Josefsson om… Europa

År 2012 sa Europas centralbanksordförande Mario Draghi–

–att han skulle göra vad som helst för att behålla euron.

Sen dess har de europeiska börserna gått kraftigt.

Allt fler ser positivt på den europeiska ekonomin.

Hur bra mår egentligen Europa?

Det ska du och jag prata om i dag, Roger.

Det är riktigt bra drag i europeisk ekonomi.

Du är inte den mest optimistiska personen–

–på den här planeten. Hur mår Europa?

Europa mår förhållandevis bra.

Eller överraskande bra.

Mot vad du hade förväntat dig?

Även för de så kallade optimisterna.

Det är bra drag i framför allt exportindustrin.

Det andra går hyfsat.

Det som har överraskat är att tysk exportindustri–

–fortsätter utvecklas starkt. Det verkar drivas mycket av–

–Asien och Kina och så vidare.

Men du är nog lite skeptisk. Men först ska vi lyssna på–

–vad andra har att säga om Europas ekonomier.

Tillväxten i europeisk ekonomi har ökat i fyra år i rad.

Vi förväntar oss att ekonomin i alla EU-länder–

–ska fortsätta växa i år och nästa.

Vi behöver fortfarande föra–

–en omfattande ackommoderande penningpolitik–

–för att den uppåtgående inflationstrenden ska få fäste.

Folk borde lyssna på vad Draghi sa under presskonferensen.

Han sa: "Oroa er inte, räntorna kommer att hållas nere"–

–"långt efter att QE har avslutats."

Det enda verktyg han har kvar om ett halvår är räntan.

Senast den här veckan var det positiv statistik.

Det har kommit ett antal positiva signaler från Tyskland–

–och övriga Europa.

Det fångade väldigt väl upp det jag tänkte prata om.

Draghis tal om att han ska göra det som krävs för–

–att det ska ordna sig, Moscovic som understryker–

–att prognoserna för euroområdet ser bra ut–

–och de senaste utfallen som indikerar–

–att det kommer att gå väldigt bra den närmaste tiden.

Jag anar att du är lite skeptisk.

Vi tittar på grafena och ser vad du kommer fram till.

Nettoexport...

Vad har drivit återhämtningen i Europa?

Det har sett mycket bättre ut den senaste tiden.

Jag håller med.

Men mycket har drivits av ett nettoexportomslag.

De vita staplarna har gått från negativt till positivt.

Det har de lyckats bli trots en stark euro.

Man har trott att en stark euro håller tillbaka exporten.

Det har också varit diskussioner om–

–hur snabbt ska tysk exportindustri kunna växa.

Här handlar det om att andra länder växer fortare.

Varför är det så oroväckande–

–att exporten växer och driver upp BNP?

Allting är inte negativt, inte ens jag.

Det här är ett positivt tecken. Nu verkar det vända.

Det finns saker som kan bli ännu bättre.

Du har lite inflationssiffror.

Det här är nästa argument som positiva bedömare för fram.

Man tittar på inflationen som har hoppat upp.

Tar man bort inflationen och tittar på den vita linjen–

–är inflationstrycket fortsatt lågt.

Men även då ser det ut som om också kärninflationen–

–har tagit ett hopp uppåt.

Men det är resetjänster: transporter och charterresor–

–som har blivit mycket dyrare.

Men det är kärninflationen som centralbankerna tittar på.

Oftast är det den de tittar på.

En gammal antagonist sa alltid...

Har du många antagonister?

De flesta av optimisterna.

"Du tar bort alla priser som stiger."

"Då blir det låg inflation." Man tar bort det–

–för att det är så stora slag i det.

Det är nån form av uppåttrend, men väldigt svag.

Därför är det för tidigt att snacka om åtstramningar–

–att avsluta QE eller till och med börja höja.

Men BNP har ju växt?

Här är en graf som jag har haft med mig sen 2008–

–för alla ekonomier jag tittar på.

Här ser vi BNP-trenden, etablerad i början av 90-talet.

Här kom krisen. Efter krisen var det svag utveckling.

I Europa har vi också haft två stora nedgångar.

Dels den stora 2008 och sen en till.

Jag kallar dem tvillingrecessionerna.

2011, när eurokrisen var starkast.

Det gör att gapet har blivit väldigt stort.

Men man kan dela upp grafen i två.

Efter grundkursen i makro vet man–

–att man kan dela upp BNP på många sätt–

–exempelvis i antal arbetade timmar gånger produktivitet.

Arbetade timmar är som arbetsmarknadens utveckling–

–och produktiviteten ska fördelas–

–mellan kapitalägare och arbetskraft, i vinster och löner.

Den kommer nu.

Här ser vi nåt oerhört intressant.

För de flesta utvecklade länder visar grafen–

–att både arbetskraften och produktiviteten–

–har utvecklats svagt, vilket gör att gapet utvidgas.

För Europa ser det annorlunda ut.

Den vita linjen är produktiviteten–

–som driver löner och vinster. Den är oerhört viktig.

Då ser man ett initialt fall–

–men sen har de utvecklats i linje med varann.

Utsikterna för vinster och löneökningar är bra i eurozonen.

Men se på arbetsmarknaden. Här har vi ett stort gap.

Det driver att vi har så otroligt låg inflation i Europa.

Också löneinflationen är historiskt låg.

Det finns inget som tyder på att inflationen är på gång.

Det måste vi ta med oss när vi pratar ECB och åtstramning.

Varför är den så låg?

Vi har helt enkelt för låg efterfrågan. Det är poängen.

I andra länder kan man diskutera strukturella saker–

–om man har investerat fel och inte får rätt avkastning–

–så kan man i Europa säga att det ser rätt okej ut.

Men folk är arbetslösa och det är Europas stora problem.

Det blir extra intressant då många länder–

–går fruktansvärt dåligt, som i Sydeuropa.

En del länder går bra, främst Tyskland.

I Tyskland pratas det om att börja strama åt–

–och man tycker att ECB går för långsamt fram.

Jag tycker tvärtom. För att få det att fungera uthålligt–

–måste man kanske stimulera med finanspolitik–

–och öka investeringarna, så att vi får folk i arbete igen.

Om de är arbetslösa länge tappar de modet.

Då tappar vi mer inflationskraft och får ännu lägre BNP.

Tyder nåt på att det kommer mer finanspolitiska åtgärder?

Nej, tyvärr. Därför blir diskussionen kring ECB så viktig.

Om ECB redan nu börjar diskutera framtida åtstramningar–

–är det risk att marknadsaktörer börjar lyssna på det–

–och tänker att euron ska vara dyrare och räntorna högre.

Det hindrar återhämtningen.

Det är ett stort varningstecken utfärdat för det här.

Höj inte räntan. Stimulera med finanspolitik.

Därför hoppas jag att Macron och Merkel, M&M–

–lyckas komma överens och skapa ett mer dynamiskt EU–

–med mer finanspolitiska investeringar och stimulanser–

–och inga åtstramningar.

Jag sa ju att du inte är den mest optimistiske jag känner.

Vad säger optimisterna om det här?

De har väl nåt motargument?

De har en poäng, då båda två börjar röra sig uppåt.

Det ser faktiskt väldigt bra ut i Europa–

–och förutsättningarna är fantastiska.

Men att börja snacka om att det går för bra–

–och att inflationen kan ta fart... För tidigt.

I USA, Sverige och Storbritannien kan vi diskutera det–

–men inte i Europa. Det är för många arbetslösa.

Här pratar vi om arbetade timmar–

–och inte arbetslöshetsmåttet, som har dragits ner–

–av deltidsarbetare och många som inte utgör arbetskraft.

Vi får se hur det går. Vad ska vi prata om nästa vecka?

Vi har fått lite tittarpropåer.

Om bitcoins och så. Kanske inte nästa gång, men nån gång.

Men snart?

Det får det göra.

Tendensen på europeiska börser är uppåt och allt fler ser positivt på Europas ekonomi. Men hur starka är Europas finanser, egentligen?

EFN:s kommentator Roger Josefsson diskuterar eurozonens ekonomi med Jesper Norberg.