Josefsson om… aktiemarknaden

I dag ska det handla om inflationen och inflationsspöket.

Eller hur, Roger Josefsson?

Jag hade väl typ lovat det.

Men det är inte så kul, så vi tar nåt annat.

Lite inflation får du bjuda på.

Jag får säga nånting om–

–vad man ska ha och inte när man är rädd för inflation.

Om vi tittar på tabellen med inflationsspöket...

Om man är lite rädd för inflation är det enkelt.

Då ska man ha aktier. Företagen kan kompensera sig–

–för prisökningar. Man ska inte ha nominella obligationer.

Om inflationen stiger, stiger räntorna.

Då faller priset på obligationen.

Om man är mer rädd för inflationsspöket – "tokorolig".

Då finns det annat att titta på.

Bland annat är realränteobligationer.

Man vill ha obelånade fastigheter.

En variant är att ha en ICA-butik.

Tanken är att här ska man ha sånt som folk behöver.

Om man inte har en butik kan man köpa ICA-aktier.

Fastigheter med låg belåningsgrad.

I den högra delen ser vi att skulder ska man inte ha.

I den här miljön stiger realräntorna.

Har man hög belåning får man mindre att röra sig med.

Om man till och med är illamående av oro–

–finns det inget annat att ha än fysiskt.

För oss som har det–

–måste man skydda guldet. Då behöver man en egen armé.

Det här är riktigt tunga grejer.

Vi går över till att prata om nånting mer användbart.

Innan du berättar om vad vi ska prata om–

–vill jag veta var vi befinner oss just nu.

Jag själv är inte ens småorolig.

Inflationen kommer länge att vara ganska väluppfostrad.

Däremot syns tecken på att investerare blir småoroliga.

Vi har ju sett att realräntorna börjar krypa upp lite.

Alla besked från centralbankerna och data från USA–

–pekar på att inflationstrycket kommer att vara lågt.

Vi kanske är på "småorolig". Absolut inget annat.

Vad ska vi prata om istället?

Nånting som jag tycker är spännande.

Ett nytt sätt att titta på vad som driver ekonomin.

Vi ska titta på det ur ett perspektiv där...

Vi tittar på arbetsmarknaden för att få tips–

–om hur vi ska placera.

Med det börjar ifrågasättas. Kanske ska man göra tvärtom.

Aktiemarknaden kanske är viktigare–

–än vad realekonomin säger.

Ett bra exempel på hur marknaden reagerar på makrosiffror–

–är hur de amerikanska jobbsiffrorna presenteras.

Senast de dök upp var Roger Josefsson här.

Han och de flesta andra förståsigpåare–

–var väldigt optimistiska.

Det här är ytterligare en komponent som gör–

–att man ska vara positiv.

Deltagandegraden steg kraftigt.

Det var på alla sätt en väldigt stark siffra.

Där hade du ett fint exempel på hur det brukar låta–

–när makroekonomer kommenterar aktiemarknaden.

"Fint exempel"...?

Här berättar du att aktiemarknaden–

–reagerar på starka jobbsiffror.

Antyder du att det förhåller sig tvärtom?

Skapas makrodata av aktiemarknaden?

Det här har länge diskuterats.

Man kan gå tillbaka till Keynes.

Han trodde mer att det var förtroende som drev ekonomin.

De senaste 30 åren har vi utgått från–

–att det är realekonomin som bestämmer.

Efter finanskrisen har det dykt upp–

–en massa spännande teorier.

En av dem behandlar just det här–

–att aktiemarknaden driver realekonomin.

Här finns till exempel Roger Farmer–

–och en del yngre och mer framåt ekonomer–

–som har samma uppfattning.

Vad är hönan och ägget?

Det är otroligt svårt att säga.

Nånstans handlar det om förutfattade meningar.

Jag har alltid haft svårt att helt köpa–

–att realekonomin styr allting annat.

Det bygger på att vi är långsiktigt rationella–

–kan blicka långt fram i tiden och har bestämd jämvikt.

Men mycket handlar nog om vad vi tänker om det som händer.

Hur är förtroendet för ekonomin–

–och vår ekonomiska utveckling?

Om man anstränger sig kan man hitta samband–

–och förhållanden som kan tyckas styra nånting annat?

Jo. Det är en fara när man använder statistik.

Det finns lögn, förbannad lögn och statistik.

Det ligger mycket i det. Men mycket kan bevisas.

Därför testas statistiken för att se om det finns nånting–

–som visar att statistiken leder den andra statistiken.

Kausalitetstest, orsak-verkan-samband och hönan och ägget.

Du låter ganska säker.

Då ska man bli extra orolig.

Det vi har pratat om är vad som driver vad.

Den vita är arbetslöshetsgraden.

Och så har vi S&P som är den blå linjen.

Det finns nån sorts samvariation.

Men det är svårt att säga att det ena leder det andra.

Därför försöker vi testa det–

–och då ser man att över långa tidsperioder–

–så verkar det finnas en statistisk sannolikhet–

–för att aktiemarknaden leder arbetslösheten.

Men det räcker ju inte.

Vi vill också hitta nån sorts förklaringsmodell.

Man kan ju också säga: "Cykelförsäljningen i Sri Lanka"–

–"leder korvförsäljningen i Sverige."

Sånt kan man hitta, men det saknar ekonomisk logik.

Det behövs innan ett statistiskt samband är giltigt.

Kan du rent praktiskt ge ett exempel på–

–när man kan tillämpa det?

Jag ska snart gå in på vad bilden visar.

Om vi börjar med den traditionella förklaringen...

Om vi tar finanskrisen, så är tanken–

–att det händer nåt – en tydligt avgränsad händelse –

–som ger en reaktion bland investerare:

"Då stämmer det inte. Vi får långsiktigt lägre intäkter."

Därför drevs aktiemarknaden ner under finanskrisen.

Den nya modellen säger i princip–

–att man ändrade förväntningarna–

–och fick sämre förtroende för framtiden.

Det i sin tur, drev ner aktiemarknaden.

Och det fina är att den bidrar till att skapa utrymme–

–för penningpolitiken att agera.

Om det finns en klart definierad jämvikt i framtiden–

–så borde inte QE-åtgärderna betyda nåt–

–då investerare vet vad som ska hända.

I den här modellen är det så här:

Om centralbanken köper en massa statspapper–

–så köper andra investerare aktier.

Ett ökat förtroende på aktiemarknaden–

–leder till ökade anställningar och investeringar.

Det finns en fördel med att använda de nya förklaringarna.

Här försöker vi se... Om vi statistiskt kan bestämma–

–att det finns tecken aktiemarknaden leder arbetslösheten–

–kan man skatta en modell.

Fram till inledningen av krisen är det en modell–

–och sen har vi gjort en prognos.

Och prognosen stämmer ganska väl överens med utvecklingen.

Redan där kan man säga att det kanske kan stämma.

Här stämmer det väldigt bra–

–men här släpper kurvorna varandra.

Jag försökte ställa mig för lite.

Det som händer i modellen...

För det vi säger med det andra sättet att förklara–

–är att det beror på vad som händer på aktiemarknaden.

Under den här tiden köpte Fed en massa papper–

–vilket gav ännu starkare börser–

–vilket gav ännu lägre arbetslöshet.

När man kommer så här långt fram i tiden–

–drivs det av sånt som har påverkat förtroendet.

Feds fortsatta QE-köp har gjort att den går ner.

Om vi gör om modellen och skattar senare, blir det bättre.

Vad händer när man tar bort de kvantitativa lättnaderna?

Det är den otäcka frågan. Och som vanligt landar vi där.

Om teorin stämmer innebär det att när man tar bort stödet–

–för aktiemarknaden och får en försvagning där–

–då finns det stor risk att arbetslösheten vänder upp.

Det finns en del i förklaringen–

–som gör att man borde vara orolig.

Och Sverige, då?

Jag har en bild på Sverige också.

Här är åtgärderna av senare årgång.

Nån gång i början av 2015 satte man i gång QE-åtgärderna.

Även här ser vi att prognosmodellen–

–stämmer ganska väl med utvecklingen.

Även här finns det skäl att tro–

–att det kan vara ett sätt att blicka in i framtiden–

–som kanske är vettigt.

Det stämmer för finanskrisen och efteråt.

Varför stämmer det bättre i Sverige?

Det är lite svårare att förstå.

Innan vi genomförde såna här åtgärder i Sverige–

–hade aktiemarknaden vänt globalt.

Den stämmer kanske bättre då man inte bara i Sverige–

–gör de här QE-åtgärderna.

Man gjorde det även i USA, Storbritannien och Europa.

Det skulle kunna driva på utvecklingen.

Sen vi får se hur det ser ut när det vänder.

Vad är då din slutsats? Det känns som att...

Man kanske kan likställa det med nån sorts religion?

Man tar en vinkel och bestämmer sig att se därifrån.

Då får man den här...

Tyvärr ställer du saken på sin spets.

Ofta handlar det om att välja sin ekonomiska skola.

Enligt den förhärskande skolan–

–borde det här sambandet inte finnas.

För folk borde se framåt och ha en sann syn om framtiden.

Och det skulle leda arbetslöshet och aktiemarknad.

Den här teorin säger att vi inte är så rationella.

Om vi hör att det går bra, tror vi gärna det.

Det får oss att investera mer och kanske anställa fler.

Det finns en del saker här att ta till sig.

Och i morse innan jag kom hit–

–läste jag en ganska utvecklad modell–

–för hur man kan beskriva det här i ett nytt ramverk.

Det händer saker hela tiden.

Det här är nog inte det sista vi hör–

–om att aktiemarknaden leder ekonomin.

Vad tar vi framför allt med oss från i dag?

Att vi inte är så rationella som vi tror.

Och att det finns andra typer av förklaringsvariabler–

–och att förtroendet spelar en större roll–

–för ekonomin än vad vi har räknat med.

Och så: fortsättning följer. Det här är lite i sin linda.

Det kommer ny forskning på området. Då står vi här igen.

Fortsättning följer. Vad följer nästa vecka?

En sak vi skulle kunna diskutera–

–är det här med it-investeringarna.

Nåt jag har diskuterat med många andra är ju:

Var syns allt med artificiell intelligens, robotar–

–och det som ska driva ekonomin framåt?

Jag har varit skeptisk. Här finns mycket nytt att tala om.

Det ser jag fram emot.

Veckans program inleds med en genomgång av inflationsspöket och vilka tillgångar som passar vilken nervositetsnivå. Roger Josefsson diskuterar sedan en teori som ser aktiemarknaden som drivande faktor i ekonomin och konjunkturcykeln.

 

  • Spararnas aktiefavoriter i sommar15:41

    Spararnas aktiefavoriter i sommar

    Hur agerade spararna under sommaren och vilka var de viktigaste ekonomiska händelserna? Börslunch sammanfattar sommaren med hjälp av Johanna Kull från Avanza och Michael Livijn från Nordea.

  • 10:29

    "Värre än det värsta vi befarat"

    Den turkiska liran har fallit stort den senaste tiden och president Erdogan vidhåller att låga räntor är det Turkiet behöver nu. Emre Akcakmak, förvaltare på East Capital Turkiet, håller inte med.

  • 4:04

    "Erdogan har kniven mot strupen"

    Krisen i Turkiet står fortsatt i fokus. Från Kina har vi fått oväntat svag statistik. De viktigaste händelserna på finansmarknaderna med valutastrateg Lars Henriksson.

  • Så het var börssommaren16:00

    Så het var börssommaren

    När Börslunch är tillbaka efter sommaruppehållet snackas det bland annat om Pandora, Life Science, Netent, H&M, Assa Abloy och Ahlsell. Och så summeras givetvis sommarportföljerna.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.2%
NASDAQ-100 0.5%
NASDAQ Composite 0.6%

Vinnare & förlorare

Husqvarna 1.9%
Vitrolife 1.6%
Electrolux 1.5%
Balder -4.4%
THQ Nordic -4.9%
Paradox Interactive -27.9%
Uppdaterad tis 17:33
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Probis vinst stiger3:41

    Probis vinst stiger

    De senaste och viktigaste börsnyheterna med Matilda Karlsson och Johan Fohlin.

  • Erdogan vägrar gå Trump till mötes2:21

    Erdogan vägrar gå Trump till mötes

    Turkiska liran slår nytt bottenrekord, vilket ger spridningseffekter till andra valutor. Svensk Mäklarstatistik pekar på en stabilare bomarknad. Dagens viktigaste makrohändelser med chefstrateg Claes Måhlén.

  • Sommarens statistikskörd pekar på ökad tillväxt3:43

    Sommarens statistikskörd pekar på ökad tillväxt

    Stämningsläget i svensk ekonomi är starkare än vanligt, bomarknaden har stabiliserats, och Riksbanken fortsätter att signalera en höjning i slutet av året. Kiran Sakaria, strateg på Handelsbanken, sammanfattar den svenska makrosommaren.

  • Rekordkvartal för Ferronordic2:50

    Rekordkvartal för Ferronordic

    Catena Media missar förväntningarna. Tesla träffar rådgivare för att diskutera avnotering. Cristina Stenbeck lämnar Tele2:s valberedning.