”Svårt att se ett brott i den positiva trenden”

Februaris inflationssiffra från SCB har just kommit.

Den uppgick till 1,7 %.

Johan Löf, siffran var väntad.

Något högre än vad ni trodde.

Men lägre än 1,85 % som Riksbanken trodde.

Vad är din kommentar till siffran?

Det var en stor negativ överraskning i januari.

Nu kvarstår den till stor del den här månaden–

–med en sidledes rörelse.

Vi hade inte fått med hela elprisförändringen som skett.

Det var väldigt höga elpriser i februari.

Därför hamnade vi lägre än dagens utfall.

För Riksbankens del hänger skillnaden ihop–

–med januariutfallet.

Det finns alltid svåra årsskifteseffekter.

Ingen av oss prognosmakare lyckades pricka rätt på dem.

Om vi tittar på den här siffran jämfört med–

–den som vi kan förvänta oss nästa gång–

–får vi se ett ganska kraftigt skutt uppåt...

Vad är det som drar då?

Då är det de svåra utrikesresorna som det ofta pratas om.

Våra resor blir väldigt dyra i samband med påsken–

–och andra högtider. I år ligger påsken i mars.

Då kommer de dyra resorna. Förra året låg de i april.

Då får inflationen en skjuts i mars

Sen faller det bort i april.

Extra svårt i år är att det sker en skattehöjning i april–

–på flygbiljetter. Där blir det lite svårare att förstå–

–hur lågt ner resepriserna ska i april.

Det låter som väldigt mycket siffertrixande.

I dag ska vi egentligen prata om underliggande inflation.

Ni tror ändå på inflationens återkomst.

Finns det ett brett underliggande inflationstryck

–som marknaden underskattar?

Ja... Vi är lite mer optimistiska än många andra bedömare.

Vi gick nyligen igenom alla data igen.

Vi har svårt att se ett brott i den positiva trenden–

–som vi har haft under några år.

Det blev ett kliv ner i januari. Under förra året var det–

–en del förvirrande tekniska effekter i inflationen.

Om man tittar på inflationskurvan ser det ut–

–som om vi har inlett en trend neråt. Där bakom menar vi–

–att det ligger ett underliggande inflationstryck–

–som bygger på högre kostnadstryck ute i företagen–

–starkare framtidsförväntningar–

–och en gryende inflation globalt.

Vi återkommer till de här faktorerna i en graf...

Jag tänkte på grafen över den underliggande inflationen.

Här!

Här har vi KPIF exklusive energi, alltså kärninflation.

Varför har man med median-KPI i grafen?

Medan KPIF exklusive energi–

–som Riksbanken ofta lyfter fram–

–är en indikator på den underliggande inflationen.

Den har fördelen att vara lättbegriplig.

Det är vanlig inflation minus de stökiga energipriserna.

De är röriga just nu med bensinpriser som går upp och ner.

Och samma sak med elpriserna när det blir en köldknäpp.

Idéen med median-KPI är–

–för att förstå vartåt "fiskstimmet" simmar–

–så tittar man på fisken mitt i stimmet–

–för att utröna riktningen.

Vad består indikatorn av som ni själva har gjort?

Den pekar ju uppåt mot slutet.

I dagens utfall skickade den en positiv signal.

Precis som med median-KPI och KPIF exklusive energi–

–har det varit sidledes rörelser på sistone–

–om än på högre nivå än tidigare.

I indikatorn, som vi har tagit fram–

–tittar vi på hur många delkomponenter av KPI–

–som stiger i pris och hur många som faller i pris.

Däremellan gör man en differens.

Här kan man se att det är övervikt–

–för komponenter som stiger i pris.

Den bredden i inflationen är en signal om–

–att det är nåt varaktigt.

Det finns alltså en bredd.

Ni sticker ut hakan lite och säger–

–att det är ett brett inflationstryck på gång.

Vilka faktorer ska driva detta?

Vi börjar med den svaga kronan som är inflationsdrivande.

Ända sen Riksbanken la om penningpolitiken–

–och började fokusera mer på inflationsmålet–

–så har kronan försvagats i skov.

Nu har det varit en ny resa sen förra sommaren–

–med svagare krona, inte minst nu på slutet.

Borde inte det märkas redan nu–

–eller ser vi en eftersläpningseffekt?

Delvis märks det redan nu–

–på vissa varor med väldigt flexibla priser.

Det kan vara bensin på bensinstationer.

Där ändras priset från ena dagen till den andra.

Samma sak är det med frukt och grönt och andra färskvaror.

Det som både stiger och faller snabbt–

–och reagerar på växelkursen inom en-tre månader.

Men det finns annat som har stora eftersläpningseffekter.

Där blir det inget resultat i KPI–

–av växelkursförsvagningen förrän senare i år.

Det finns andra kostnader hos företagen.

Där löneökningar utgör en ganska stor del.

De ökar inte lika fort som Riksbanken vill.

Vad spelar det för roll?

Det spelar en betydande roll–

–särskilt om vi ska blicka framåt–

–och lägga pusslet om vart trenden är på väg.

Om man ser till kostnaderna i företaget–

–lönekostnaderna och hela arbetskostnaden–

–så finns det olika mått på det.

Några av dem har en lite starkare trend i sig–

–och andra en svagare trend.

Gemensamt är att det ser bättre ut än för några år sen.

Det är nåt som borgar för att inflationen varaktigt–

–borde kunna ligga kvar på högre nivåer än för tre år sen.

Vissa bolag pratar också om–

–att de börjar märka av en löneinflation.

Men om vi pratar om det som sker utanför Sverige...

Det är ju väldigt viktigt.

Det finns ett globalt inflationstryck som är på väg upp.

Är det drivet av högre råvarupriser eller av konjunkturen?

Råvarupriser är en del.

Men den globala konjunkturen är starkare–

–och börjar ge vissa avtryck i prisökningar.

Precis som i Sverige, kan man i euroområdet se–

–att indikatorer på underliggande inflation–

–går uppåt ganska långsamt.

Men kombinationen av högre råvarupriser–

–global högkonjunktur och stigande konsumentpriser–

–driver priser i Sverige också.

Det kan man se i svenska producentpriser nu.

De stiger snabbare än vad bara den svaga kronan talar för.

Inte bara kronan har ökat importpriserna för företagen–

–utan även genuint högre priser.

Vad är det då som gör att ni ändå tror på–

–det här inflationstrycket mer än andra? Vad missar de?

En faktor vi tycker oss spåra i mycket diskussion i media–

–och bland andra analytiker och bland våra kunder–

–är att man hänger upp mycket analys på engångshändelser.

Man säger: "Under 2017 slog den här effekten till."

"Den upprepas inte i år. Alltså måste inflationen falla."

Vi menar att inflationen är i en mer självgående process–

–där de högre kostnaderna och den starka framtidstron–

–gör att andra prisökningar tar vid i år–

–när de från förra året faller bort.

Vad gör det med tron på räntan framöver–

–och vad Riksbanken gör? Det borde ju betyda att...

Datumet för nästa räntehöjning har bara skjutits fram.

Men kan vi vänta oss en större eller snabbare höjning?

Vi håller fortfarande fast vid–

–att Riksbanken fullföljer den prognos man länge har haft–

–om att räntan ska höjas i höst.

Man ändrade språket nyligen.

Förut pratade man om mitten av 2018. Nu preciserar man.

Anledningen till att vi tror att man fullföljer det här–

–är inte minst vår inflationssyn–

–som är något mer optimistisk än vissa andra bedömares.

Därefter räknar vi med ytterligare några höjningar–

–under 2019.

Vi skiljer oss lite från vissa bedömare–

–men om man ser på marknaden som helhet–

–så har marknaden också legat ganska nära–

–Riksbankens egen bedömning under lång tid.

På slutet har det blivit viss förskjutning–

–när marknaden tvekar om Riksbanken kan fullfölja.

Om man drar en parallell till USA–

–där vi har pratat om inflation och "inflationsspöket"–

–i början av det här året...

De är längre fram i sin konjunktur–

–och dras med samma problem.

Där har vi inte sett inflationen än.

Kan man dra några slutsatser om–

–att vi har långt kvar även i Sverige?

Eller är vi så beroende av övriga världen?

Penningpolitiskt är vi delvis beroende av övriga världen.

Av både amerikanska och europeiska centralbanken.

Det refererar Riksbanken ofta till.

Vi kan inte ha för annorlunda ränta jämfört med omvärlden.

Så om Riksbanken höjer före ECB–

–får vi ännu mer problem med inflationen framöver?

Man anar en risk för det hos Riksbanken.

Även om man själv har sagt–

–att USA också spelar en stor roll i det här.

Amerikanska räntor är ju väldigt viktiga–

–för global ränteutveckling.

Riksbanken tittar inte bara till ECB–

–men ECB är vår närmaste granne och viktig där.

Det som kan hända om man avviker från ECB–

–och som Riksbanken främst oroar sig för–

–är några stora rörelser i kronan–

–som att kronan stärks mycket. Det slår på inflationen.

Erfarenheten från tidigare är ändå–

–att växelkursrörelser inte slår så hårt på inflationen.

Där är väl juryn ute.

Avslutningsvis: I morgon kommer inflationsförväntningar.

De har glappat lite på sistone–

–mot hur inflationen har blivit, och fortsätter göra så.

Vad har det för betydelse?

Det är extra spännande nu, då Riksbanken står och väger–

–i sitt beslut om vad man ska göra på aprilmötet.

Ska man ändra sin förväntan på penningpolitiken eller ej?

Man får en inflationssiffra, och inflationsförväntningar.

I morgon är det den större enkäten–

–där man inte bara frågar folk på finansmarknaden–

–utan också arbetsmarknadens parter och inköpschefer–

–om deras inflationsförväntningar. Det ger en god bild–

–av ekonomins aktörer som helhet.

Normalt när inflationen har blivit en besvikelse–

–faller inflationsförväntningarna lite på kort sikt.

Det blir intressant om vi får ytterligare ett steg neråt–

–under 2 % i förväntningarna, eller om det blir nära 2 %.

De längre förväntningarna–

–vad folk tror om inflationen på fem års sikt–

–är det Riksbanken fäster störst vikt vid.

Man vill veta att man har sitt inflationsmål välförankrat.

Tack så mycket, Johan Löf.

Under onsdagsmorgonen kom inflationssiffror för februari från SCB. KPIF landade på 1,7 procent och KPIF exklusive energi blev 1,5 procent. Makroekonomen Johan Löf kommenterar.

  • Biljätten vinstvarnar4:32

    Biljätten vinstvarnar

    Starbucks rasade men Facebook och Netflix på rekordnivåer. Disney nära få godkänt för Foxbud. Daimler vinstvarnar. Capio får ny vd. Peab får stororder på studentbostäder.

  • Viktig Brexitomröstning till Mays fördel6:16

    Viktig Brexitomröstning till Mays fördel

    Vi kommer allt närmre handelskrig mellan USA och Kina. Daimler vinstvarnar och skyller på kinesiska biltullar. ECB kan tänkas öka takten på återinvesteringar. May vann viktig Brexitomröstning i går. Räntebesked från både Norge och Storbritannien.

  • Därför ska du äga Telia16:35

    Därför ska du äga Telia

    Bonava, Skistar och sommarportföljer. Det är några av ingredienserna i säsongens näst sista Börslunch.

  • Mjuka råvaror ammunition i handelskriget5:30

    Mjuka råvaror ammunition i handelskriget

    Priser på mjuka råvaror som soja, vete och majs har stigit kraftigt under 2018. Men med ett uppblossande handelskrig har det blivit turbulent för mjuka råvaror.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.4%
NASDAQ-100 -0.9%
NASDAQ Composite -0.9%

Vinnare & förlorare

Fenix Outdoor 2%
Atrium Ljungberg 1.6%
Millicom 1.4%
Intrum Justitia -2.8%
Bravida Holding -3.3%
Billerudkorsnäs -3.4%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier