Josefsson om… AI-revolutionen

Nya höjder ska nås med hjälp av artificiell intelligens.

Tillväxten ska blomstra–

–och det pratas om robotar och maskinlärning.

Roger Josefsson, med all denna automatisering–

–nås lycka och välgång, låter det som...

Man kan tro och hoppas att det landar i–

–att alla jobbar mycket mindre och har det mycket bättre.

Frågan är vad det verkligen landar i.

Och det som vi ska prata om i dag, var syns det?

I investeringarna...

Nej, det syns inte så mycket i investeringarna.

Investeringsutvecklingen ser rätt svag ut.

Det är förstås ett jättebekymmer.

Investeringar görs för att öka produktiviteten–

–det vill säga öka avkastningen på insatt kapital–

–och få folk att producera mer per arbetad timme.

Där ser det förhållandevis svagt ut.

Ursäkta om jag tvekar–

–men investeringarna kanske inte är så lätta att mäta.

BNP är inte ett helt enkelt mått.

BNP är svårt att mäta. Investeringar är en del av BNP.

När man tittar på de studier som gjorts...

Felmätningshypotesen handlar om–

–att det är så många nya produkter och tjänster–

–som vi inte vet hur vi ska fånga upp i datan.

De som har försökt se var det kan ha mätts fel–

–landar ofta i att en del av tappet i investeringar–

–och produktivitet kan förklaras med hjälp av felmätning.

Men det är ett par tiondelar på tillväxten.

Det räcker inte för att förklara det stora gapet–

–som har öppnats upp mellan hur investeringar–

–och produktiviteten har utvecklats långsiktigt–

–och hur de facto utvecklats efter krisen...

Gapet mellan den faktiska och tänkta investeringsnivån–

–är väldigt hög. Det rimmar illa med robotisering.

Man hör ju överallt att robotarna tar över.

Folk är oroliga.

Man kan filosofera om det här.

Man får ifrågasätta vad robotiseringsvågen landar i.

Vi får produkter som är både smartare och snyggare än vi.

Vad ska människan göra i en sån miljö?

Det har vi inte utsatts för tidigare.

Under tidigare teknikförändringar har vi gått vidare–

–och utfört mer avancerade tjänster.

Men nu blir vi utkonkurrerade.

Men problemet vi får fokusera på nu–

–är var i datan vi ser det.

Investeringar och produktivitet borde ju accelerera.

Det ska vi prata mer om.

Hur tas all artificiell intelligens och robotisering emot–

–bland arbetarna på företagen?

Det vi framför allt har observerat är–

–att hur stort utrymme frågorna får hos ledningen–

–är avgörande för hur de lyckas.

Förändringen som vi skriver om i boken är inte lätt.

Att ställa gruvarbetare mot maskiner är svårt.

Vi vill inte släppa taget om gruvarbetarjobben.

Många har en produktorienterad syn på världen–

–och tycker att termen "plattform" är konstigt.

Tanken på att hundratals miljoner olika knäppgökar–

–kan göra ditt jobb bättre än vad du själv kan–

–är verkligen störande.

Det var några problem som AI kan medföra.

Det påminner om det som man för 20-30 år sen kallade–

–produktivitetsparadoxen, myntad av Robert Solow. Han sa–

–att man kunde se robotarna överallt utom i statistiken.

Det ska vi råda bot på i dag.

Spännande. Har du grafer över det?

Vi börjar med en över arbetsproduktiviteten.

Kopplingen mellan arbetsproduktivitet och investeringar–

–är att man investerar och får fler maskiner per anställd.

Fler och bättre maskiner kan producera mer.

Det är alltså output per enhet arbetskraft.

Röd linje är alla privata producenter–

–vit varuproducenter och blå serviceproducenter.

Här är en trendlinje från 1990-talet och fram till nu.

Den faktiska utvecklingen ligger långt under trenden.

Skulle hypotesen om AI och robotisering stämma–

–borde de inte ligga i linje med trenderna.

De borde ligga över. Utvecklingen borde accelererat.

Så investeringarna är för låga?

Ja, och de som görs ger för dålig avkastning.

Vad får det för konsekvenser?

Arbetsproduktiviteten är oerhört viktig.

Det är ditt favoritämne.

Produktivitet ger oss löner och vinster.

Det här är enda sättet att inom makroekonomin–

–kan skapa nån form av mervärde.

Mervärdet syns ju i produktiviteten.

När det är lågt kan vi inte skapa högre vinster.

Det är ett väsentligt problem.

När man hör ekonomer som är inne på–

–att det kommer. De är optimistiska och säger–

–att aktiekursernas utveckling visar att AI är på gång.

Men det syns inte i statistiken.

Så du säger att robotiseringen inte har haft effekt?

Nu gör vi det ganska enkelt för oss.

Vi delar allt som produceras på antalet arbetade timmar.

Då räknar vi inte med att vi får fler och bättre maskiner.

Man vill separera komponenterna som driver tillväxten.

Arbetsproduktiviteten är det lättaste sättet att mäta på.

