Josefsson om… ekonomiska zombies

Vi närmar oss halloween och ska prata om zombier.

Zombieföretag – företag som överlever–

–trots att de kanske inte borde.

Vad är faran med det och vad kan vi göra åt det?

Nu undrar alla varför jag har en zombie i studion.

Hoppas att det inte är mig du tänker på.

Vi ska inte prata om mig–

–utan om zombieföretag, varför de finns–

–och hur vi blir av med dem?

Det är ett ganska brett område får man väl säga.

En gemensam nämnare får vara kapitalallokering.

Varför har vi allokerat kapital till de här–

–och hur får vi dem att "ta livet av" zombierna?

Vad är det för fara med zombieföretag?

Det stora problemet är att de inte är så produktiva.

De ger inte så höga vinster, betalar inte så höga löner–

–och håller tillbaka den ekonomiska utvecklingen.

Vems fel är det att de finns?

Bankernas.

Innan vi tittar på Josefssons grafer–

–ska vi lyssna på några röster kring zombieföretag–

–och vad fenomenet beror på.

Skälet till ökningen av zombieföretag–

–är relaterat till penningpolitiska åtgärder–

–såsom låga räntor och ökad tillgång till pengar.

I Yangtzeprovinsen fanns en rad zombieföretag–

–som han ville lägga vantarna på.

Det är bolag skuldsatta upp över öronen.

Varför finns de fortfarande?

Räntenivån är så låg, som vi all vet–

–att det går att dra ut på det över väldigt lång tid.

I den nyupptäckta zombievärlden–

–finns bolag som med låg eller ingen vinst alls.

De finns bara, men tillför inget till ekonomin.

"Tillför inget till ekonomin." Det är det som är grejen.

De här företagen, som inte överlever långsiktigt–

–ger ingenting till ekonomin–

–och får ekonomin att bromsa ytterligare.

Varför är det så här? Det ska vi tala om.

Jag börjar med ett litet exempel.

Tänk dig att du är banktjänsteman.

Så kommer det in en rundlätt 30-årig–

–arbetslös, självlärd programmerare och säger:

"Jag har en idé! Jag har skapat ett spel."

"Grafiken är kass. Men det är skithäftigt."

Skulle du låna ut...?

Det beror på. Jag behöver nog förstå vad spelet går ut på.

En stund senare kommer en vd för ett börsbolag in–

–och säger att han har en fastighet i Uppsala–

–som han vill renovera. Han behöver bara 50 miljoner.

Jag får lånet och behöver inte ens fråga.

Bankerna har länge agerat på ett sätt–

–som gör att de känner sig trygga med vissa saker.

De är trygga med fastigheter och realkapital.

Men otrygga med tjänsteföretag–

–och den nya ekonomins företag. Det syns faktiskt.

Här är en bild från en uppmärksammad artikel–

–som skrevs för San Francisco Fed.

Här ser vi hur stor andel av bankernas totala utlåning–

–som går till fastigheter.

Den sträcker sig bak till 1800-talet och fram till nu.

Vi ser en tydlig ökning. Nu ligger vi snart på 60 %.

Det säger att bankerna framför allt lånar ut–

–till fastighetsrelaterat. Det är kanske inte så konstigt.

Det hänger väl samman med hur man själv skulle reagera.

Men ekonomisk teori säger att de borde låna ut till allt.

Du borde ha lånat ut till den första. Frågan var bara–

–hur mycket du skulle ta i riskpremie, alltså ränta.

Det är svårt i den typen av företag–

–och det har inte vår ekonomi tagit höjd för.

Vad är då konsekvensen av detta? Jag anar–

–att det inte är riktigt sunt.

Vi vill att bankerna ska fördela kapital i ekonomin–

–till det som har störst chans att överleva–

–och som skapar flest jobb och mest vinst.

Men man har skyfflat allt mer pengar in-

–i fastighetsbranschen.

Tidigare i veckan var jag på presskonferensen–

–där vi fick veta att Thaler fick priset–

–till Alfred Nobels minne – ekonomipriset.

Det handlar om beteendevetenskap.

Det här verkar ha lite med det att göra.

Som banktjänsteman känner du dig trygg–

–när det kommer ett fastighetsbolag.

Du vet vad det handlar om.

Det som Thaler och andra beteendeekonomer säger–

–att om man inte känner till det blir man osäker–

–och säger snarare nej. Vi kan inte sätta en exakt premie–

–på vad det kostar. Vi utgår från att bankerna vet–

–men så är det tyvärr inte. Det ger upphov till det här.

Man tittar på produktivitet–

–som man fördelar i vinst och i lön.

Hög produktivitet är bra. Det ger hög vinst och hög lön.

Produktiviteten har gått ner generellt.

Det har också blivit större skillnader–

–mellan företag i samma industri.

Här har vi de mest produktiva företagen–

–inom ett antal olika industrier. Här är de 5 procent–

–som är mest produktiva och här är resten.

Gapet blir bara större och större.

De här företagen går väldigt bra.

De har höga vinster och kan också betala höga löner.

Men här är en stor del som inte går så bra.

Det är en viktig fråga för en investerare–

–eller arbetstagare. Man vill jobba här–

–för de har råd att betala hög lön. En viktig fråga.

Om vi säger att jag har ett tjänsteföretag–

–med en obegriplig affärsidé eller inte.

Hur ska jag hantera att du bemöter mig så här?

Nu blir det väldigt personligt.

Jag hoppas att du har en affärsidé–

–som du förstår och tror på.

I takt med att ekonomin utvecklas blir affärsidéerna–

–allt mer specialiserade och ställer allt högre krav–

–på den som ska ge dig kapital.

Hittills har banksidan sagt–

–att om nån ska låna pengar till en obegriplig affärsidé–

–får du putta in nåt annat. Ofta är det en fastighet.

Mycket av småföretagandet bygger på–

–att man tar med sig eget kapital i form av en fastighet.

Det ger gör att mer och mer kapital–

–skiftas in i fastighetsmarknaden.

Nu kommer vi in på zombieföretagen.

Här har vi hur stor andel av alla företag som är zombier.

Zombier definieras som företag med en räntetäckningsgrad–

–på mindre än 1 % tre år i rad.

Det växer rätt tydligt under...

Företag som överlever trots att ekonomiska fakta säger–

–att de inte borde det.

Det är några år på slutet–

–då vi knappt har haft några räntor.

Trots det stiger andelen.

De här företagen kanske inte är livskraftiga.

Det ser vi också på produktiviteten som faller tillbaka.

Det låses in mer och mer kapital i fel industrier.

Det ger upphov till lägre vinster och löner–

–och håller tillbaka den ekonomiska utvecklingen.

Vad ska man göra åt det?

Det är jättesvårt att säga: "Det där ska du göra."

Men man kan som individ börja fundera på–

–var man sätter sina pengar.

När du sätter in pengar på ditt bankkonto–

–förvaltar banken dem på sitt sätt.

De puttar antagligen in dem i fastigheter–

–eller i en bred sparfond.

För mig är det ett stort nej.

Det ger lägre avkastning eftersom vi har lägre tillväxt.

Lägre produktivitet, lägre vinster och löner.

Nu är det ännu viktigare att hitta guldkornen.

Då kan vi få vinster och avkastning som gör–

–att pensioner och våra framtida inkomster förblir höga.

Ska man vara lite försiktig med blandfonder som inte...?

De flesta seriösa ekonomer säger:

"Man ska ha breda fonder, med låga avgifter."

Det är bra så länge man accepterar låg avkastning.

De flesta av oss behöver hög avkastning–

–för att kunna bibehålla vår levnadsstandard.

Ska vi klara det, måste vi bli mer aktiva i vårt sparande.

Den stora uppmaningen är: bli mer aktiva när ni sparar!

Använd asymmetrisk information.

Kan du nåt speciellt? Är du en inbiten gamer–

–som mina barn? Se till att ta reda på–

–vilka fonder eller företag du kan investera i.

Ett klassiskt råd: investera i det du begriper dig på.

Investera i det du begriper dig på och var mer aktiv.

Det hjälper inte bara dig själv–

–utan det får också ekonomin att funka bättre.

Nästa vecka kommer du kanske ut ur mörkret.

Det blir inte lika mycket zombisnack då.

Lite grand åt kryptan blir det...

Jag tror att vi ska diskutera kryptovalutor. Tack.

Det finns företag som överlever fast de inte borde göra det, så kallade zombieföretag.

Vad är grejen med dessa företag?

”Det stora problemet med zombieföretag är att det inte är speciellt produktiva vilket gör att de inte ger speciellt höga vinster, de betalar inte speciellt höga löner och de håller tillbaks den ekonomiska utvecklingen” säger EFN:s kommentator Roger Josefsson.

En förklaring till att zombieföretagen överlever, enligt Roger Josefsson, är kapitalallokeringen.

Programledare: Petra Bergman.

  • Tveksamheter runt budet på Fingerprint18:45

    Tveksamheter runt budet på Fingerprint

    Förvaltarna Erik Hermansson och Petter Löfqvist bjuder på aktietips denna dag då Fingerprint rusar efter budrykten och Rovio dyker efter en rapportbesvikelse. 

  • Opec i medvind inför Wienmötet7:30

    Opec i medvind inför Wienmötet

    30 november möts Opec-länderna återigen i Wien. Det är då ett år sedan organisationen kom överens om produktionsneddragningar i syfte att hålla uppe priset på oljan.

  • ”Kanontillfälle att köpa aktien”20:39

    ”Kanontillfälle att köpa aktien”

    Evolution Gaming, Sandvik, Atlas Copco och Dometic. Det är några av bolagen Dag Werner från Handelsbanken och David Lindström från Strand Kapitalförvaltning analyserar i dagens Börslunch.

  • Så hittar börsgurun intressanta bolag20:32

    Så hittar börsgurun intressanta bolag

    Ännu en rapportperiod är över och det är dags för en sammanfattning. För att göra detta har Börslunch bjudit in Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Evolution Gaming Group 3.9%
Resurs Holding 3.5%
Vitrolife 2%
Sweco -1.9%
Oriflame -2%
Alfa Laval -2.2%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier