Förbättrat kunderbjudande avgörande för Boozt

Välkommen till Börslunch på EFN.se, fredag 25 augusti.

Börsen är upp 0,6 % i Stockholm–

–men med viss avvaktan inför centralbankskonferensen i USA.

Det fortsätter trilla in småbolagsrapporter.

I går rapporterade klädhandelsbolaget Boozt.

Därför har vi med oss Boozts vd Hermann Haraldsson.

Aktien var ner 4 % i går. Vad vill du lyfta i rapporten?

Vår försäljning var väldigt bra.

I gruppen ökade den med 39 % och i Boozt.com med 45 %.

Men det viktigaste är att vi har haft–

–många extraordinära saker i kvartalet–

–som lagerflytt, börsnotering och lansering av kosmetik–

–och är nöjda med att vi har lyckats med det.

Kunderna är nöjda och vi är redo att fortsätta växa.

Finns det nåt du är mindre nöjd med?

Egentligen inte. Det var en väldigt bra rapport, så...

Christian har en del frågor.

Jag har en mer långsiktig fråga.

Många matvarutillverkare säljer ofta egna varumärken–

–då de har högre marginal. Är det nåt ni tänker göra?

Eller ska ni jobba med externa varumärken?

Vi jobbar enbart med externa varumärken.

Den absoluta marginalen är den intressanta.

Egna varumärken, så kallad "enterprise"–

–som är lite billigare, är vi inte intresserade av.

Vi är i mellan till premium-segmentet–

–och är väldigt bra partner till varumärken–

–och det tänker vi fortsätta med.

Hur kan ni differentiera er med externa varumärken–

–i den stora konkurrensen?

Vi vill vara typiskt nordiska.

Vi är en typiskt nordisk butik, med nordiska märken.

Vi är "curated" och har kanske 500 varumärken–

–riktade mot nordiska konsumenter. Sen har vi bra service.

Vi levererar snabbast i Norden och hanterar returer snabbt.

Det kan man ännu differentiera sig på.

Det går kanske inte om 3–5 år–

–men om man fokuserar på Norden–

–och ger en väldigt bra kundupplevelse, når man långt.

En kostnad ni tog i kvartalet–

–var att bygga det nya automatiserade lagret.

Många e-handelsaktörer gör det nu.

Sportamore håller på. Mekonomen ska göra det.

När är den kostnadsmassan tagen–

–och när får ni lönsamhet i lagret?

Vi mäter ju kostnaden per order.

Tidigare var det personal som gjorde vad robotar gör nu.

Man får ta med avskrivningar i beräkningen.

I april var det 25 kronor dyrare per order.

Det är mycket pengar. Kostnaden i kvartalet var–

–10 miljoner mer än för det gamla lagret.

Men redan i juli kunde vi se–

–att kostnadsdifferensen minskar.

I september ser vi lönsamhet. Det är vårt estimat.

Ni kan differentiera er på det här sättet i 3–5 år.

Hur ska man känna sig trygg på lång sikt i Boozt?

Man ska alltid ha en konstant paranoia:

"Vad händer med konsumenten?"

Vi jobbar mycket med personalisering.

Kan vi göra det mer personligt? Kunderna vill ha makten.

Vi pratar om "power to the people".

Man kan göra en egen personlig sorteringssida–

–men många använder filter.

Vi vill komma närmare kunden och förbättra upplevelsen.

Hur vet jag inte, men vi ska göra det.

Ni kommer att göra det. Bra.

Om ni i september når "break even" på lagersatsningen–

–lär kostnaden fortsätta sjunka.

Då blir det lönsamt att göra investeringen.

Hur långt ner kan det gå? Hur stor blir lönsamheten?

Vi sa ju för tre månader sen–

–att på det vi kallar "fulfilment costs"–

–kan vi på lång sikt spara 2–3 procentenheter.

Det finns stora skalfördelar med att göra det här–

–men det är en stor investering, som lönar sig snabbt.

Ni har lagt mycket energi på att få ut ert varumärke.

Ni har gått ut hårt och fått bra försäljningstillväxt.

Hur behåller ni den tillväxten framgent–

–om ni drar ner på marknadsföringen?

Är det via kundlojalitet? Kan du utveckla det lite?

Vi ser ju att kunderna återvänder.

De kunder vi har ökar hela tiden sitt användande.

I marknadsföringen tänker vi på att vi har ett mål–

–i relation till hur mycket vi vill betala för en ny kund.

Vi kan ännu köpa kunderna till det priset.

Så länge vi kan det, gör vi det.

Det definierar hur snabbt vi drar ner–

–marknadsföringskostnaderna.

Kommer migrationen från offline till online att fortsätta?

Så om vi kan köpa kunder till det priset, så gör vi det.

Därför har vi fått fler nya kunder–

–under Q2 2017 jämfört med 2016.

Det bidrar starkt till att definiera vår tillväxt.

Fortsatt lycka till, Hermann. Tack för att du kom hit.

Vi ska fortsätta prata e-handel–

–och börjar med hur den mer generellt ser ut i Sverige.

Vi har en graf som visar de stora konsumentsegmenten–

–i miljarder kronor, där dagligvaruhandeln är störst.

Om vi ser på hur stor del som görs via internet–

–hittar vi en hel del potential i flera segment.

Vad säger du, Christer?

Det är statistik. Man slås av att det i dagligvaruhandeln–

–fortfarande är en liten del som går online.

Det kommer, men det går väldigt långsamt.

Men det handlar om att förändra konsumenternas beteende.

Vissa branscher, som digitalbranschen, har lyckats väl–

–men andra branscher är efter. Online växer kraftigt–

–men marknadsandelarna är små.

Förändringen är intressant att följa framöver.

Det finns stor tillväxtpotential.

Du har en graf till över tillväxtvärderingen i de här.

Det är inte bara online, utan också några gamla.

Då ser vi Boozt längst upp till höger.

Boozt är nånstans där uppe.

Om man tittar på vissa mer stabila offline-bolag–

–med låg försäljningstillväxt och låg värdering.

Det är väl en perfekt logik.

Det kan vara jobbigt att köpa bolag med multiplar på 30–40.

Problemet är när offline/online förändras så mycket.

Man har ingen aning om hur estimaten–

–ser ut om 3–4 år, för det går så fort.

Vissa bolag som satsar nu, finns inte om några år.

Andra vinner och har kanske en vinsttillväxt–

–som är mycket större än vad vi tror nu.

För värdering och tillväxt ska man ha mer holistiskt tänk–

–om vilka de framtida vinnarna är, och börja där.

Marknaden verkar tro på Boozt. – Har du satsat där, Johan?

Lite grann, men vi har större position i Sportamore–

–som vi är väldigt förtjusta i. I din graf kan man se–

–att sporthandeln står för 9 % än så länge, via nätet.

Det är betydligt enklare att handla såna saker–

–än livsmedel, för där finns ett annat invant beteende–

–med att gå och känna och köpa färsk mat.

Än så länge, ja. Men om man lyssnar på Ica säger de–

–att de satsar, men räknar bara med en liten del.

För det är ett annat koncept att handla mat–

–än att köpa böcker, kläder eller sportartiklar.

Sportamore är vi förtjusta i. Precis som Boozt–

–byter de till ett automatiserat lager.

Det kan man jämföra med Boozt–

–för när man gör det får man en kostnad några kvartal.

Då kan man inte satsa på marknadsföringen–

–eftersom man inte har lagret på plats.

Det kommer därefter.

Vi kan nog få en bra tillväxt hos Boozt–

–när de blir klara med lagret.

Samma sak om några månader i Sportamore.

Vad tror du om tillväxten på längre sikt, förbi 3–5 år?

Precis som du säger, så kommer de bolag som finns kvar–

–att ha blivit jättestora.

Både Boozt och Sportamore kommer att vara kvar–

–och lär växa in i sina värderingar.

Jag tror att många investerare kanske tänker–

–att börsvärdet i H&M är cirka 300 miljarder–

–medan Boozt och Sportamore är några miljarder.

Det är en option att köpa in sig i nåt som kan bli stort–

–och sen ha enormt tålamod med investeringen.

Vissa bolag som snabbt har fångat upp en marknad–

–kan ju växa nåt oerhört från låg bas.

Stadium är ju inte börsnoterat–

–men jag skulle inte våga investera i sportkedjor–

–eller klädeskedjor på det viset–

–som bara har den fysiska...

Stadium har även e-handel, men ligger långt efter.

Man måste satsa mycket mer på den här sektorn–

–från traditionell handel, eller förvärva in nån av de här.

Vi byter ämne till ett av morgonens rapporterande bolag:

Garo. Aktien faller lite, men den har stigit nästan 140 %–

–sen Garo noterades i maj i fjol. En av dina favoriter.

Ett fint Gnosjöbolag.

Underbart. Jag träffade dem i morse.

Vd Stefan Jonsson lämnade sin sista kvartalsrapport.

Han går i pension och lämnar över–

–till den nye vd:n Carl–Johan.

Ett otroligt stabilt och fint bolag som tickar och går.

Inte bara byggboomen gynnar dem.

De har även en strukturell tillväxt–

–som bygger på den strukturella förändringen.

Elladdare till bilar. Det ska rullas ut i hela Sverige.

Regeringens "klimatkliv"...

Tidigare rullade vi ut bredband, nu är det elstolpar.

Vem är ledande på det i Sverige och Norden?

Men i det här kvartalet var det väl byggboomen?

Omsättningen i Sverige upp 37 %. Makalöst.

Rensar man från förvärv, återstår 20 % organisk tillväxt.

Hur mycket växte marknaden? 2 %.

Ett underbart bolag. Soliditeten knappt 50 %, ja...

Vad sa bolagets representanter om marknaden?

De är trygga. Marknaden är mycket stark överallt.

Norge bromsade något, men det är bara en liten del...

Ett fantastiskt bolag som gått väldigt bra–

–men vissa mindre bolag, som setts som tillväxt-"stories"–

–och inte levererat, har behandlats hårt på börsen.

De som har värderats upp utan att leverera bestraffas.

Med rätta!

Trycks en värdering från p/e 15 till 30–

–blir bevisbördan stor.

Men de här levererar, gång på gång.

Vi har kommit till Dagens graf, Christer. Den är din.

Olika sektorers andel av världsmarknaden.

Finans, verkstad och teknik.

Övergången till online och annat vi talade om tidigare.

Börsvärdet på globala sektorer–

–relativt hela börsen, i procent. Låt oss ta finans.

24–25 %. Vid finanskriser sjunker det–

–och hausse, då stiger det. Men ändå rätt stabilt.

Råmaterial svänger med inflation och deflation.

Men ingen dramatik över tid. Men tech trendar.

När världen förändras kan man inte bara säga–

–att vi ska tillbaka till "mean reversion", börja om.

Under 2000-talets början–

–låg tech på 25 % av börsen globalt–

–kanske för högt. Sen var det nere på 5 och nu på 10–11 %.

Hur stor del av världsekonomin har sektorn?

Som avslut kan vi titta på några bolag–

–som tagit en stor del av kakan.

Facebook. Det var några år sen börsnoteringen.

Tidningsrubrikerna talade om en "sjuk värdering".

"Det kan man inte ha."

Galet, var slutsatsen.

Så var det även vid noteringen av Twitter och andra.

Köpte du vid noteringen?

Nej. Jag köper inga amerikanska aktier.

Den sjönk initialt, sen blev kursuppgången 750 %.

Jag räknade ut det grovt.

Avkastningen på att äga aktien har varit 750 %.

Men vinsttillväxten har varit 1 100 %.

Så p/e-talet har krympt.

Hur många analytiker trodde vid noteringen 2012–

–att vinsten skulle bli den här år 2017.

Vi hittar nog inte många.

Jag chockas varje dag av hur snabbt allt går.

Apple med sina telefoner mot Nokia.

Nokia billigt, Apple svindyrt. Vad hände?

I den världen lever vi nu.

Men även misslyckanden, som Twitter.

Man måste hitta rätt aktier.

Resonerar du så runt ditt case Storytel?

Dagens case...

Nyligen började vi bevaka Storytel.

Aktien står i 70, riktkursen är 85.

En bransch som förändrats mycket är bokläsning.

Vi gillar att titta på medier, att lyssna på böcker–

–en synlig trend. Bokbranschen har haft stora problem.

Aktören har "first mover advantage".

"Vi ska förändra sättet att konsumera böcker."

De har byggt upp en digital smart plattform–

–har blivit marknadsledande i flera nordiska länder–

–finns i Polen, ska in i Spanien... Och våra prognoser...

Från 2015 till 2019 förväntas tillväxten öka med 700 %.

Bolaget går igenom en dramatisk utveckling.

Man kan spekulera om vart bolaget kan ta vägen.

Men Storytel har hittat en nisch–

–och går in i den aggressivt.

Säkert kommer 30 att försöka, men bara några få lyckas.

Jag har inte satsat pengar där. Jag är orolig...

Förlagen äger rättigheterna till böckerna.

Det blir svårt att producera talböcker–

–till förlag som kanske vill göra det själva.

Vi hade kontakt med Storytel tidigt.

"Men vad säger Bonniers", frågade vi då.

"De älskar oss. Vi ökar antalet läsare."

Nu har Bonniers startat en egen, konkurrerande verksamhet.

Nåt helt annat än den verklighet Storytel förmedlade.

Sektorn är intressant, men utsatt för stor konkurrens.

Jag vågar inte göra den investeringen.

Vi hade en graf uppe med snäll rubrik:

"Storytel går mot vinst igen".

Men tittar man på grafen...

En sanning med modifikation. Det är försäljningsmomentum.

De har varit strategiska, köpt in förlag...

De har marknad, det är komplext–

–men alla branscher är konkurrensutsatta.

Det gäller att vara smart. Det går åt rätt håll.

Bolaget är i samma situation...

De har byggt upp logiken och varumärket.

Inläsningen, det är inte där kostnaden ligger...

Slaget står mellan de här aktörerna.

Norden är vassast i hela Europa.

Tänk att ett svenskt litet it-bolag går in i Spanien–

–och lanserar spanska ljudböcker. Häftigt.

Superhäftigt. "Man måste vara smart", säger Christer.

Vi får se slaget mellan våra smarta gäster–

–i Börslunch nästa vecka. Nu tar vi helg. Tack.

Klädhandelsbolaget Boozt rapport för det andra kvartalet blev något av en besvikelse och aktien handaldes ned några procent. Bolagets vd Hermann Haraldsson var ändå nöjd när han gästade Börslunch studio.

  • MTGX en besvikelse för MTG4:29

    MTGX en besvikelse för MTG

    Mediebolaget MTG:s resultat för det tredje kvartalet blev bättre än väntat på de flesta punkter. Johan Fohlin intervjuar bolagets vd Jørgen Madsen Lindemann.

  • Allt från morgonens rapportbonanza9:08

    Allt från morgonens rapportbonanza

    MTG slår förväntningarna. Avanzas kostnader tynger. Telia har tillväxtproblem. Tele2 imponerar. Axfood ser högre matinflation. Fabege överraskar positivt. Mycket pekar uppåt för Klövern. Orexos marginaler lyfter. Ökad orderingång för Mycronic.

  • Atlas starkt och Getinge tappar efter rapport3:58

    Atlas starkt och Getinge tappar efter rapport

    Atlas Copco och Getinge har presenterat sina rapporter under dagen. Atlas Copcos aktie har gått upp runt två procent medan Getinge tappar kring tre procent. Lars Söderfjell, aktiestrateg på Ålandsbanken, kommenterar rapporterna. 

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 -0.1%
NASDAQ Composite 0%

Vinnare & förlorare

Tele2 6.6%
Axfood 2.5%
Getinge 1.4%
Avanza -4.7%
Modern Times Group -7.5%
Mycronic -8.6%
Uppdaterad tor 10:42
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier