dyrare.

Det Peter tar upp är en viktig poäng.

Inflationen är väldigt låg och har långsiktigt varit låg.

Det drivs av vissa produktgrejer. Inflationen är viktig.

Det finns så klart teorier som stödjer.

Jag ska visa dig nåt här.

Vad spännande. Ah, Phillipskurvan. En favorit i repris.

Den visar ett samband mellan–

–hur inflationen och arbetslösheten utvecklas.

Det har varit stabilt. Här är före den stora krisen.

Det här är efter krisen. Lutningarna är lite olika.

Den olikheten har vi haft svårt att förklara.

Den implicerar nånstans–

–att inflationen inte påverkas av arbetslösheten.

Det här är en sak som driver diskussionen just nu.

Som många tycker är ett mysterium.

Det är poängen.

Det centralbanken säger nu, som känns lite märkligt...

Yellen hänvisar till, och den nye Fed-chefen Powell...

Men även Lael Brainard i FOMC–

–säger att den låga inflationen är ett mysterium.

När man då samtidigt har den här låga arbetslösheten–

–och försöker strama åt räntan–

–och ta bort en del av balansräkningen...

Det sänker ju inflationen ytterligare.

Det blir ett motsatsförhållande.

Det får vi diskutera efter mötet–

–eller så gör Yellen det på presskonferensen.

Men om det är ett mysterium–

–varför gör man då nåt överhuvudtaget?

Du har varit inne på att man kanske ska ta det lugnt.

Min poäng är precis det.

Om man nu har för låg inflation–

–och tycker att det är ett mysterium–

–och ändå höjer räntan, vilket sänker inflationen–

–är det väl bättre att bara stå stilla?

Man kan ju ta en paus och se om inflationen kommer i kapp.

Många av Feds ekonomer pekar just på–

–att det här sambandet vi tittade på är ganska instabilt.

Då är det bättre att ta det lugnt, tills det biter.

Men hittills har Fed varit väldigt inbitna på–

–att de ska höja räntan och minska balansräkningen.

Min poäng är att det kan vara dags att ta en paus.

Nu gör det inte så. Hur tänker de?

Om vi ser på punkten längst bort, det senaste utfallet–

–ser vi att inflationen är under målet på 2 %.

Samtidigt har vi en arbetslöshet på nära 4 %.

Fed vill ha den på 4,5 % när inflationen är på målet.

Om inflationen inte går upp med lägre arbetslöshet–

–indikerar det att det är nåt i sambandet som inte håller.

Min poäng är: Ta det lugnt i stället. Ta en paus.

När ni får rätt och inflationen tar fart, då kan ni höja.

Att fortsätta höja nu, riskerar att dämpa inflationen mer.

Vad blir effekterna annars?

Då kommer marknadsräntan ner lite grann–

–och även dollarn, vilket ger en skjuts i ekonomin.

Det är nog nödvändigt–

–för att få i gång de långa inflationsförväntningarna.

De brukar ju ändå göra en viss "action"–

–när konjunkturen rör sig åt ena eller andra hållet.

Många ser på det enkla faktumet–

–att när de stramar åt och skalar ner balansräkningen–

–lär börserna vika och tillgångspriserna falla.

Då ska man sänka räntan.

Då tittar man ofta på den så kallade "räntekurvan".

Det är den vita kurvan.

Det är skillnaden mellan tioårsräntor–

–och tremånadersräntor.

Varje gång den har blivit negativ–

–har det förebådat en recession – de grå strecken.

Den har varit stabil. De sju senaste recessionerna–

–har det varit en indikator. Nu har den trendat ner länge.

Många tror att den snart går under nollstrecket.

Det här är inhemsk efterfrågan exklusive lager.

Inget undgår dig.

Varför?

Vi använder det här för att det är ett stabilt mått.

Många vill se på BNP, men det svänger så mycket–

–på grund av lager och att nettoexporten varierar starkt.

Här får vi en mer utjämnad serie.

Det visar vad amerikanska konsumenter efterfrågar.

Det viktiga är att varje gång räntekurvan blir negativ–

–har vi snart fått en recession.

Nu närmar vi oss ett sånt läge igen.

Men som alltid finns det ett krux.

Och vad är det?

Att många säger: "Räntekurvan kan man inte titta på."

Det köps ju ohyggliga mängder obligationer.

Fed, ECB och Riksbanken trycker pengar.

Pengarna placeras mycket i statsobligationer.

Och det påverkar.

Vi kan justera för det, approximativt.

När vi justerar utifrån vad de har köpt–

–ser vi att skillnaden stiger–

–och att risken för recession är mindre–

–än vad indikatorn visar.

Så jag tycker att det inte finns risk för recession nu.

Den här indikatorn är inte så bra just nu.

Men annars är det en bra indikator.

Den är jättebra.

Men det finns ju andra argument–

–för att vi ska få en avmattning.

Det man hör är att det börjar bli en gammal återhämtning.

Den här återhämtningen har ju hållit på nu–

–i drygt 30 kvartal.

Det är den tredje längsta återhämtningen–

–sen andra världskriget. Så den är förhållandevis lång.

Den har varit ganska låg.

På den axeln mäter vi hur mycket inkomsten har ökat.

Storleken på bubblan indikerar antalet som har fått jobb.

Om man jämför med de här–

–så har det inte varit så stark inkomstutveckling–

–och heller inte så stark utveckling av sysselsättningen.

Men återhämtningarna dör ju inte av ålder.

Är det inte dags för avmattning?

De dör ju ofta av att Fed höjer för mycket.

Fed dödar dem då de höjer lite för mycket lite för länge.

Därför är det nu ett bra läge att ta ett steg tillbaka–

–ta det lite lugnt och vänta på att inflationen tar fart.

Vad ska vi ta med oss av det du har visat oss i dag?

Nummer ett: Inflationen är på tok för låg.

Nummer två: Om Fed tycker att det är ett mysterium–

–ska de väl inte höja, utan göra ingenting–

–och vänta tills inflationen tar fart?

Nummer tre: Recessionen vi alla väntar på–

–kanske dröjer ett tag till.

Den kan dröja ett tag till.

Det behöver inte innebära att Fed inte kan vänta.

Vi tar det inte lugnt här. Vad bjuds det på nästa vecka?

Då är det de riktiga åldermännen i global ekonomi:

Vi ska titta på Japan.

Ett ämne som alla ekonomer återkommer till.

Inte för inte kallas den för "the widow maker".

Spännande. Som en filmtitel.

Det ser vi fram emot. Tack för att ni tittade.

I veckan förväntas amerikanska centralbanken Fed höja räntan igen. En som inte är helt säker på att detta är rätt väg att gå är EFN:s kommentator Roger Josefsson.