En typ av produktivitet kallas totalfaktorproduktivitet.

Där har hänsyn tagits till bättre utbildning och maskiner.

Skillnaden mellan de här två måtten–

–och arbetsproduktivitetsmåttet–

–är totalfaktorproduktiviteten.

Det är det finaste formen av produktivitet – innovation.

Där borde robotarna och AI synas.

Gör de det?

Ska jag visa en bild?

Här är produktivitet och förädlingsvärde uppdelat.

Det ser ut som om man har försökt bygga en stad.

Det är en otroligt fin graf.

Det är förädlingsvärdet uppdelat från produktionssidan.

Arbetskraftens kvantitet är den blåa delen av staplarna.

Arbetskraftens kvalitet är utbildningsnivån.

Bidrag från IKT-kapital och icke IKT-kapital–

–är de röda och gula delarna.

Det gröna är totalfaktorproduktivitet

De senaste decennierna kan man konstatera–

–att under hela 90-talet–

–var totalfaktorproduktiviteten hög.

IKT-investeringarna var höga–

–som gav upphov till väldigt stora vinster–

–och löneökningar.

Perioden efter har de gröna delarna fallit tillbaka.

Det visar att den finaste produktiviteten inte finns.

Innovationen driver inte tillväxten och produktiviteten.

Det är ju ganska positivt hela vägen.

Det här summerar till den vanliga tillväxten.

Det som bidrar till det här är–

–att vi får mer maskiner och mer arbetskraft.

Men vi blir inte mer produktiva.

Det är det som är pudelns kärna.

Om nu en massa ekonomer säger att allting ordnar sig–

–måste vi ju också se det nånstans.

Vi ser att fler jobbar och det är ett cykliskt fenomen.

Det är inget som säger att robotarna kommer.

Vad är det som är robotarna?

De syns på två sätt. Dels på IKT-kapitalet–

–röd del av staplarna. Den är liten jämfört med tidigare.

Dels på den gröna delen där innovationen ligger.

Företagsekonomer brukar kalla det 1 + 1 = 3.

Det är nån form av dynamiska effekter.

Men vi ser väldigt lite av det i perioden efter krisen.

Robotarna syns kanske, men inte så tydligt.

Så nu är det kört? Jag tänkte–

–att jag skulle få en stryka-, städa-, tvättarobot.

Du menar förutom gubben?

Jag är ledsen, men man kan också bryta ner–

–totalfaktorproduktiviteten i sektorer–

–för att försöka se nån form av mönster.

Kan vi dra några slutsatser av det?

Här är det uppdelat i åren före 2007, blå staplar.

Och efter 2011, vita staplar.

Det är sorterat på hur det såg ut perioden efter krisen.

Här borta har vi fått snabbast tillväxt efter krisen.

Det är finansiella tjänster och delvis i handel–

–men framför allt i fastighetstjänster.

Det syns i en del branscher.

Men så som jag tolkar AI och robotisering–

–syns det inte så mycket i de traditionella sektorerna–

–utan just i handel och finansiella tjänster.

Där finns det faktiskt ljusglimtar.

Då kan man konstatera om man tittar på de övriga–

–och framför allt på tillverkningsindustrin–

–så är utvecklingen mycket sämre efter krisen än före.

Robotar och AI borde ge snabbast och tydligast avtryck–

–i tillverkningsindustrin.

Det ger en mer nyanserad bild.

Det syns en del ljustecken, men svaga.

I sektorer där man borde se det–

–som i tillverkningsindustrin, lyser det med sin frånvaro.

Och att gruvorna drar ner så...?

Har det med råvarupriset att göra?

Jag ställer mig här för att dölja det jag inte vill tala om.

Just gruvor har haft det rätt tufft.

Det som har varit tufft för den näringen efter krisen–

–har varit prisläget, så det har mer med det att göra.

Det är ganska specifikt för svenska mineralproducenter.

Men tvätt- och städroboten kan alltså komma?

Man kan konstatera att det kvarvarande hoppet–

–och argumentet bland teknooptimisterna–

–där Erik Brynjolfsson är en–

–är att vi ännu inte sett det.

Det vi ser i aktiekursen hos FANG-bolagen–

–kommer också inom kort att synas i realekonomin.

Jag är dock lite mer osäker.

Vad är slutsatsen av dagens program?

Varje gång vi hör ekonomer och andra prata om–

–att allting fixar sig om vi får produktivitetsboosten–

–från AI, maskininlärning och robotar–

–fråga då var i statistiken det syns.

Hör sen av er till mig. Jag vill också veta.

Tack ska du ha.

Från många håll hör vi att artificiell intelligens ska få tillväxten att blomstra. Robotiseringen kommer medföra att vi jobbar mindre, och mår bättre. Men Roger Josefsson är inte övertygad.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.9%
NASDAQ-100 -1.6%
NASDAQ Composite -1.3%

Vinnare & förlorare

Ericsson 17.5%
Telia Company 8.6%
Paradox Interactive 5.1%
Essity -3%
Evolution Gaming Group -3.2%
SSAB -3.3%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier