Josefsson om… dollar

Det pratas mycket om hur bra det går för USA-företag–

–och att räntorna stiger.

Och det flaggas för fler räntehöjningar än planerat.

Roger Josefsson, det går bra för USA.

Det ser vi på dollarn.

Dollarn har ju gått rätt svagt.

Det är en av de saker man dryftar rätt mycket nu.

I ett år har dollarn gått allt svagare.

Man brukar främst hänvisa till–

–att det inte är USA som går dåligt–

–utan att Europa och omvärlden börjar ta sig igen.

Är det det som avgör om en valuta är stark eller svag?

Det är ju en sak man tittar på.

Det som vi ska gå igenom mer i detalj–

–är att om man ser på den här grafen–

–så ser man att återhämtningen i USA det senaste året–

–har varit starkare än i Europa.

Och de flesta indikatorer visar samma sak.

USA är långt in i återhämtningen–

–men går ändå starkare än Europa.

Vilka är de främsta argumenten man använder–

–för att säga om en valuta är svag eller stark?

Argumenten just nu handlar bara om–

–att Europa och Japan ser mycket starkare ut nu.

Förväntningarna om fler räntehöjningar–

–har gjort dollarn svagare.

Vad en centralbank har för sig, påverkar så klart–

–styrkan eller svagheten i en valuta.

Så här lät det när den nye chefen för Fed, Jerome Powell–

–talade vid ett av sina första officiella framträdanden.

Det var ett högintressant inlägg av Powell.

Det som framför allt gav en del skrämselhicka–

–var att han pratade om en överhettad ekonomi.

Det har vi inte hört från Fed på länge.

Det kontrasterar tydligt med ECB:s Benoît Cœuré–

–som sa att man är orolig för eurons styrka.

Det kan få effekter på tillväxt och inflation.

De går åt olika håll.

Har du kanske nån graf som visar det här?

Hur står sig Europa mot USA?

Ska vi kolla hur dollarn ser ut?

Det här är dollarindex.

Och här lägger man in de länder USA handlar med.

Och man handlar med många länder.

Man försöker väga in hur de ser ut mot amerikansk export.

När man pratar om en svag dollar–

–är det den vita linjen, nominellt index–

–som motsvarar de vanliga växelkurserna...

Den är precis nära hundrastrecket–

–men om man ser från 1995 och fram till nu–

–så är det en bit under det historiska snittet.

Den nominella växelkursen är strax under historiskt snitt–

–och det kan man hävda är ett svaghetstecken.

Det här är väl det bästa du har att komma med.

Vad är skillnaden mellan de här två?

Det är det jag tycker är intressant.

Den blå visar det reala växelkursindexet–

–där man tar hänsyn till prisutvecklingen i länderna.

I den vita tar man bara hänsyn till växelkursen.

I den blå tar man också hänsyn till prisutveckling.

Det kallas reala växelkurser. Och den ligger rätt högt–

–även i förhållande till det historiska snittet.

Det innebär att dollarn är stark.

Den är inte så svag?!

Nej, vi kan åka hem nu. Den är stark, helt enkelt.

Nej, det reala växelkursindexet är svårt att sätta ihop.

Hur ska man väga samman det? Vilka priser ska man se på?

Ska man se på konsumentpris och löneutveckling?

Men det som de flesta nog vänder sig emot–

–är att riktningen på slutet pekar neråt.

Det har ju varit en stark ekonomi i USA.

De höjer räntan och Powell signalerar fler räntehöjningar.

Det borde indikera att dollarn stärks nu.

Nivån kan sägas vara stark med det reala indexet–

–men riktningen är konstig, när det går så starkt i USA.

Vad är det som framför allt går starkt?

Man får nog ta det lite från europeiskt perspektiv.

Vi tittar på det som kallas bytesbalansen–

–en del av betalningsbalansen.

Bytesbalansen visar sparandet i en ekonomi.

Och från 2008 fram till nu–

–har det varit en konstant uppgång i handelsbalansen.

Det indikerar att exporten har gått starkare än importen.

Det har också drivit den europeiska återhämtningen.

Exporten går bra. Men det här gäller för Europa.

Jag har Europa som ett exempel. Men vi kan se på Japan–

–Storbritannien och andra länder. Då ser vi samma mönster.

Då har vi förklarat det här.

Europa går starkt och dollarn är svag.

Vi har en bild till som är rätt viktig.

Den vita linjen är den bytesbalans vi såg i förra grafen.

Den här bilden visar att...

Bytesbalansen visar utbytet av varor och tjänster.

Den blå visar den finansiella balansen: utbytet av pengar.

Om man som i USA har ett underskott i bytesbalansen–

–ska det finansieras. Det syns i den finansiella balansen.

Den finansiella balansen i Europa har förstärkts kraftigt.

Det här är poängen–

–och gör att det inte är konstigt att dollarn är svag.

För nu har Fed avslutat sitt QE-program–

–medan ECB har påbörjat sitt.

Det innebär att man köper tillgångar från privata aktörer–

–och får en massa pengar som måste placeras.

En del av pengarna flödar ut ur eurozonen–

–och in i till exempel USA.

Det ser vi i den röda linjen – portföljbalansen.

Den visar hur investeringarna utvecklas.

Den steg oerhört kraftigt–

–när ECB inledde sitt QE-program.

Det är en bättre förklaringsmodell för dollarns utveckling.

Det är tack vare att ECB och andra centralbanker–

–gör sina QE-program. Dollarn styrs av det.

Vad är det som styr, då? Vad är hönan och ägget?

I det här fallet ska man nog inte fokusera på–

–att nettoexporten går bra.

Eftersom den här vågen av likviditet sköljer ut ur–

–exempelvis Europa och in i USA–

–måste nåt annat komma i gång.

Det sker via en växelkurs som länge har varit svag.

Den tillfälliga förstärkningen det senaste året–

–är en del av en tillfällighet–

–men vi kan se på detaljer också.

I en långsiktiga trend är dollarn stark.

I en kortsiktig trend är dollarn lite svagare.

Här har vi 2017, då.

Ja, och från 2015 är det ECB:s QE-program.

Den sista svängen här är 2017.

De här portföljinvesteringarna – varför går de ner här?

Det som händer här är att ECB har dragit ner lite–

–på sina QE-köp.

När de gör det, minskar tillflödet av ny likviditet.

Det som hände under inledningen av 2017–

–var att utflödet minskade lite.

ECB har ju dragit ner på sina stödköp.

Vad skulle du säga att det får för konkreta effekter?

För det här går väl lite emot?

När det här går ner indikerar det–

–att det strömmar in mindre euro i USA.

Det borde också innebära–

–att euron blir lite starkare i förhållande till dollarn.

Även riktningsmässigt stämmer det nog ganska väl.

Vad beror förändringen på?

Det är två faser. Den första nedgången beror på–

–att ECB har trappat ner på sina QE-köp.

De har gått från 85 till 30 miljarder.

Uppgången rimmar lite sämre med en fortsatt svag dollar.

För svar på det får man se på de fiskala utsikterna.

Här har vi de statsfinansiella utsikternas utveckling.

Den blå är euroområdet och den vita USA.

USA har haft ett underskott på 5 % av BNP under lång tid.

Europa har bara blivit bättre och bättre statsfinansiellt.

Och 2017 visar Europa de starkaste statsfinanserna–

–sen euroområdet kom till.

Europa ser statsfinansiellt starkt ut.

Det innebär att trots att ECB har dragit ner på QE-köp–

–så är köpen ändå större än staternas finansieringsbehov.

Det gör att privata investerare fortfarande måste leta–

–mycket placeringsalternativ utomlands.

Man jagar avkastning.

Det ser vi också i den här grafen.

Det är räntedifferensen mellan USA och Tyskland.

Här syns det ganska tydligt.

Amerikanska räntor gick upp kraftigt.

Sen gick de ner när tyska statspapper gick upp.

Men från mitten av 2017 fram till nu–

–har amerikanska räntor utvecklats väldigt starkt.

Det hänger samman med–

–att Europas statsfinanser ser mycket bättre ut–

–och att USA har börjat stimulera kraftigt.

För några månader sen gick ett nytt paket igenom.

Nu går räntorna upp igen. Det rimmar ju väl–

–med bilden vi hade förut. Nu tar utflödena fart igen–

–då man vill ha den högre avkastningen–

–som finns på amerikanska statspapper.

Är det här nån sorts betyg på–

–att man har större förtroende för Trumps ekonomi–

–och att man kanske ser sundare finanser i Europa, eller?

Man kan tolka det lite grann...

Beroende på vad man har för politisk lutning–

–kan man välja. Mycket av den senaste tidens uppgång–

–har handlat om två faktorer:

Trump stimulerar oerhört kraftigt–

–vilket också ger stora underskott–

–och sen går Europas statsfinanser väldigt starkt.

Det är anledningen till skillnaden.

Det hänger samman med ECB:s fortsatt låga räntor.

De har dragit ner på köpen, men inte avslutat dem.

Det gör att det finns ett stort behov–

–hos europeiska investerare att hitta avkastning.

Har investeringarna börjat lämna Europa?

Eller hur går investeringarna och portföljflödena?

Den här sista perioden borde ju indikera–

–att europeiska investerare söker sig in i USA.

I bilden över portföljinvesteringarna såg vi det.

De har pengar och sätter dem i amerikanska statspapper.

Det beror också på att i Europa har ECB köpt–

–nästan alla statspapper.

I Tyskland finns bara 10–15 % tillgängliga för köp nu.

För att europeiska investerare ska få avkastning–

–måste de söka sig utomlands, till USA.

Den här trenden kan mycket väl fortsätta.

Om den fortsätter lär vi också se fortsatta utflöden.

Vad tar vi med oss från i dag?

Massor av saker.

Man kan inte bara säga att Europa ser bra ut.

Europa ser bra ut bland annat för att euron är svag.

Då behövs det även en stark dollar.

Och ECB har sagt att de ska fortsätta fokusera på det här.

Det lär bli en fortsatt stark dollar.

Den kan ändras först om ECB säger–

–att det ser så bra ut internt, inte bara för exporten–

–att man avslutar stödprogrammen–

–och tar bort en del av QE-köpen.

Det verkar vi vara ganska långt ifrån.

Så en fortsatt stark dollar.

Vad bjuder du på nästa vecka?

Jag vet inte, Petra. Nånting om ekonomi, tänkte jag.

Wow! Okej, ekonomi med Josefsson och lite grafer.

Spännande.

Varför går dollarn så svagt och euron så starkt? Eller är det ens så? Roger Josefsson tittar närmare på den amerikanska valutan.

  • Biljätten vinstvarnar4:32

    Biljätten vinstvarnar

    Starbucks rasade men Facebook och Netflix på rekordnivåer. Disney nära få godkänt för Foxbud. Daimler vinstvarnar. Capio får ny vd. Peab får stororder på studentbostäder.

  • Viktig Brexitomröstning till Mays fördel6:16

    Viktig Brexitomröstning till Mays fördel

    Vi kommer allt närmre handelskrig mellan USA och Kina. Daimler vinstvarnar och skyller på kinesiska biltullar. ECB kan tänkas öka takten på återinvesteringar. May vann viktig Brexitomröstning i går. Räntebesked från både Norge och Storbritannien.

  • Därför ska du äga Telia16:35

    Därför ska du äga Telia

    Bonava, Skistar och sommarportföljer. Det är några av ingredienserna i säsongens näst sista Börslunch.

  • Mjuka råvaror ammunition i handelskriget5:30

    Mjuka råvaror ammunition i handelskriget

    Priser på mjuka råvaror som soja, vete och majs har stigit kraftigt under 2018. Men med ett uppblossande handelskrig har det blivit turbulent för mjuka råvaror.

  • Josefsson om... handelstullar14:46

    Josefsson om... handelstullar

    Nya handelstullar börjar bli vardagsmat i rubrikerna. Roger Josefsson går på djupet och förklarar hur de amerikanska åtgärderna kommer att påverka världen.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.2%
NASDAQ-100 0.7%
NASDAQ Composite 0.7%

Vinnare & förlorare

Essity 2.3%
Dometic Group 1.6%
Attendo 1.6%
JM -1.1%
Billerudkorsnäs -1.1%
Bonava -1.8%
Uppdaterad tor 10:14
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier