Josefsson om… den ljusnande framtid

I dagarna sjungs "Den blomstertid nu kommer"–

–och i dag ska vi tala om ekonomin–

–som möter våra nybakade studenter.

Har du varit på nån studentmottagning?

Inte ännu.

Är det nån på gång?

Alla skolor slutar inte samtidigt, så chansen finns.

Vilken ekonomi möter studenterna?

Tror du att inslaget blir positivt eller negativt?

Du tenderar att dra åt det negativa hållet.

Det är nog lite positivt.

Vi ska tala om att vi får mer fritid–

–och förhoppningsvis högre livskvalitet.

Du gillar att tala om Keynes.

På 30-talet skrev han: "Om hundra år"–

–"kommer vi att jobba två dagar per vecka."

Vad hände med det?

Det beror på vem du frågar.

När ekonomer talar om det nämner de hemarbetet.

Förut ett heltidsarbete–

–men nu räcker en till två dagar per vecka.

En viss utveckling har skett.

Men av Keynes texter framgår det–

–att han inte tänkte på hemarbetet i första hand.

Han trodde att vi skulle frigöra oss–

–från det ekonomiska oket.

Inte slava för att klara livsuppehället–

–men njuta av livet.

Vad styr det ekonomiska oket?

Två faktorer avgör villkoren för framtidens arbetsmarknad.

Globaliseringen, som varit med oss länge–

–och den tekniska utvecklingen, som varit med ännu längre.

Hur de utvecklas framöver avgör hur det går–

–för våra nybakade studenter.

Vissa oroas av globaliseringen.

Så här lät det på SNS häromdan.

En allmän oro för mer osäkra jobb.

Oro för ett tryck nedåt på lönerna i många länder.

Och för en sämre förhandlingsposition för arbetstagare–

–gentemot de multinationella bolagen–

–som kan flytta verksamheten runtom i världen.

Vi fick höra om oron för globaliseringen.

Men mycket återkommer i den tekniska utvecklingen.

Men mycket av utvecklingen sker–

–via globalisering och teknik.

Ja, de styrande faktorerna är globaliseringen–

–och den tekniska utvecklingen. De samverkar.

Vi glömmer lätt att globaliseringen handlar om–

–att utnyttja arbetskraften globalt effektivast möjligt.

Men den tekniska utvecklingens syfte–

–är att göra alla arbetslösa genom produktivitetsökningen.

Många glömmer nog det.

Man tänker att det är som de senaste hundra åren–

–att vi blir allt bättre som människor.

Det är tveksamt om det går.

Kan man säga att Trump motverkar globaliseringen?

Den här bilden visar hur handeln sett ut.

Det är svårt att visa att globaliseringen–

–gjort direkt avtryck på arbetsmarknaden.

Men globaliseringen har funnits med sen 30-talet till nu.

Andelen av BNP är ett sätt att belysa globaliseringen.

Direktinvesteringar, globala värdekedjor...

Många saker som visar samma mönster:

En kraftigt stegrande tillväxt de senaste åren.

För att öka mängden varor och produkter till var och en–

–och minska kostnaden. En stor del av det.

Leder det till fler jobb?

Främst i Sverige har vi uppfostrats–

–att tycka att globaliseringen bara är av godo.

Men med standardmodellen i ekonomisk teori–

–särskilt med ett högutvecklat land–

–och ett annat, mindre utvecklat–

–drabbas arbetskraften i den högutvecklade ekonomin.

En del av jobben skiftas över till den lågutvecklade.

En stor del av det som skett de senaste 30 åren–

–är att en stor del av medelklassjobben–

–till Kina och Östeuropa.

En bidragande orsak till det politiska missnöjet i USA–

–Storbritannien och Kontinentaleuropa.

Så "win win" stämmer inte?

Win win, på så sätt att ekonomins samlade inkomster–

–växer med globaliseringen.

Men det svåra är att få en jämn fördelning av vinsterna.

Också nåt som vi glömmer att diskutera.

Teknisk utveckling och globalisering.

Hur kan intäkterna fördelas rättvist?

Hur står Sverige sig jämfört med andra industriländer?

Sverige har klarat sig jättebra–

–jämfört med många andra länder.

Skälet är vår höga kunskapsnivå.

På så sätt har vi ett skydd mot utskiftningen av jobb–

–till skillnad från Storbritannien och Sydeuropa.

Sverige och Tyskland är nog de länder som klarat sig bäst.

Ska alla utbilda sig till tekniker?

Det fina är att det inte bara är teknik.

Det handlar även om mjuka värden.

Nåt som vi svenskar ofta glömmer–

–är att det inte bara krävs ingenjörer–

–men att våra produkter ska ha så hög kvalitet–

–att vi hellre köper dem.

En sån resa ser jag i Volvo.

När jag växte upp kallades Volvo "sossecontainern".

Men i dag är Volvo en häftig bil.

Volvo transporterar oss fortfarande från A till B–

–men i ett häftigare paket.

Ännu ett värde att bygga in. Marknadsföring och annat.

Inte bara ingenjörsjobb.

Även en Amazon kan vara cool.

De har alltid varit coola, P1800...

Så vilka krav ställs då på samhället, strukturer...?

Rätt hårda krav.

Dels ska samhället fördela vinsterna–

–överskottet från handeln, men också uppmuntra–

–skapandet av den här typen av teknologi...

...och föra oss framåt på så sätt. Och det är svårt.

Det som särskiljer den här perioden nu framöver–

–är att vi kommer från att ha kunnat bli mer högförädlade.

Istället för att skruva i varenda mutter på en Volvo–

–så behöver man nu göra nåt annat–

–som att utveckla motorer.

Det ställer helt andra och högre krav på befolkningen.

Och nu konkurrerar vi med tekniken.

Det är nåt nytt i världen.

Det är de högutbildade jobben som...

Jag tog med en bild från ett papper–

–som är 15 år gammalt.

Här har man gjort en uppdelning av arbetsuppgifter.

Vilken typ av arbetsuppgifter är mest hotad–

–av robotisering och AI?

Jag har valt att dela upp dem i kognitiva–

–där tankeprocesser är inblandade–

–och manuella, där man använder kroppen mer.

Sen finns det rutinmässiga och icke rutinmässiga.

Vissa delar är så klart lättare att automatisera.

Därför har jag med substitutionspotential.

I vilken grad kommer de långsiktigt–

–att ersättas av maskiner, alltså robotar och AI.

Var är det störst chans att bli ersatt av en robot?

Det är de manuella arbetsuppgifterna–

–som också är rutinmässiga.

Det innebär att de ofta är mönsterbaserade.

Att svetsa eller att skruva ihop saker.

Den typen av uppgifter är lätt att automatisera.

Långsiktigt, när vi får en högre flexibilitet i robotar–

–kan man vänta sig en hög substitutionsgrad.

Här försvinner merparten av arbeten–

–inom en period på 30 till 50 år.

Var finns här då? Danslärare, fotbollstränare?

Lite mer kultur?

Här där vi har lägst substitutionsgrad–

–har vi många jobb som många inte tänker sig–

–är framtidens jobb.

Det kan vara fotbollstränare, koreografer och så vidare.

Men självklart också yrken inom vård och omsorg.

Där har man lägst substitutionsgrad.

Det är den här typen av saker som man ska söka sig till.

Det innebär inte att alla enkla jobb försvinner.

Manuella jobb som är icke rutinmässiga–

–där har vi till exempel vaktmästeri–

–städning och så vidare. Bädda sängar, skruva i lampor.

Sånt som är svårt för maskiner att göra effektivt.

Det finns fortfarande enkla jobb.

Men i alla de här fyra dimensionerna–

–så är det fråga om substitution.

Nånstans minskar behovet av mänsklig arbetskraft–

–oavsett vilken kvadrant man är i.

Det ser lite kärvare ut, men man ska söka sig mer–

–mot det här kreativa, som är svårt att kodifiera.

Var hamnar en chefekonom på Macrobond?

Vi är så rökta.

Ekonomer generellt hamnar bland kognitiva rutinmässiga.

Typiska bokföringsarbeten är kognitivt rutinmässigt–

–kod- och regelbaserat. Hög substitutionspotential.

Det gäller kanske också undertecknad.

Teknisk utveckling är inget nytt.

Varför är man rädd för den idag?

Under de senaste 300 åren–

–har vi avancerat våra arbetsuppgifter.

Vi har kunnat studera oss till att göra nåt bättre.

Idag konkurrerar vi plötsligt med maskinerna.

De är våra likar och snart kanske våra övermän.

Vad ska vi göra då?

Det är det kanske mest intressanta i diskussionen.

Vart ska samhället ta vägen?

De som äger de här maskinerna–

–kommer få all avkastning.

Då samlas all förmögenhet, alla inkomster–

–i händerna på ett fåtal personer.

De här måste vi fördela på nåt rättvist sätt.

Det är den stora utmaningen under de närmsta 50 åren.

Är det den största utmaningen–

–med globaliseringen och den tekniska utvecklingen?

Det som tekniken gör med globaliseringen–

–är att den möjliggör för globaliseringen att samla ihop mer–

–kapital och inkomster i händerna på de få.

Facebook behöver inte låsa in sig i USA.

De kan vända sig mot hela världen–

–och samla ihop alla inkomster.

Det ställer enormt stora krav på politiken.

Det här är en fråga som är akut.

Hur ska världen se ut–

–när vi lever i ett generellt överflöd?

Hur ska det fördelas så att vi alla–

–kan ägna oss åt det vi kan bäst.

Eller om vi jobbar två dagar.

Vad ska vi göra de andra fem dagarna?

Det är ju inget problem!

Vad skönt att höra.

Sammanfatta kort. Vad tar vi med oss från idag?

Framtidens arbetsmarknad ser förhållandevis ljus ut.

Men man bör satsa på rätt bransch.

Man ska vara medveten om två krafter.

Globaliseringen och den tekniska utvecklingen.

Globaliseringen handlar i Sverige om en enda sak.

Det är att fortsätta göra nåt så effektivt som möjligt.

Det handlar om att vi utbildar oss fram till framgång.

Den tekniska delen är svårare.

Den ställer krav på politikerna.

Hur vill vi att folkhemmet ska se ut anno 2030?

Spännande.

Och nästa vecka?

Det finns ett par saker.

Nu börjar vi få mer hum om–

–de här importtullarna som Trump inför.

Det andra är att det börjar stöka till sig–

–i många utvecklingsekonomier.

Jag har en idé om vad det beror på. Det ska vi prata om.

Spännande.

Tack ska du ha.

Vilken framtid kommer dagens nybakade studenter till mötes? Enligt Roger Josefsson är det två faktorer som styr framtidens arbetsmarknad; globaliseringen och den tekniska utvecklingen.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ-100 -0.6%
NASDAQ Composite -0.5%

Vinnare & förlorare

Fenix Outdoor 4.9%
Hennes & Mauritz 4.4%
Ericsson 2.9%
Millicom -2.2%
Fagerhult -2.4%
THQ Nordic -2.7%
Uppdaterad tis 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Defensiven prioriteras i sommar23:32

    Defensiven prioriteras i sommar

    Epiroc gör debut som självständigt bolag på börsen och vd Per Lindberg gästar Börslunch. Dessutom fortsätter genomgången av gästernas sommarportföljer.

  • Handelskrig och oljeoro11:46

    Handelskrig och oljeoro

    Claes Måhlén analyserar de senaste makrohändelserna. Dessutom berättar han vad veckan har att bjuda på. Med ett ovanligt spännande Opecmöte på midsommarafton bland mycket annat.

  • Epiroc gör debut4:37

    Epiroc gör debut

    Epiroc noteras. Orexo påbörjar lansering av Subsolv i EU. Europris går in i Öob. Riktkurs för H&M sänks.