För tidigt för konjunkturoro

Jonas Thulin, sen 2017 har vi haft en avmattning i den ekonomiska tillväxten.

Men du menar att man inte behöver oroa sig för lågkonjunktur. Förklara.

I april 2017 hade konjunkturen för industriproduktionen sin peak.

När den kom var det inte många som såg peaken. Hela 2018 gick–

–utan att man såg att peken var 2017.

Sen dess har vi sett i modeller och statistik–

–att inbromsningen kommer att komma.

Det vi nu ser är kvittot på den inbromsningen.

Det är inte samma sak om man extrapolerar den trenden in i framtiden.

Likväl som indikatorerna visade 2017 och två år framåt–

–är vi nu i återhämtning av en bottenfas i datan.

Och det tar fart igen.

Det är intressant för det biter på kapitalmarknaden.

Det ser vi på börsen, till skillnad från räntemarknaden–

–som gjort en annan tolkning.

Det skapar dagens läge med en bra börs–

–bästa juni månad i USA sen 1955–

–och en räntemarknad som prisar in en recession.

Räntemarknaden brukar vara orolig, men brukar den vara så här orolig?

Den har varit så här orolig. Vi behöver bara gå tillbaka fem-sex år.

Räntemarknaden är mer nervös. Den har ingen verklighet att bygga tillvaron på.

Börsen har ändå bolagsrapporter.

Näst intill samma sak hände 2002-2003.

Då tvingade man i stort sett Fed till en sänkning.

Man prisade in ett negativt scenario. Det var mycket snack om det.

När man inte fick Fed att gå hela vägen.

Nu kommer man nog att sänka 25 baspunkter här i juli.

Men det kanske stannar där och inte blir 50 baspunkter–

–som var inprisat före senaste arbetsmarknadsstatistiken.

Då får man en ganska kraftiga rörelser på de 10-åriga räntorna och längre ut.

Det är vi positionerade för att försöka fånga.

2002-2003 hade börsen aldrig problem med det här.

Den tuffade på ganska bra.

Det är det scenariot vi ser att allt tuffar på bra.

Den här recessionsoron som diskuteras bygger på, tycker jag–

–en inte helt djupgående analys. Man hänger upp mycket på räntekurvan.

Man justerar inte för "term premium" och tittar inte på så mycket annat.

Då hamnar man i ett ganska negativt scenario.

Men om farten i ekonomin börjar vända upp igen–

–samtidigt som det blir en sänkning av räntorna–

–är det inte en explosion för börsen?

Jo. Vi har köpt lite tillväxtmarknadsvalutor på grund av det–

–och ligger sen i januari kraftigt överviktade på börsen–

–just med tanke på det scenariot. Sannolikheten för det är ganska god.

Det är absolut det som borde hända.

Vi har ju ändå sett en avmattning sen 2017–

–kan det ha skrämt folk och marknaden ytterligare–

–att man kunnat se lättbegripliga anledningar som exempelvis handelskrig?

Jag tror att vi har hamnat i det. Jag har nämnt det tidigare.

Det som brukar användas när man har den här diskussionen–

–är "economic policy uncertainty"-indexet–

–vilket är tryckta ord i tryckt media.

Det finns ingen realekonomisk data bakom det hela.

Där har vi tyvärr fortfarande ett debattklimat–

–som är tre-fyra gånger så negativt som efter Lehman-kraschen–

–och ännu mer negativt än efter it-kraschen.

Då hade man två duktiga krascher att luta sig mot om man var orolig.

I dag är vi oroade utan att ha nån krasch eller nåt problem att luta oss mot.

Om man tittar på den datan som fångat upp handelskriget snabbast i Asien–

–så växer den fortfarande.

Handelsvolymen mellan USA och Kina växer.

Så man har nog inte riktigt kommit till djupet med handelskriget.

Jag brukar jämföra handelskriget med EU:s regleringar och påverkan på tysk industri–

–som har haft större negativ effekt på global handel än handelskriget.

Det är lätt att hänga upp det på en begriplig värld och extrapolera trenden.

Då kommer man fruktansvärt fel när man ska managera pengar.

Därför har många missat aktieuppgången i år, vilket har kostat fruktansvärt mycket.

Den analysen du just drog får ingen påverkan på kapitalet.

Marknaden är ganska effektiv och ser igenom det.

För att sammanfatta, även om handelskriget syns lite i datan–

–så har det inte lett till nån kraftig inbromsning.

Den gamla tesen var–

–att man skulle få upp tarifferna som skulle slå igenom på inflationen–

–och ge negativ konsumtion i USA. Inget av det har hänt.

Nu ser man att importpriserna från Kina till USA faller kraftigt–

–och parerar tarifferna.

Den stora säkerhetsventilen som har gått i ekvationen är bolagsvinsterna i Kina.

Det har föranlett extrem stimulans från kinesiska staten–

–vilket hjälper kinesisk börs.

Det intressanta, om man ska göra en bjärt analys av det, är–

–att handelskriget har lett till att man ska köpa kinesiska aktier.

Man tvingar in Fed i en sänkning, vilket gynnar riskfyllda tillgångar.

Men realekonomiskt har man inte sett den stora kommande faran.

Det har inte varit så mycket inprisat och en sån här oro–

–kring att Fed ska sänka, om man tittar på vad som ligger i konjunkturriskerna–

–och hur de underliggande recessionsrisker ser ut.

–De är extremt låga för tillfället. –Under 5 %.

Om man säger att det är fel och att det ligger mycket högre–

–så lutar man hela resonemanget på räntekurvorna–

–som visar en högre sannolikhet för recession.

Men ska räntekurvan justeras för "term premium" eller inte?

Justerar man räntekurvan för "term premium"–

–så har den brantat de senaste månaderna och har aldrig varit inverterad.

Det finns mycket att säga. Två saker som jag vill lägga till:

Om man tittar på räntekurvans invertering så vet vi rent statistiskt–

–att från att den inverteras är det 660 dagar till vi går in i recession.

Det är nästan två års ledtid och halva ledtiden till börsen.

Under den perioden stiger börsen i snitt ungefär 21,2 %.

Om då kurvan har rätt och vi kommer in i inbromsningen.

Om man då ställer sig vid sidan om aktiemarknaden–

–är det en rätt hög alternativkostnad.

Vi tittar på den, bejakar den och har med din i våra bedömningar.

Men att sätta sig på ena sidan stängslet nu och säga att det blir recession–

–vilket är misstaget många gör i år, blir väldigt dyrt.

Det här året är ett klockrent facit på det och historien upprepar sig om igen.

Det är för tidigt att bli riskavert i den här miljön.

Många recessioner brukar föregås av räntehöjningar.

Nu verkar en räntesänkning vara det som ligger närmast.

Den stora vinnaren blir då återigen amerikansk börs.

Vi ligger med nästan hela vårt aktiekapital i USA.

Vi skannar varje dag 3 000-4 000 aktiestrategier.

Amerikanska strategier ligger alltid i toppen.

Olika sektorer och olika spreadar.

Det kommer sig av ett fint kapitalinflöde.

Vi har utflöde både från svensk börs och räntemarknad.

Vi har en underminerad krona.

En sänkning kommer att gynna riskaptiten än mer.

Vad skulle du se för data för att bli orolig på riktigt?

Vi modellerar 15 000 tidsserier på 1 200 modeller varje vecka.

Vi måste se en genomgående negativ trend i hårda data.

Om indikatorerna inte hade vänt upp för amerikansk industriproduktion–

–hade vi varit oroade.

Nu kom botten ganska exakt när den skulle–

–och data visar att det är en studs.

För oss ska hela skeppet vända ner igen.

–Det är inget vi ser i dagsläget. –Tack så mycket.

Våren 2017 kulminerade industriproduktionen och inbromsningen är ett faktum, men att oroa sig för en stundande recession är för tidigt. Det menar Jonas Thulin från Erik Penser Bank. Tillsammans med Albin Kjellberg förklarar han sitt resonemang kring bland annat en orolig räntemarknad, handelskrigets betydelse och vilken data som faktiskt skulle vara bekymrande.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.4%
NASDAQ-100 0.3%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Stillfront Group 3.9%
Evolution Gaming Group 3.2%
Sandvik 3.1%
Paradox Interactive -1.3%
Sinch -4.5%
Ericsson -6.2%
Uppdaterad fre 14:12
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier