Investeringarnas värld Mexiko och Brasilien

Varmt välkomna till Investeringarnas värld.

Här fokuserar vi på länder som inte fått mediauppmärksamhet, men som får det nu.

Det ska vi förändra. Det funkar så här:

Vi går från land till land, och denna gång är det fokus på Mexiko och Brasilien.

När vi kommer till Mexiko ska vi bege oss till universitetet–

–för att diskutera hur kultur kan avgöra investeringar i Mexiko.

Sen ska vi bege oss till Mexiko för att höra från förvaltare därifrån–

–vilka sektorer de tror ska prestera–

–och vilka sektorer man ska titta extra noggrant på i Mexiko.

Men vi kommer också att ha ett aktie-case från Mexiko.

Där kommer det att handla om fastigheter och industri, som nån form av smältdegel.

Mer om det kommer lite senare. Men det är inte bara Mexiko.

Vi ska till Sydamerikas största land, Brasilien.

Där får vi dels höra vad Brasiliens ekonomi har att göra med kaffepriset–

–och vad kaffepriset har att göra med Brasiliens ekonomi.

De sakerna är inte så isär-kopplade som man kan tro. De påverkar varann.

Därifrån får vi inte bara ett case, utan två case.

Det ena caset handlar om "havaianas", alltså de här sandalerna, eller tofflorna–

–men också vilka fintech-bolag det kan vara intressant att investera i där–

–bland annat en Fortnox i Brasilien med kanske ännu större potential.

Under det här programmet, som går live, kan ni skicka in era frågor.

Ställ dem på Twitter eller YouTube. Vi håller stenkoll.

Vi har fått in en del frågor. Många vill veta mer om Vostok Emerging Finance.

Jag kan avslöja att vi definitivt kommer att prata om Vostok Emerging Finance.

Det är faktiskt ett av våra aktie-case.

Men vi befinner oss i Sverige. För att lämna Sverige måste vi flyga till Mexiko.

Nu beger vi oss till Mexiko.

Då är ni varmt välkomna till Mexiko.

Det landet har en enorm gräns till USA, och det påverkar dem en hel del.

Låt oss inleda vår graf-bonanza med att kolla på BNP.

Det här är lite kul. Jag har jämfört med oss i Sverige.

1990 var Sveriges och Mexikos BNP ungefär densamma.

Sen har det hänt en hel del. Båda länderna har utvecklats till det bättre.

Men det spretar otroligt mycket. Här går Sverige och Mexiko isär.

I början av 2000-talet, stiger Mexiko. Vilken ekonomisk utveckling!

Sen dippar det, även i Sverige. För vad hände 2008? Finanskrisen.

Vilket land drabbades värst? Eller vad pratar man om mest? USA.

Vilket land är viktigast för Mexikos ekonomi? USA. Mexiko drogs med i fallet.

Men vad hände efter 2008? Jo, man har repat sig.

Man gick över tidigare toppnivåer. Sen har det gått bättre. Men vad hände på slutet?

Jo, Mexiko är ju ett väldigt råvarutungt land. Det är viktigt med råvarorna.

Därför har det dippat.

Men när man ser Mexikos BNP kan man undra varför det inte ser bättre ut än det gör.

Varför är det inte bättre än det är nu? En förklaring är de stora skillnaderna–

–mellan de rika i norr och de fattiga i söder.

Om det bara vore fattiga i söder och rika i norr... Så enkelt är det inte.

Det är även stora skillnader i de områdena. Samhällsklyftorna är stora.

De rika är inte många, men de är väldigt rika. Det är inte bra för ekonomin.

Man har försökt sprida ut det till resten av befolkningen med olika reformer.

Men det är svårt. Det här landet har haft de här skillnaderna historiskt sett.

Det var ännu värre förut. Det blir bättre, men detta är väldigt negativt för Mexiko.

Men det är inte bara negativt. Vi ska prata om viktiga grejer.

En sak som är underskattad och inte märks är...

Kolla här på befolkningstillväxten och den gula linjen specifikt.

Här har de ungefär sju ungar per kvinna. Det är alltså stora familjer.

Sen har man på kort tid gjort ett skifte. Man har gått från sju barn till två.

Nu är familjerna mindre. När man är en fattig familj blir det dyrt med sju ungar.

Har man två ungar, så har man råd att skicka dem till skola, kanske privatskola.

Man kan ge dem mer uppmärksamhet och tid. Men kolla in befolkningstillväxten.

Befolkningstillväxten har inte blivit sämre för det. De har fortsatt öka.

Det är det som är så viktigt. Trots att familjerna är mindre växer befolkningen.

Det beror på att de har en så ung befolkning–

–och en befolkning som arbetar hårt.

Nu ska vi bege oss till en viktig sektor för Mexiko, turistsektorn.

Det har stampat runt 20 miljoner turister. Sen har det tagit fart.

Här börjar man få i gång turismen rejält, kring 2013.

Den här grafen går bara till 2016. Om vi fortsätter blir det ännu fler turister.

Det här är mumma för landets ekonomi. Ett skäl är att dollarn är starkare i USA.

Det blir billigare att åka till Mexiko och turista.

Detta är en viktig inkomstkälla för Mexiko.

Man diversifierar sig bort från råvarorna som har ställt till det tidigare.

Till slut har vi en sak som jag verkligen måste ta upp.

I handelskriget har Trump varit i agg mot sina handelspartners, däribland Mexiko.

Men de har lagt fokus på Kina. Kina har minskat sin export till USA.

De har drabbats hårdast. Mexiko har faktiskt ökat sin export till USA.

De har varit en dold vinnare. Man tänker inte på det, men så här ser det ut.

Det är ökad export från Mexiko till USA.

Det här kommer vi att återkomma till. Men nu tycker jag...

Mexiko är annorlunda på många sätt. Vi måste också titta på kulturen.

Då kan ni inte fråga mig. Det finns folk som kan Mexiko mycket bättre än jag.

Vi har träffat en Mexiko-expert.

Som för alla länder är det geografiska läget viktigt för Mexiko.

Det är det specifika för Mexiko, alltså närheten till USA.

Mexikos ekonomi och politik är sammanflätad med USA:s.

Mexiko har också ett bi-oceaniskt läge.

Man har tillgång till både Atlanten och Karibien.

Mexiko har alltid varit viktigt i den karibiska ekonomin och Centralamerika.

Mexiko har också en Stillahavsdel med koppling till de asiatiska marknaderna.

Detta är tre viktiga faktorer–

–som influerar och påverkar den mexikanska ekonomin.

När man pratar om Mexiko går det inte att undkomma att prata om knarkkarteller.

Vi ser det här ständigt i nyheterna och i rapporteringen.

Vi får dramatiska scener från Mexiko. Och det stämmer.

I vissa delar av Mexiko har staten tappat sin territoriella kontroll.

I vissa fall delar staten och kartellerna på kontrollen.

I vissa fall har kartellerna mer kontroll än vad staten har.

Så är det bara i vissa delar. I andra delar av Mexiko fungerar ekonomin.

Där producerar Mexiko både för Nordamerika och för den internationella marknaden.

Det är ett annat Mexiko.

Det finns alltså många olika Mexiko i Mexiko.

Lär dig hur det politiska systemet och kulturen fungerar.

Det landet har blivit väldigt komplicerat på grund av en del konflikter.

Vi pratade nyss om knarkkartellerna.

Man måste känna till de politiska turerna, nätverk och så vidare, innan man går in.

Superintressant! Kom ihåg det han sa: Håll koll på politiken och förstå det systemet.

Nu går vi till dig, Kristoffer Eklund, förvaltare i Handelsbankens fonder.

-Jag jobbar med Latinamerika-fonderna. -Du har stenkoll. Även på politiken?

Vi har haft en period med AMLO, som har varit tuff.

Han försöker få ordning på kriminaliteten och kartellerna.

Men det är inte lätt. Det är en svår balansgång.

Vi kommer att ta upp det, för det är viktigt. Men du har med dig ett aktietips.

Det här är inte felstavat. Det är inte Vestas, det danska vindkraftsbolaget.

Det här är Vesta. Vad gör de?

De gör rätt och slätt kommersiella fastigheter.

Det är industriparker och distributionscenter.

Om vi kollar på kursen, så ser vi att det har stigit på senaste tiden.

30 % på ett år ungefär. Det är god avkastning, får man säga.

Marknaden har varit bra med fallande räntor och lägre inflationsförväntan.

Men man ska komma ihåg att in i det här vann en marknadsovänlig kandidat ett val.

Det här kom vi ut ur positivt, ändå.

Okej. Vi pratade tidigare–

–om det här med att USA har en ökad import från Mexiko, och hur viktigt det är.

Det här är ett "bet" på att den trenden ska fortsätta.

Den här trenden är lång. Importen från Mexiko till USA har ökat sen 1990-talet.

Det är drivet av NAFTA, frihandelsavtalet.

Här har Mexiko verkligen en framstående plats.

Exakt hur tjänar Vesta på det här?

De bygger fastigheter till industrin, som etablerar sig och exporterar till USA.

Då blir det enkelt att räkna ut. Vi går igenom deras affärsområden.

Vad menar vi med tillverkning och logistik? Tillverkar de nåt själva?

Nej, utan de bygger fastigheterna som tillverkningsindustrin finns i.

Den här grafen... 72 % är tillverkningsindustri.

En stor del där är bilindustrin, men även flyg, elektronik och medicinsk teknik.

Vad är logistik, då? De här 28 procenten.

Nestlé, till exempel, har stora distributionscenter och lagerlokaler där.

Vi tar och kikar på hur det här ser ut. Här har vi ju flera olika...

Vad är det... Det här är deras affärsidé.

Det är ett exempel på att man under lång tid byggt upp en relation med ett bolag.

Det är Nissan i det här fallet. Man har byggt en park för deras leverantörskedja.

Man lägger dem nära. Då kan bolaget flytta leverantörskedjan närmare sig.

Då får man långa och bra kontrakt, så det här är nånting...

Så de har just nu en bra beläggningsgrad?

–98 % ungefär. –Det är rätt bra.

Det har de när det har blivit etablerat, ja.

Den här berättar själv hur stor andelen med ingenjörsexamen är bland dem.

Mexiko utbildar lika många ingenjörer som USA.

Nästan 20 % av dem som går en högskoleutbildning blir ingenjörer.

Arbetskraften är inte bara billig, utan den är också välutbildad.

Det är en konkurrensfördel för Mexiko och nåt som utländska företag vill ha.

Vad gäller lokaler... Varför är det här så viktigt att det finns ingenjörer i Mexiko?

Det är tillverkningsindustrin.

En biltillverkare som etablerar sig i Mexiko vill ha kvalificerad arbetskraft.

Det här blir hela drivkraften för etableringen i Mexiko för bolaget.

Vi har också fått en fråga:

Underskattar omvärlden Mexikos kompetens och tillverkningsindustri?

Nej, jag tror tvärtom. Även när vi träffar bolag i Asien–

–så vill de bolagen till Mexiko, för de ser Mexikos konkurrensfördelar.

Har du själv hört att det är Mexiko man vill flytta till?

Ja, för att nå NAFTA-marknaden. Förutom billig och välutbildad arbetskraft–

–så har man USA på andra sidan gränsen och når dit på 3-5 dagar via tåg.

Frakt på havet, kanske från Kina, kan ta 5-6 veckor. Det är en konkurrensfördel.

Det går snabbare att få det från Mexiko än att få det från Kina.

Kostnaderna minskar – drivet av det här.

Och fortsätter bråket mellan Kina och USA...?

Det är svårt att veta. Det är väl multimiljonfrågan. Vi får se.

En risk med här... Nu har vi NAFTA.

I kongressen i USA sitter nästa NAFTA, alltså USMCA, fast lite grand.

Om det inte blir nån fortsättning, och Trump drar upp Mexiko igen i valet–

–så kan det ha negativ påverkan.

Det lär han kanske göra. Men om vi då kikar på faktiska siffror...

Hur har det sett ut? Det har sett väldigt stabilt ut.

Det är stabilt och växer fort. Det växte 16 % årligen.

Man måste poängtera att det började från 0, så tillväxtsiffrorna är väldigt starka.

Det ser inte så starkt ut som det faktiskt är.

Man växer även operativa kassaflöden snabbt.

Bolaget går nu in i nästa tillväxtfas.

De har dubblat sina uthyrbara yta under en femårsperiod.

Nu går man in i nästa fas. Man kommer att plocka fram en massa värden–

–då man också börjar sälja tillgångar.

De bygger fastigheter till ett väldigt konkurrenskraftigt pris.

De kan ta ut en premie i marknaden, för många konkurrenter handlas i marknaden.

Transaktioner görs på mycket högre priser, så det finns dolda tillgångar.

Vi ska fortsätta prata om Vesta, men innan dess ska vi träffa en annan förvaltare.

Vi spekulerar om Mexiko här–

–men det finns folk i Mexiko som har koll på investeringar.

Bland annat har vi Erick Vega från HSBC. "Take it away."

Hej. Jag heter Erick Vega och är chefsförvaltare på HSBC i Latinamerika.

Jag ska berätta tre saker som investerare bör veta om Mexikos aktiemarknad–

–och som de förmodligen inte vet.

Först gäller det värdering. Förr handlades Mexiko till premie mot tillväxtmarknader–

–eftersom den lokala marknaden domineras av dagligvaruhandel.

Den premien finns inte längre.

Det andra handlar om korrelationen mot USA:s aktiemarknad. Den var hög förr.

Sen 2016 har den korrelationen minskat–

–vilket gjort att Mexikos aktiemarknad gått bättre–

–då man inte varit styrd av USA:s aktiemarknad.

Vad gäller handel, så väntar vi på att USA:s kongress–

–ska komma överens med Mexiko och Kanada om handelsavtalet USMCA.

Om det blir så påverkas den mexikanska börsen positivt–

–eftersom vi då kan förvänta oss att även utländska investeringar ökar–

–och våra företag tar marknadsandelar genom ökad export till USA.

Vad gäller 2020, och detta får inte betraktas som investeringsrådgivning...

Följande tre sektorer tror vi kommer att gå bäst.

Först är det fastighetssektorn, som skulle vinna på att USMCA-avtalet ratificeras.

Eftersom man i den sektorn har "proxy bonds"–

–så skulle, även om räntan fortsätter att sjunka, det vara bra för sektorn.

För det andra är det flygplatser. Den sektorn erbjuder god direktavkastning.

Den sektorn kan också gå väldigt bra i år.

Till sist är det industrisektorn–

–som vinner på ökade statliga investeringar i infrastruktur. Tack.

Det där var Erick Vega. Om jag ska ta fram nånting därifrån–

–så pratar han om tre sektorer: fastigheter, flygplatser och industrin.

Du har Vesta som case. Därmed täcker du in både fastigheter och industrin.

Du verkar vara helt i rätt fas.

Har ni medvetet valt Vesta därför att det sitter rätt strukturellt?

Definitivt.

Tillväxten är god i Mexikos tillverknings- industri, som är så konkurrenskraftig.

Du har tittat på det här bolaget. Ofta då man har strukturella trender i Sverige–

–så brukar man få betala ganska saftigt för det. Hur ser värderingen ut där?

Det är billigt. Hela fastighetssektorn i Mexiko är ganska billig.

Anledningen är att Mexiko ligger utanför investerarnas radar för tillfället.

–Man fokuserar på Brasilien. –Det här är intressant.

Om man vill ha en "edge" kan man leta där de andra inte letar.

Har ni tänkt så själva också?

Vi har varit i det här bolaget under lång tid. Vi har varit i bolaget i fem år.

Det här handlar om strukturell tillväxt, och det är den vi letar efter.

Ni letar efter den strukturella tillväxten.

Men även om strukturella tillväxter kan vara ganska stabila–

–så har den mexikanska börsen...

Som Erick Vega sa: Korrelationen mellan Mexiko och USA har minskat.

Men om man exporterar mycket till USA är man beroende av deras ekonomi.

Kommer man undan det? Får man bara köpa att det går ner när USA går ner?

Nej. Eller det kanske man får.

Men det som är grejen med det här bolaget och den här sektorn är–

–att man får den här kopplingen till USA.

USA är ju en dynamisk och entreprenörsdriven ekonomi.

Det är Mexiko också, men här drar de verkligen nytta av sin närhet.

En rolig grej på Mexiko är att de är väldigt råvarutunga.

Sen ska vi till Brasilien, som är mer råvarutungt än Mexiko.

Men en sak som Mexiko är världsbäst på är avokado.

Inget land producerar så mycket avokado som Mexiko. Priserna har stigit.

Det har varit en positiv trend. Har ni tittat på nån avokadoaktie?

Ja, fast i USA, där det finns listat. Jag kan ta lite.

Men generellt sett är vi inte så intresserade av råvaror.

Man är pristagare. Ibland går det bra och ibland dåligt.

Det jag tycker att man kan göra med just råvaror är att...

En sån här grej, som avokado, kan vara en trend som kommer och går.

Men ibland består trender. Låt oss ta exempelvis tacos.

Det är ingen kulturell maträtt som kommer hit och sen ska lämna.

Jag tror inte att avokadon försvinner, så det kan finnas strukturell tillväxt i...

Ja. Och på tal om avokado, så har vi kanske inget rent avokadospel.

Men högre upp i värdekedjan finns bolaget Herdez.

De säljer ett varumärke som heter Wholly Guacamole i USA.

Det är det största guacamole-märket.

Det är en intressant produkt, även om den inte är störst i deras produktportfölj.

Ni kikar alltså på aktier inom...

Ja, vi äger aktier som har avokado som en del i sig.

Om du tänker dig att du ser detta och är nyfiken på att investera i Mexiko–

–hur ska man då rent praktiskt gå tillväga för att få en exponering mot Mexiko?

Det finns väl framför allt två olika vägar?

Eftersom jag förvaltar en Latinamerikafond–

–så förespråkar jag köp av fonder. På så sätt kommer man åt de lokala marknaderna.

Vesta, som du pratade om, har ni i er Latinamerikafond.

Men om man då skulle köpa aktier själv i Mexiko... Är det en välfungerande börs?

Det är det, och vi äger även börsen, som vi tror har en tillväxtmöjlighet.

–Vad heter den aktien? –Bolsa Mexicana.

Det är en intressant aktie. De gör mycket bra och är inte beroende av aktiehandel.

Så ni investerar i själva distributörerna av aktierna?

Exakt, börsen. OMX eller Nasdaq.

Vi ska inte bara prata om avokado. Det här är ingen råvara, men...

Det här är nästan som en råvara.

Vi ska dricka Jarritos, som är en mexikansk Cola.

Jag har aldrig testat den, men den ska vara som Coca-Cola, fast sötare.

Hur man nu kan lyckas med det... Jag är lite nyfiken och öppnar min.

Du har ju varit i Mexiko. Har du testat den?

Nej, jag dricker inte Cola. Jag får göra ett undantag.

Det klart att du ska testa mexikansk... Shit, det bubblar på som tusan.

Skål.

–Hoppsan... –Man får akta sig.

Så kan det gå. Din klarade sig mycket bättre än min.

Den var som en Cola, om jag ska vara ärlig. Det var ingen större skillnad.

Finns det nåt annat som man ska tänka på? Vi pratade om kultur och sånt.

Är det nåt som vi svenskar inte har koll på, men som det är bra att veta?

Om Mexiko, specifikt? Ja, det är en bra fråga.

Min känsla är att mexikanska bolag är väldigt ärliga.

De är ganska jordnära, vilket är lite ovanligt i en latinamerikansk kontext.

De är inte lika upphaussade som resten av Latinamerika.

Vi har fått en fråga av Cevum, som undrar om...

Inrikesministern i Mexiko har pratat om oroligheterna där.

Hur ser ni på oroligheterna i Mexiko? Vi måste ju ändå ta upp det.

Det mesta i media handlar om knarkkarteller i Mexiko.

Det är svårt att ha nån riktig åsikt om det.

Men det är ett bekymmer, och det hämmar Mexiko.

Hur mycket påverkas ekonomin? Klarar den sig ändå? Förstorar man upp det?

Det är inte uppförstorat. Det är det inte.

Det är snarare så att det tar tid från polisen.

Det tar tid från politiker, som skulle kunna fokusera på viktigare saker.

Är det svårt att övertyga investerare?

Nej. När man träffar bolag och människor i Mexiko nu för tiden–

–får man intrycket att det skett en viss förbättring mot hur det var för 5 år sen.

Förutom att du har gett oss ett case på industri och fastigheter i Mexiko–

–så har vi även fått ett halvt case på mexikanska börsen.

Ja. Det är ett av de mest intressanta.

Hur värderas Vesta ungefär?

Om man tittar på P/E-tal, vilket man kanske inte ska, så är det P/E 12 ungefär.

Men som du sa, så finns det en stor potential.

Stort tack för att du var med oss kring Mexiko. Vi ska flyga vidare.

Från Mexiko beger vi oss till det största landet i Sydamerika, som är Brasilien.

Välkomna till Brasilien, Sydamerikas största land.

Om man är störst, som Brasilien är, så har man en hel del naturresurser.

Det ska vi prata om en hel del. Det är helt ofrånkomligt i Brasilien.

Men vi börjar med att prata om BNP:n.

Minns ni när man pratade om BRIC-länderna? Brasilien, Ryssland, Indien och Kina.

Det var länder med bra tillväxtpotential och som låg på ungefär samma ställe.

Om vi då tittar på Brasilien och Kina...

Kina är större än Brasilien, så de kommer alltid att vara större.

Men de har följt varann genom åren, och de har klarat sig väldigt bra.

Så har det fortsatt. Sen kommer vi till 2010-2011.

Här har det börjat spreta lite. Brasilien har börjat gå i sidled, nästan lite nedåt.

Kina har fortsatt tuffa upp.

Men vad händer efter 2014?

Tyvärr, för Brasilien, faller de ihop. Skalan är logaritmisk.

Tappet kanske är litet på kartan, men egentligen är det enormt.

Varför tappar den brasilianska ekonomin, fast kineserna tuffar på?

Det var ingen finanskris 2014-2015 som man kan skylla på.

Jo, det har med det här att göra. Det är väldigt tungt på råvaror.

Vi har tre exempel här: järnmalm, oljepris och sojabönor.

Det kan ju gå åt båda håll.

Här... Titta, hur priserna har utvecklats. Det har varit bra att ha de råvarorna.

Det är viktiga intäkter. Man tjänar mer.

Om man som bonde odlar sojabönor, så får man mer betalt. Ekonomin gynnas av det.

Sen händer det nåt. Oljepriset faller ihop. Även andra råvaror faller ihop.

Om man tittar på kaffepriset, så har man där hamnat under produktionskostnaden.

Det är tufft att driva en ekonomi som är så råvaruberoende–

–och som får det svårt när råvarorna faller.

De kan inte göra mycket åt det. Tyvärr, för Brasilien, är det riktigt tufft.

Men jag vill ändå se lite av det positiva.

De har haft en bra utveckling. Vi vet om det. Sen föll de ner.

2015 var ett tufft år. Sen har de haft ett halvtufft år ändå.

Men sen har ekonomin vänt. BNP har gått upp och det har gått åt rätt håll.

Det beror på att även om råvarorna går åt fel håll kan man få en positiv utveckling.

Man kan titta på den extrema fattigdomen, att leva på 1,25 dollar per dag.

Det är en extrem fattigdom. Det var mer än 20 % på 1990-talet.

Sen har det hänt nåt otroligt. De har bekämpat fattigdomen med viktiga reformer.

Finanskris eller inte, de har gått åt rätt håll.

Man har bekämpat fattigdomen. Nu har man 3-4 % som är i extrem fattigdom.

Det fortsätter nedåt.

Det har alltså sett bra ut för Brasilien.

Det är som sagt råvarutungt. Brasilien är världens största exportör av kaffe.

Vad är relationen mellan kaffe och Brasilien och Brasilien och kaffe?

De är inte så frånkopplade från varann som man kan tro.

För att ta reda på mer om det, så ska vi prata med Aneeka Gupta i London.

Kör, Aneeka.

Tack, Ara. Kaffepriset har fallit som mest med 13,5 % i år.

Vi har noterat att Brasiliens ekonomi–

–liksom Brasiliens valuta, som är real–

–påverkar kaffepriset i stor utsträckning.

Det här året har man haft–

–en försvagning av valutan real.

Från årets början fram till slutet av oktober–

–har Brasiliens real har gått ner 5,76 %.

Den svaga realen påverkar det hela–

–så till vida att brasilianska producenter tenderar att exportera mer av sin valuta–

–eftersom den är knuten till dollarn och dollarn har varit väldigt stark.

Kaffeproduktionen tenderar alltså att öka.

Då sjunker kaffepriset internationellt.

Vad vi märker för närvarande–

–är att det på kaffemarknaden är större fluktuationer mellan goda och dåliga år.

Det här är ett dåligt år för Brasiliens kaffemarknad.

Men trots det–

–har Brasiliens jordbruksmyndighet Conab förutsagt–

–att Brasiliens kaffemarknad–

–kommer att ge 52,5 miljoner ton kaffe.

Det är rekordmycket för att vara ett dåligt år–

–och vi bortser från rekordskörden som man hade 2018.

Båda de här sakerna har påverkat ekonomin.

Vi tror att en viktig sak som skulle kunna få kaffepriset att stiga–

–trots att det finns mycket kaffe på marknaden nu–

–är om valutan real blir starkare igen.

Det kan den bara göra–

–om Brasiliens ekonomi förbättras.

Ett sätt som det kan ske på–

–är om pensionsreformen går igenom.

Fortsatt generösa pensioner skulle slå hårt mot Brasiliens ekonomi.

Hur konstigt det än låter, så tittar en råvarustrateg på reformer i Brasilien–

–som pensionsreformer, för att se hur kaffepriset ska gå.

Men vi ska inte prata om råvaror nu, för Brasilien vill vara mycket mer. Eller hur?

Du har kikat på flera tillväxtländer, bland annat Brasilien.

Du har tagit med dig ett av dina favorit-case från Brasilien.

Vad är Alpargatas? Jag har aldrig hört talas om det.

Få har hört talas om det. Men här har jag deras kändaste produkt.

Det är de här: havaianas. Dem har många hört talas om.

Det känns bra i november, när det inte är nån beach-känsla, att prata om såna.

Det är det här som Alpargatas gör.

I Brasilien kan vara dags för flip-flops så här års, och på andra ställen.

Vi tar och går igenom varifrån deras inkomstkällor kommer.

Alpargatas grundades i Brasilien.

Deras största del av försäljningen sker i Brasilien.

Om vi tittar på siffror... Den lila är Brasilien.

Sen säljer man sandalerna utomlands. Det är den gula.

Sen har de annan verksamhet i Brasilien och Argentina–

–men det tänkte jag lämna därhän i dag.

Jag tänkte att vi skulle fokusera på flip-flops i dag.

Det finns en god anledning att fokusera på just sandalerna.

Vi börjar med det faktum att det finns mycket fler sandaler att sälja utomlands.

Ja, det gör det. Men om vi börjar med att titta på Brasilien...

De säljer ungefär ett par flip-flops per invånare och år i Brasilien.

Varje individ köper ett par havaianas om året. Så har det sett ut länge.

Man kommer med innovationer, men försäljningen ligger fast.

Om vi tittar på hur det ser ut utomlands, så säljs det havaianas utomlands–

–men det är betydligt färre. Här ser både vi och bolaget en jättepotential–

–att öka försäljningen och få bättre intäkter.

Det finns ju en annan sak som skiljer de här marknaderna åt.

Det skiljer dem väldigt mycket åt.

Det är priset på dem. Om man åker till Brasilien och köper havaianas, som...

De flesta av de här har jag köpt i en havaianasbutik i Brasilien.

Då har vi priser som är betydligt lägre än vad priserna är utomlands.

Tre gånger så mycket kostar det att köpa den skon nån annanstans än i Brasilien.

Trots högre kostnader, blir marginalerna bättre för bolaget då de säljer utomlands.

Man kan tänka sig att det här bolaget vill sälja mer utomlands.

Det är där man vill expandera.

Det har man ju velat länge, men har inte haft nån strukturerad strategi.

Man har provat en strategi i USA som gick ut på att sälja en stor volym.

Då förstörde man tyvärr märkesimagen lite grand.

Det blev svårt att sälja dem och få ut ett högre pris.

Det var en ganska misslyckad strategi.

Det som har hänt de senaste åren är att man har fått en ny huvudägare–

–och därmed en ny bolagsledning som har strukturerat om organisationen.

Nu ser vi stor potential för att de ska lyckas med en utlandsstrategi–

–precis som de har lyckats i Brasilien.

Varför tror du att de ska lyckas?

Du pratar om ändrade strukturer. Vad ser vi här?

Det här är ett exempel på hur de delar upp det.

De delar upp det i Brasilien, Nordamerika, EMEA, Latinamerika, Afrika och Asien–

–och har sen en gemensam funktion för Design, Product och Business Planning.

Det är inget revolutionerande i sig.

Det här är en organisation som vi tycker är tydlig–

–och som främjar en enad strategi för att lyckas med utlandssatsningen.

Vad är det ni har velat ha som ni ser här?

En samlad och strukturerad strategi för att öka försäljningen–

–och göra det i flera kanaler både i butiker och online.

Men inte på ett sätt så att man hamnar i den situationen som man gjorde i USA.

Då gick man för mycket på volym och förstörde därmed märkesimagen–

–och fick inte ut de priser man ville.

Det blir inte så bra om det blir för mycket volym.

Om vi tittar på en världskarta. Var växer de och var växer de inte?

Man kan titta på olika ställen. Det går så där i USA.

Där har man fortfarande inte vänt det än, men det har de stor möjlighet att göra.

Just nu växer det snabbast i Asien. Det är en fantastisk tillväxttakt.

Jag och många med mig pratar om hur mycket som säljs online i Asien.

Väldigt mycket av detaljhandeln sker online i Asien ännu mer än i USA.

Alpargatas har en mindre andel av försäljningen online i Asien.

Där gör de väldigt stora insatser just nu och ökar.

Vad gör de konkret som leder till att de ökar?

I Kina finns de på Taobao.

I Indien har de ett samarbete med en sajt som ägs av Flipkart.

Där finns stor potential att öka. Där börjar vi se en bra utväxling.

De har en ganska lång väg att gå, men strategin ser väldigt bra ut.

Vi tror att det leder till en god försäljningsökning–

–och förbättrade marginaler för bolaget de kommande åren.

Du visade två Havaianas när du kom hit. De har uppenbarligen ett starkt varumärke.

Hur viktigt är det för att lyckas i Asien där det finns en enorm potential?

Det är viktigt för alla att ha ett starkt varumärke.

Det gäller globalt. I Asien, i Europa och i USA.

I Brasilien är de ohotad etta. Där är det inte mycket som kan förstöra.

Men alla såna här typer av produktbolag behöver ha en stark marknadsposition.

De växer fortfarande i Brasilien.

Ja, det gör de absolut. Både Havaianas och andra enheter växer.

De har ett klädmärke, Osklen–

–som har haft problem, men som de börjar få upp på banan igen.

Nu måste vi gå in på lite värdering. Smakar det så kostar det.

–Kursen har ju gått fantastiskt. –Otroligt starkt.

Men, om man vill in nu...? Har tåget gått, eller finns det mer att hämta?

Jag tror inte att man ska investera kortsiktigt i bolaget.

Det finns stor potential att investera långsiktigt–

–och ändå få avkastning på investeringen.

Det är ett litet bolag. Detaljhandeln fluktuerar och kursen har gått en del.

Visst det kan kanske bli en paus i kursutvecklingen.

På några års sikt finns det stor potential för fortsatt uppvärdering av bolaget.

Men det har gått otroligt starkt hittills i år.

Ett mycket intressant case, Lisa. Vi ska prata mer, än är det inte slut.

Summerat är det ett bolag som säljer sandaler med ett starkt varumärke–

–de växer i Asien och har dessutom en enorm utveckling på flera marknader.

Ta också i beaktan att kursen har gått fantastiskt.

Det finns potential, men det gäller att vara långsiktig som med mycket annat.

Man kan inte tro att det bara kommer på en dag. Så långsiktighet.

Nu lämnar vi Alpargates och går vidare till dig Johan Roslund.

Varmt välkommen. Du ska berika oss med ännu ett case i Brasilien.

Men det är en specialare.

Man kan handla det i Sverige. Det är ett svenskt bolag.

–Ska vi avslöja vilket det är? –Ja...

Folk har frågat oss om vi kan ta upp Vostok Emerging Finance.

Så klart kan vi det.

–Du har haft det här bolaget ganska länge. –Det spanns av från Vostok Nafta 2015.

Det är ett litet dotter... Eller syskonbolag med Vostok New Ventures.

Men de fick ett ryskt fintechbolag som de sen sålde–

–och gjorde sex gånger pengarna på.

Pengarna har framför allt investerats i Brasilien.

De har ju gått ganska bra.

Ett tag hade de en jättestor rabatt.

De hade upp till 40 % substansrabatt här.

Just nu är den ungefär 25 %. Det är fortfarande attraktivt.

Det är väldigt mycket. Varför har de substansrabatt?

Flera investmentbolag har det, även om de blir färre och färre.

Det är ett ganska dolt bolag och inte så många som känner till.

Nu finns de också på First North. Det handlas inte på stora, "fina" listan.

Det är mest amerikanska investerare. De största ägarna är amerikanska fonder.

Intressant. Varför har vi svenskar missat detta?

Då går vi in på deras portfölj. Det här är inget Brasilienföretag.

Det finns inte i Brasilien, eller så. Men de är väldigt Brasilientunga.

–Hälften av deras intäkter kommer därifrån. –Det ser ju ut som ett brasilianskt bolag.

De har sålt hela sitt turkiska bolag, Iyzico.

Man gjorde en jättebra vinst.

Den här delen har försvunnit och den här kakan har blivit större.

Man har till och med gjort en till investering i Brasilien–

–efter Q3-rapporten som det här baserades på.

Vi ska titta på de olika bolagen.

Det är det som är det roliga.

Det allra största bolaget som vi ska fördjupa oss lite mer i är Creditas–

–som bolaget SoftBank har investerat 200 miljoner dollar i.

Det är ett jättestort bolag.

–Vi kan flippa till nästa... –På Creditas finns det en intressant trend.

Det här är bland det sjukaste jag sett i mitt liv.

Det här är årsräntorna i Brasilien.

Vi har inte glömt decimalerna. Det här är vad det är.

Det är 325 % på checkräkningen och 276 % på kreditkort.

Varför är det så här?

Det är helt galet. Självklart är statslåneräntan högre i Brasilien än här.

Men det stora är att bankerna har en oligopolistisk ställning.

Det tar helt enkelt otroligt mycket.

Men det är också mer riskfyllt att ge krediter i Brasilien.

Det Creditas gör... 70 % av husen i Brasilien är obelånade.

Då kan man göra om sin kreditkortsskuld till ett bolån och sänka räntan till 30 %.

Det blir en otrolig skillnad för folk.

Kan man säga att Creditas är en "disrupter" i bankoligopolet?

Det är helt digitalt. Bankerna gör det inte själva för de vill tjäna så här mycket.

Creditas hjälper ju folk väldigt mycket.

Man får en säkerhet på lånet och får ner det rejält.

Men 30 % i årsränta är ändå ganska bra. Helt otroligt...

–Det är fortfarande mycket. –...när det är så låga räntor i världen.

Jag måste nästan... Det är många olika bolag i Brasilien.

Du fick mig att bli väldigt nyfiken på det här bolaget – Nibo.

Det är som Fortnox här i Sverige. Vi vet ju hur bra Fortnox har gått.

Många gillar Fortnox och det är inte konstigt.

Det här bolaget har det ledande bokföringssystemet online i Brasilien.

De är ungefär hälften så stora som Fortnox.

De har ungefär 150 000 kunder.

Fortnox har nästan 300 000.

Om vi leker med tanken att båda har 100 procents marknadsandel i sina länder.

I Sverige finns det runt 600 000 bolag. Fortnox skulle kunna dubblas.

Men Nibo skulle kunna 68-dubblas om man tar hela marknaden.

Fortnox har tagit halva marknaden. Om Nibo skulle göra det–

–har de 5 miljoner kunder.

Hur mycket rampljus hamnar på Nibo jämfört med Creditas i portföljen?

Vostok Emerging Finance äger 20 % av Nibo.

Det är en ganska stor del. Av substansvärdet är det 5-6 %.

Kan man säga att det är lite av en doldis–

–med en enorm potential?

Kan man köpa Vostok Emerging Finance om man är nyfiken på Nibo?

Eller måste man gilla hela portföljen?

I och med rabatten och att de andra bolagen också är ganska intressanta–

–så skulle jag absolut säga det.

Om vi går tillbaka och tittar på de andra bolagen–

–så är det ganska svårt att få information om dem.

Vissa är appar och man kan kolla hur många nedladdningar de har.

Guiabolso och Magnets ser ut att gå så där.

I den här typen av portföljer, om man har två bolag som går fantastiskt–

–så spelar det inte så stor roll hur de andra går.

Det här är bara de brasilianska bolagen. De har även bolag i Mexiko och Ryssland.

Det har ju gått ganska bra hittills om man tittar på deras track record.

Här har vi ryska Tinkoff och Iyzico, det turkiska.

Det är ju fantastisk avkastning.

I år har de legat på ungefär 60 % i avkastning.

Iyzico såldes till Naspers.

De hade H&M och Amazon som kunder.

Det är en turkisk motsvarighet till Klarna eller Paypal.

Om de har så här bra track record, varför ska de då ha substansrabatt?

–Borde inte... –Det är en bra fråga.

Tycker du att marknaden har prisat det fel?

Investmentbolag som Latour och Industrivärden sa–

–att rabatterna hade gått ner otroligt mycket, nästan till 0.

Det här är undanskymt. Det ligger på First North.

Man kan nog se en bra värdeutveckling om de gör några fler exit.

Då kanske de till och med ska värderas till en premie.

Då finns det mycket potential förutom det underliggande.

Summerat är det ett bolag som man kan köpa här i Sverige.

Dessutom har du en substansrabatt. En mycket intressant portfölj.

Väldigt Brasilientung och med en brasiliansk version av Fortnox–

–och mycket annat intressant.

Jag gillar "market disrupters".

Men nu beger vi oss vidare till desken och pratar vidare om Brasilien.

Så... Min Brasilienpanel.

Har ni några tankar om varandras case?

Brasiliansk fintech...?

Fintech är jättepopulärt bland investerare i dag.

Och det finns en fantastisk potential. Det har du helt rätt i.

Det man får vara ganska uppmärksam på är att det är väldigt många spelare–

–som har sett den stora potentialen så konkurrensen hårdnar ganska rejält.

Det finns risk för överetablering i en del segment, är jag rädd.

Det är ganska höga värderingar.

Men Vostok är ett jättespännande bolag.

Du kanske också är intresserad av lite sandaler?

Absolut, jag äger ett par själv.

Det var otroligt att brasilianare köper ett par per person och år. Varför?

Sliter man ut dem, eller är det en modegrej?

Det är nog både och. Det är nog inte lika många män som köper dem.

Kvinnor och barn har fler. De satsar även på en manlig kollektion.

Även solglasögon, badmadrasser och olika accessoarer.

Det händer ganska mycket.

Vad är det mest spännande just nu med Brasilien?

Råvarusektor, konsumentvaror... Vad är mest spännande.

–Du gillar väl mest fintech? –Det är ju väldigt intressant.

Många bolag noterar sig i USA. Bolaget Stone Co.–

–som Warren Buffett har investerat i.

Det har uppmärksammats just för att det är en så stor marknad–

–som är underpenetrerad på fintechprodukter.

Det är ett otroligt intressant segment.

Tittar du på konsumentvaror, Lisa?

Det här är kanske ett sånt exempel.

Det händer väldigt mycket i Brasilien nu. Det är ett av få länder–

–med positivt momentum i tillväxten i världen.

Det är inte så många som har i dessa handelskrigstider.

De får ju igenom en hel del reformer efter att den nya regeringen har kommit in.

Det finns ganska många långsiktigt intressanta case.

Jag tittar inte mest på råvaror.

Det finns många case som mer handlar om strukturell förändring av ekonomin.

Med det brasilianska börsindexet har verkligen rusat runt 20 % i år.

Det är otroligt starkt. Uppenbarligen har investerarna lättat på oron.

Kommer det att fortsätta ett tag till?

Dels har världsmarknaden gått väldigt starkt i år.

Det var en väldigt svag avslutning på 2018. 2019 ser starkt ut på globala marknader.

Men i Brasilien är det många inhemska investerare–

–som gått in i börsen och kanske lämnat räntebärande.

Medan utländska investerare inte har gått in i Brasilien.

Där borde finnas en stor potential.

Är du orolig för nån Brasilienfrossa i framtiden, Johan?

Emerging Markets har en högre volatilitet.

Blir det en nedgång så drabbas börsen där betydligt hårdare.

Men ändå är ni ju där.

Det är mycket volatilitet, men ändå är ni i tillväxtmarknader.

Vad är värt mödan att vara i den volatila marknaden?

Vad är det som gör att det är värt att fortsätta?

Dels finns det en otrolig avkastningspotential.

Allt är inte heller lika volatilt.

Om vi tittar på råvarusidan, så är den betydligt mer volatil än mycket annat–

–som flip-flops till exempel. Men det finns många olika typer av bolag.

Investerar man långsiktigt får man en otrolig avkastningspotential–

–och kan hantera fluktuationerna.

Man ska vara väldigt selektiv när det gäller bolag–

–och inte säga att man bara investerar i Brasilien eller Vietnam.

Man ska titta på bolagen och gilla vissa industrier i vissa marknader mer.

Lite som vi har identifierat fintech i Brasilien, Vietnam och Kina.

Vissa vertikaler. Det är jättesvårt att säga att vi bara investerar i ett land.

Lisa, håller du med om att man ska vara stockpicker?

Ja. Ett brett index behöver inte alls spegla hur ekonomin ser ut–

–eller bolagen som har framtiden för sig.

Det speglar egentligen dåtiden.

Man ska absolut vara en aktiv stockpicker i tillväxtmarknaderna.

Det är säkert många investerare som tittar på aktieindex för tillväxtmarknaderna–

–och säger att det inte går så bra och de vill inte ta i det med tång.

Hur svårt är det för dig att säga till folk:

"Titta, de här bolagen tillverkar sandaler. Se hur häftigt det är. Investera här."

Det är inte så svårt. Även index ger ganska bra avkastning över tid–

–även om det fluktuerar mer än vad utvecklade marknader gör.

Det finns så otroligt starka bolag i Brasilien och Mexiko–

–men också i övriga tillväxtmarknader med Kina, Indien och hela EMEA-regionen.

Så det är inte så svårt.

Svenskar verkar vara ganska riskbenägna.

Vi tycker om tillväxtmarknader sen lång tid tillbaka.

Platser som man kan besöka som turist gillar svenskar att investera i.

Den typen av produkter som har funkat hemma–

–och som inte finns på de ställen där man turistar, vill man gärna investera i.

Det har vi tittat på när det gäller de här casen.

Många grejer som funkar i Sverige och i Europa–

–borde också funka i tillväxtmarknaderna.

Vi har pratat om konsumentvaror. Jag har med mig en konsumentvara–

–som är otroligt populär i Brasilien. En chokladask–

–som jag gissar motsvarar en Aladdinask.

Vi kan ju... Det är olika sorts godis.

Ursäkta att jag inte öppnade den så fint.

Garoto... Producerad och packad i Brasilien.

Det här är så brasilianskt som det bara kan bli.

Jag skulle gissa att de äter ungefär samma sorts choklad som vi.

Finns det några produkter som ni älskar från Brasilien? Kaffe?

Kaffe, absolut. Det är jättegott.

Generellt sett har de jättegod mat i Brasilien.

–De har ett fantastiskt kök. –Ni har varit i Brasilien båda två?

Jag har varit där.

Nej, men vi pratar med brasilianska investerare.

Min två månader gamla dotter heter Rio, uppkallad efter stan.

Efter storstan...? Okej.

–Hur var godiset, du såg lite... –Den var helt okej.

Den var knaprig som tusan.

Jag är rädd att det är nås slags likör i, så jag avvaktar.

Jaha, var det likör...

Men jag måste också bjuda på... Drick om ni vill.

Guaraná Antarctica... Det här ska vara den största drickan de har.

–Har du druckit den? –Det är jag lite osäker på.

Vi kanske kan få några glas till, annars kan ni dricka den så här.

Vi provar.

Man tänker inte alltid på varifrån saker och ting kommer.

Men kaffe är nästan alltid... Vietnam är nummer två.

–Snabbt, hur smakade den? –Den var ganska god.

Körsbärs... Hallonsoda - körsbär.

–Okej. Hallonsoda - körsbär. –Den var inte så söt som jag befarade.

–Jaha, men... –Den var ganska god.

Den är producerad, packad i Brasilien samt att de sponsrar–

–det mest brasilianska som finns – landslaget i fotboll.

Om de vill ha bra PR så är det omåttligt populärt.

I Mexiko är mycket kulturellt och karteller och så vidare.

Hur mycket tittar ni på politiken? Det har varit en del i Brasilien.

Kanske inte just karteller, men Bolsonaro och så där. Hur mycket tittar ni på sånt?

Vi måste titta på politik i de här länderna. Det är viktigt.

Vilken typ av reformagenda som läggs och vad som händer...

Råvarupriserna gick ner för några år sen.

Det som verkligen stjälpte Brasilien var en enormt stor politisk kris–

–i samband med en stor korruptionsskandal som var förknippad med dåvarande regering.

Det fällde den gamla regeringen i Brasilien.

Det har varit ett politiskt kaos som har drabbat börsen och ekonomin hårt.

Vi måste hålla koll på det här när vi finns i de här länderna.

Sen investerar vi ändå i bolag.

–Men det går inte att bortse ifrån. –Johan, tittar du lika mycket på politik?

Mindre. När det gäller digitalisering och att man bokför online, och såna trender–

–så är det ganska frikopplat från politik–

–och om man har en femårshorisont, som vi, spelar det ännu mindre roll.

Men man vill självklart ha ett system–

–där äganderätt och den typen av företeelser i stora drag...

Det får inte bli en politisk härdsmälta.

Men vi analyserar inte marknad för marknad i detalj.

Innan vi rundar av... Vi får alltid de här frågorna:

Hur köper man? Du har Alpargatas. Hur får man exponering mot det bolaget?

Det handlas på den brasilianska börsen.

Det enklaste sättet för en svensk investerare är att ha den i en fond.

Den finns i vår tillväxtmarknadsfond och i våra Brasilien- och Latinamerikafonder.

Det är det enklaste sättet om man sitter här i Sverige.

Har ni den i nån specifik fond?

I tillväxtmarknadsfonden och i Brasilienfonden och Latinamerikafonden.

Annars köper man den på Brasiliens börs. – Din fanns i Sverige. Det är enklare.

Enklare vet jag inte...

Man får bara exponering till den. I min fond får man mycket annat bra också.

Det är bra. – Kära tittare, det var allt vi hade för i dag.

Jag hoppas att ni har fått med er några case och att ni kikar mer på dem.

Vi fick även ett bonus-case på Mexiko. Där var det mexikanska börsen som en aktie.

Det är hur spännande som helst. Det här var allt vi hade att bjuda på.

Jag hoppas att ni är nöjda. Kom ihåg: Blicka utåt och var nyfikna.

Lär er mer. Många investerare har inte de här länderna på sin radar.

Ha dem på er radar. Tack och hej! Vi ses! Ha det bra! Hej då!

Investeringarnas värld är tillbaka med fokus på Brasilien och Mexiko. På plats finns flera förvaltare med spännande case från dessa länder.

Kristoffer Eklund från Handelsbanken berättar om det mexikanska bolaget Vesta som driver industrifastigheter.

Lisa Synning från Handelsbanken gillar brasilianska Alpargatas som är mest kända för sandalerna ”Havaianas”.

Svenska Vostok Emerging Finance äger fintechbolag med exponering mot Brasilien. Johan Roslund från GP Bullhound berättar mer.

Programledare: Ara Mustafa

  • WTO varnar för kollaps3:42

    WTO varnar för kollaps

    Demokraterna ökar pressen på president Trump. WTO varnar för att världshandelns rättssystem står inför en kollaps. Lägre inflationsförväntningar i Sverige.

  • Fomo driver marknaden mer än Tina17:40

    Fomo driver marknaden mer än Tina

    Börslunch inleder veckan med Mattias Isakson från Swedbank och Mattias Cullin från Danske Bank. På agendan står bland annat Tina, makro, medelstora bolag och vinsttillväxt.

  • Därför ger Fastpartner ut D-aktier3:10

    Därför ger Fastpartner ut D-aktier

    Fastighetsbolaget Fastpartner vill emittera D-aktier för att kunna höja sitt kreditbetyg och samtidigt möjliggöra fortsatt tillväxt. Vice vd Christopher Johansson förklarar närmare.

  • Centralbankerna stöps om11:19

    Centralbankerna stöps om

    I veckan levereras räntebesked från Federal Reserve och ECB. På torsdag hålls det val i Storbritannien. Dessutom får vi en hel del statistik, bland annat inflation och arbetslöshet från Sverige.

  • Kinas export fortsätter falla2:56

    Kinas export fortsätter falla

    Svag kinesisk export men importen har stabiliserats. Demonstrationer mot Frankrikes pensionsreform. För tidigt att säga om tysk industri har nått botten.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.1%
NASDAQ-100 -0.4%
NASDAQ Composite -0.4%

Vinnare & förlorare

Klövern 1.3%
Diös 0.6%
Kungsleden 0.3%
Indutrade -1.8%
Hennes & Mauritz -2%
Getinge -2.6%
Uppdaterad tis 10:09
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier