Josefsson om… centralbankstaktik

I centralbankernas verktygslådor–

–är de vassaste instrumenten–

–styrräntan och kvantitativa lättnader.

De har använts flitigt de senaste åren–

–men vilken effekt har det ena instrumentets verkan–

–inför det andra?

Vad händer när man börjar höja räntorna–

–och dra ner på obligationsköpen?

Det ska du guida oss igenom i dag, Roger.

Det påminner om Kurt Ohlsson.

Vi vet hur låga räntorna är, men hur breda är de?

Men vad vi...

Med referens till Patrik Sjöberg som hoppade 2,42.

Men hur brett hoppade han?

Poängen är att vi inte bara har använt räntor–

–utan flera andra verktyg–

–som också påverkar ekonomin. Hur ska vi mäta det?

Därför använder vi nåt som kallas monetära förhållanden.

Vi vet hur räntor fungerat, men nu är de negativa–

–och kvantitativa lättnader. Vad får det för effekt?

Man använder de extremt omfattande verktygen–

–utan att veta exakt hur de fungerar.

När du säger det på det sättet, så ja.

Ben Bernanke hade forskat mycket på–

–depressionens effekter och var en duktig monetärist.

Han var också insatt i Japans problem. När krisen kom–

–sänkte man till 0, men vad gjorde man sen?

Ekonomierna krävde mer. Vad kunde göras?

Då sa Bernanke: "Kvantitativa lättnader"–

–som kommit fram via forskningen.

Senare i krisen var det valutainterventioner–

–och helikopterpengar. Så det finns andra alternativ.

Men vad får det för effekter när vi tar bort dem?

Vi ska höra hur riksbankschef Stefan Ingves motiverade–

–det senaste räntebeslutet:

Räntan behöver ligga på den här nivån ett tag till–

–så att inflationen varaktigt hålls kvar på 2 %.

I dag är inflationen 2 %. Det är bra.

Det tog lång tid att få upp den till 2 %.

Då vill vi se till att vi är säkra på–

–att inflationen hålls där. Mot bakgrund av–

–att räntenivån på många olika håll i världen är låg.

Då är det lämpligt för vår del att ligga kvar på –0,5.

Ingves uttrycker mycket oro kring–

–vad som händer när man lyfter bort–

–de olika åtgärderna.

Inte nog med att vi har negativa räntor med 50 punkter.

Även i Sverige har vi genomfört kvantitativa lättnader.

Ingen vet hur det kommer att funka när man tar bort dem.

Vad kvantitativa lättnader får för effekter och så vidare–

–har du funderat lite extra kring den här veckan.

Det snackas så mycket om att centralbanker ska ta bort–

–olika stimulanser, får vi fundera på vad det innebär.

Det är mycket lättare när det bara är räntan.

Vi vet att de höjer och sänker i olika steg.

Men för kvantitativa lättnader får vi använda andra mått.

Ett sätt att mäta är med "monetary condition index".

Det har vi räknat på här.

Det är inte bara ränteförändringar–

–utan såna saker som hur stora balansräkningarna är–

–och vad som händer med växelkursen.

Allt som penningpolitiken ger effekt på–

–mäts i det här indexet.

Först kan vi konstatera att på nollinjen–

–ligger det som kallas neutral penningpolitik.

Den varken bidrar till eller drar ifrån tillväxten.

Ju högre, desto mer expansiv penningpolitik.

När vi gick in i krisen var det brinnande högkonjunktur–

–med höga räntor och en kontraktiv penningpolitik.

Sen kom krisen. Därför ser det lite speciellt ut.

Därefter har man fört en väldigt expansiv penningpolitik.

Mitt i alltihop, som ser ut som nåt–

–som barnen gjort i syslöjden–

–så ligger svenska Riksbanken. Vad säger det?

Sverige har inte drabbats direkt av krisen.

Vi hade ordning på finanspolitiken innan krisen.

Bortsett från att vi har en högt värderad bostadsmarknad–

–så har det varit "business as usual".

Vi har haft omvärlden att hantera.

Dels omvärldens efterfrågan på svenska exportvaror–

–dels växelkursen.

Ingves och kompani har försökt hålla sig mitt i hugget.

Det har de också lyckats med.

Vad är viktigast att ta med sig härifrån?

Två saker.

1. I och med krisen skedde det en förändring.

Från att ha haft nåt som varierar runt nollinjen–

–både expansiv och åtstramande politik–

–har politiken bara varit expansiv i tio år.

2. Man kan också studera hur det slagit i olika länder.

Ett land som sticker ut är Europa, den vita linjen.

Vilken politik har ECB fört?

I samband med krisen fick de också strama åt–

–när räntorna stack iväg.

Man försökte föra en ganska expansiv politik.

Sen tog man bort det igen.

Det var i det läget de kanske begick sitt största misstag.

Därefter har man överkompenserat–

–genom att föra en extremt expansiv penningpolitik.

Till ECB:s försvar får man säga–

–att det är ett gigantiskt område. Europa är inget land.

Det är en världsdel.

Jag är ekonom, inte geograf.

Det varierar extremt mycket. Italien, Tyskland...

Det är inte så lätt att vara alla till lags.

Det är helt rätt.

Man kan sätta dem i förhållande till varandra.

Vi har räknat ut index för Tyskland respektive Italien.

Mycket av inputen för de olika länderna–

–ser densamma ut, men effekten blir olika.

Det avspeglas i den här grafen.

När indexet ligger över nollan här innebär det–

–att Tyskland har en mer expansiv politik än Italien.

Under de senaste åren–

–har Tyskland haft den mest expansiva penningpolitiken.

Tyskland har gynnats av ECB:s förda politik.

Det är inte konstigt att de har stark tillväxt.

Många menar att det borde dela med sig av den–

–och kanske investera mer.

Behöver Italien mer stimulans–

–för att det här ska bli lite mer...

Många säger att det här visar hur svårt det är–

–för ECB att föra penningpolitik.

Det är inget optimalt valutaområde.

Men vad det också visar–

–är att ECB:s politik slår väldigt tydligt på Tyskland.

De har nån form av ordning på torpet.

Kostnadsstrukturen i tysk industri ser okej ut.

Det här säger inte att Italien behöver–

–en mer expansiv penningpolitik.

Det belyser framför allt–

–att Italien behöver genomföra strukturella reformer–

–som låter ECB:s politik verka starkare även i Italien.

Det är ett väldigt stort frågetecken inför kommande val.

Det är inte så många italienska politiker som lanserar–

–stora strukturella åtgärdsprogram.

Det är alltid "tricky".

Vilka länder i Europa är i störst behov av stimulanser?

Om man vill underlätta konjunkturen–

–så är det länder som Italien som behöver det.

Risken är att det tar bort en del av trycket på–

–de italienska politikerna att göra förändringar.

Jag undrar hur Mario Draghi och ECB ska hantera–

–om Italien börjar gå betydligt sämre än Tyskland.

Italien är mycket större än Grekland.

Italien blir ett stort frågetecken nu–

–när man börjar strama åt penningpolitiken.

Tänk om det slår extra hårt mot Italien.

Det kanske inte är helt överraskande ändå.

Hur ser stimulansligan ut? Kan man ranka dem?

Stimulansligan, ett ord för eftervärlden.

Man kan sätta dem i förhållande till varandra.

Vilket land i världen stimuleras mest...

Det hänger samman med–

–att växelkursen varit mycket i fokus hos centralbankerna.

Sätter man de monetära förhållandena mot varandra–

–och jämför hur räntan har utvecklats.

Allt i den här grafen utgår från Sverige.

I den mån länder har haft en mer expansiv penningpolitik–

–ligger man under noll.

Runt krisen hade Sverige en ganska expansiv politik–

–även i förhållande till sin omvärld.

Sen började Riksbanken med sina åtstramningar.

Det var då vi fick epitetet sadomonetarism av Krugman.

Det är lite kul.

Fantastiskt uttryck.

Det visas också i den här bilden–

–där man ser att Sverige har en åtstramande politik.

Sen har man fört ungefär samma politik som Europa.

Det intressanta är den här delen.

Här kan vi börja säga nånting om framtiden.

Det är politik som vi tar med oss det närmaste året.

ECB under nollan. Fed...

Den vita linjen.

...ligger över. Vad drar du för slutsatser?

Den här grafen är rätt intressant.

Det här stämmer ganska väl med hur kronan–

–har utvecklats i förhållande till andra valutor.

Tittar man här blir det extra intressant.

Ett av de få länder som för en mer expansiv politik–

–än Riksbanken, är ECB.

Ett land som USA för en betydlig mer åtstramande politik.

Det ska vi ta med oss in i framtiden.

På den första bilden låg USA:s monetära index–

–låg precis på nollan.

Det innebär att de redan nu har en neutral penningpolitik.

Nu ska de höja tre-fyra gånger till i år.

De ska accelerera de penningpolitiska åtstramningarna.

Det innebär en kraftig åtstramning i USA.

Det ska man ta med sig om man är intresserad av aktier.

Är det inprisat i amerikanska tillgångsmarknader?

Du känner ju mig... Jag tror inte att det är inprisat.

Risken är att ECB eller Fed stramar åt på ett sätt–

–som påverkar aktiemarknaden.

Men Sverige har stramat åt mer...

Inte mer än Fed.

Men i förhållande till Japan och Storbritannien–

–har Riksbanken stramat åt mer tydligt.

Det stämmer väl med vad Riksbanken själva säger.

Under de senaste veckorna har de indikerat–

–att vi kan tänka oss att höja snabbare och tidigare–

–än till exempel ECB.

Vi vet att Bank of England har höjt räntan en gång.

När vi får mer data sticker den här nog upp lite–

–för Bank of England.

Avspeglar det här också växelkurserna?

Det är precis det den har kunnat användas till–

–att ge en syn om växelkursen.

Man kan konstatera att vi har haft en politik–

–som varit ganska expansiv–

–i förhållande till många andra länder–

–framför allt till USA, Japan och Bank of England.

USA:s valuta har varit svag under en period.

Ska man gå efter den här borde den vara lite starkare.

Men det kan komma om Fed travar på i ullstrumporna–

–trots att ekonomin i övrigt går lite svagare.

Vad får vi se nästa vecka?

Nästa vecka ska jag prata om nåt mer spännande:

Bankernas räntemarginaler.

Alla som tittar lär tycka att det är jättespännande.

Det blir lite som att bita den hand som en gång födde mig.

Räntemarginaler, då.

Centralbankernas verktygslådor består av så mycket mer än räntan. Roger Josefsson svarar på vad som händer när de kvantitativa lättnaderna dras tillbaka.

  • ”Sverige behöver fler gruvor”14:38

    ”Sverige behöver fler gruvor”

    Om Sverige ska behålla sin status som gruvnation måste vi öppna fler gruvor. Det menar Anton Löf, råvaruanalytiker på RMG Consulting.

  • Bonava bommar rejält6:47

    Bonava bommar rejält

    Kindred missar förväntningarna. Betsson når inte fram. Ömsom vin, ömsom vatten från storbankerna Nordea och Handelsbanken.

  • En strålande rapportmorgon10:30

    En strålande rapportmorgon

    Swedbank över förväntan. Volvo slår förväntningarna. Axfood överraskar positivt. Positiv påskeffekt för Cloetta. Netent i linje med förväntan. Gunnebos omsättning sjunker. Husqvarna något svagare än väntat.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.1%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

NCC 8.6%
Thule Group 4.8%
Lifco 4.8%
Atlas Copco -4.1%
Fagerhult -4.5%
Bonava -6.8%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Framtidens finansmarknad i fokus18:27

    Framtidens finansmarknad i fokus

    Framtidens finansmarknad och robotrådgivning. Det är i fokus i dagens Börslunch som gästas av Ann Grevelius och Nicklas Storåkers.

  • Styrkebesked från MTG10:50

    Styrkebesked från MTG

    Så ser strategin ut för MTG:s två delområden. Jørgen Madsen Lindemann och Anders Jensen intervjuas.

  • Därför stiger USA-räntorna2:32

    Därför stiger USA-räntorna

    Det vankas PMI-fest i dag, med siffror från Frankrike, Tyskland, eurozonen och USA. Chefstrateg Claes Måhlén om det viktigaste på marknaderna.