”Eurosamarbetet kommer att spricka”

Idag ska vi prata om hur marknaden mår, bland annat i USA.

Och så blir det lite Europa på avslutningen.

Vi ska prata om det här med Anders Ekernäs–

–chef för Hillswick Asset Management.

Välkommen tillbaka till Sverige. Du sitter i USA normalt.

Du är inte känd för att vara vår mest optimistiska gäst.

Har du ändrat uppfattning?

Nej, jag tycker att verkligheten kommer åt mitt håll.

Jag står kvar vid min position.

Samtidigt har S&P gått väldigt bra de senaste åren.

Lite lugnare i år. Upp med 2-3 %.

Knappt.

Din syn på det?

Varför har det gått så starkt?

Därför att Fed tryckte ner avkastningskravet.

Man har avsiktligen hållit ner räntenivån–

–till en nivå som ligger under nåt slags jämviktsnivå–

–i syftet att skapa en förmögenhetseffekt.

Nu reverserar man det.

Det innebär att likaväl som när man sänkte räntan–

–och tillförde likviditet, så fick man en reaktion–

–att inflations- och tillväxtförväntningar steg.

Då steg också priserna på "risk assets".

Nu gör man det omvända. Och det rimliga–

–är att man får de omvända konsekvenserna i marknaderna.

Den största risken i USA–

–är att vi har en alldeles orimligt hög skuldsättning–

–i företagssektorn.

Det är inte bostäderna den här gången. Det är företagen.

De har förletts att låna för mycket.

Samtidigt får de rejäla skattesänkningar.

Jo, det får de. Men...

En sjättedel av alla S&P 1500–

–de 1500 största publiknoterade bolagen.

En sjättedel av dem har inte på tre år haft kassaflöden–

–som har täckt deras räntekostnader.

Man var tvungen att låna för att betala räntor.

För två år sen låg Libor tre månaders...

Vi har en graf på den. Det är en rejäl ökning.

Korträntorna i marknaden låg väldigt stabilt.

Strax under 0,4 %–

–från 2010 fram till slutet av 2015.

Det förledde väldigt många att låna–

–till vad som då var en extremt billig kostnad.

För ett år sen låg Libor på 1,2 %.

Idag är den 2,4 %.

Om du sitter med en stor skuld och den rullar över–

–så kommer räntekostnaden att stiga dramatiskt.

Den fyrdubblas jämfört med för två år sen.

Det betyder att det har varit väldigt billigt–

–men det har också varit väldigt lätt att få lån.

Nu är vi på väg att normalisera.

Det har redan blivit dyrare.

Har det blivit svårare att få lån?

Inte ännu.

Det har vi inte sett annat än i "subprime auto loans".

Generellt sett är det fortfarande extremt lätt att låna.

Allt som krävs är att det börjar dyka upp kreditförluster.

Då kommer långivarna att börja strama åt villkoren.

Då är det många som kanske inte ens till något pris–

–kan "roll over their debt".

Har man inte på tre år haft kassaflöden–

–som klarar att betala räntor...

Alltså brutto före räntor och skatter.

Det kommer inte att bli lättare nu.

Man borde egentligen inte finnas kvar.

Då borde man ha tvingats till nån sorts omstrukturering–

–eller sälja eller nåt.

Vi kan prata om tillväxtländerna. Vi har en bild–

–som visar exponeringen mot dollar.

Det här är skuldsättningen–

–i amerikanska dollar, euro och övriga valutor.

Den blåa stapeln visar–

–hur exponeringen mot dollar har ökat fram till 2017.

Det här är faktiskt upplåningen varje år.

Det här kan vara ett problem när dollarn stärks.

Det finns nu kumulativt över 2 triljoner–

–2000 miljarder dollar i skulder–

–hos tillväxtmarknader som har annan valuta än dollar.

Turkiet är ett exempel, men även Argentina och Brasilien.

VI kan titta på hur det har gått.

Det har gått väldigt snabbt på slutet.

Den orange stapeln är sen den 1 april.

Det är Argentina, Turkiet, Ryssland och Brasilien–

–som har sett de stora svängarna.

Det är stora ekonomier.

Det har varit för billigt och lätt att låna i dollar–

–så de har förletts att låna i dollar–

–hellre än att betala 10 % ränta på sin egen valuta.

Det har varit frestande att få betala 1,5 % i dollar.

Men när amerikanska räntor då går upp–

–så snabbt som de har gjort, och dessutom dollarn stiger–

–så blir det en dubbel effekt.

Där finns en alldeles påtaglig risk...

...att nån kurkar.

Argentina har redan begärt hjälp av IMF.

Men jag tror att Turkiet är näst på tur.

Vi är närmare den punkt–

–där nåt brister.

För att återgå till vad vi sa förut.

Är det tillväxtmarknaden som utgör den största risken–

–för marknadsstabiliteten?

Ja, det tror jag. Där är den svagaste länken.

Annars börjar det viskas en hel del om Europa.

Inte minst med tanke på valet i Italien.

En del menar att det är början på en ny finanskris.

Din syn på det?

ECB har varit ännu mer aggressiv än vad Fed nånsin var–

–när det gäller att pressa ner räntor och avkastningskrav.

Man har ju negativa obligationsräntor–

–i en stor del av Europa–

–vilket är helt bisarrt.

Samtidigt är det så att...

Italien är ett av de länder–

–som av tradition har haft en högre inflation–

–än det europeiska genomsnittet.

Det gjorde inget fram till 1999–

–när man skapade valutaunionen.

Fram till dess hade Italien–

–samma genomsnittliga tillväxttakt som Tyskland.

Men man hade alltid högre inflation.

Man fick devalvera liran var tredje år eller nåt.

Det gjorde man och det funkade.

Men nu har man inte kunnat göra det.

Det betyder att Italien i netto–

–inte har haft nån tillväxt sen år 2000.

De försöker att interndevalvera–

–genom att pressa ner löner och pensioner–

–men det är oerhört svårt att få nån effekt på det.

Deras "unit label costs"–

–är mer än 20 % högre än Tysklands.

Och de tappar ständigt marknadsandelar på exportmarknader.

De behöver verkligen komma ur den här rävsaxen.

Och rävsaxen är euron.

Vad skulle kunna hända om man lyckas lämna euron?

Om Italien ensidigt går ur valutaunionen–

–och går tillbaka till lira, så kommer liran att falla.

Den kommer att falla dramatiskt, kanske med 40 %–

–mot omvärldsvalutorna.

Det återställer italiensk konkurrenskraft.

De skulle få fart på tillväxten och få ner arbetslösheten.

De skulle till och med klara sin skuldtjänst internt.

Men grejen är att de har stora lån.

Inte minst hos ECB, men även annars.

De ligger denominerade i euro.

Har man lämnat euron och gått in i lira–

–så kommer lånen att ligga kvar i euro.

Då blir skuldtjänsten närmast omöjlig.

Då kommer Italien att tvingas begära statsbankrutt.

Alternativet som vore mindre smärtsamt–

–är att italienarna för en politik–

–som är oansvarig ur Bryssels och Frankfurts synpunkt.

Det leder till att Nordeuropa med Tyskland i spetsen–

–säger att de inte kan stanna kvar i en valutaunion–

–med nån som är så oansvarig.

Om det är Tyskland som lämnar–

–och de går tillbaka till D-mark–

–så kommer den att appreciera i förhållande till euron.

Euron blir då en "Club Med"-euro–

–som faller med 30 % mot dollarn eller nåt sånt.

Det vore nog för att återställa italiensk konkurrenskraft.

Då har de skrivit ner sina skulder med samma 30 %.

Det vore mycket mindre smärtsamt.

Jag tror att det är deras strategi.

Du har tidigare sagt att eurosamarbetet kommer att falla.

Du har inte backat på det påståendet.

Tvärtom tycker jag att vi nu ser väldigt tydliga tecken–

–på att spänningarna är så stora–

–att det kommer att spricka.

Hur agerar du och Hillswick själva nu?

Vi investerar bara i dollar, så vi behöver inte...

Och tillgångsslag?

I huvudsak obligationer, men även aktier.

Amerikanska "large caps".

Alltid lika upplyftande att prata med dig.

Kul att ha dig här.

Ha en bra solig dag.

Amerikanska marknaden, valutafall på flera tillväxtmarknader och situationen i eurozonen. Anders Ekernäs på Hillswick Asset Management kommenterar läget just nu.

  • Oväntat stor uppgång för oljan3:54

    Oväntat stor uppgång för oljan

    På fredagens Opecmöte bestämde oljekartellen att försiktigt öka produktionen. Martin Jansson, råvarustrateg på Handelsbanken, kommenterar. 

  • En bra bit kvar till målet8:54

    En bra bit kvar till målet

    Globala inköpschefsindex har vänt ned, med USA som största överraskning på midsommarafton. I veckan väntar bland annat detaljhandels- och lönestatistik från Sverige. Eurozonen levererar inflationssiffror.

  • Capio diskuterar avyttring2:38

    Capio diskuterar avyttring

    Flest nya bostäder på fem år. Nuevolution byter till Stockholmsbörsens smallcap-lista. Trump vill hindra kinesiska investeringar i amerikanska teknikbolag.

  • Nytt tullutspel från Trump3:04

    Nytt tullutspel från Trump

    Liran stärktes efter Erdogans seger i Turkiets presidentval. Opecbeslutet spelar Saudi i händerna, och Kina sänker reservkraven för stora banker.

  • Biljätten vinstvarnar4:32

    Biljätten vinstvarnar

    Starbucks rasade men Facebook och Netflix på rekordnivåer. Disney nära få godkänt för Foxbud. Daimler vinstvarnar. Capio får ny vd. Peab får stororder på studentbostäder.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1%
NASDAQ-100 -2.3%
NASDAQ Composite -2.2%

Vinnare & förlorare

ÅF 2.4%
Dometic Group 2.3%
Thule Group 1.9%
SSAB -5%
Fagerhult -5.6%
Loomis -6.7%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Viktig Brexitomröstning till Mays fördel6:16

    Viktig Brexitomröstning till Mays fördel

    Vi kommer allt närmre handelskrig mellan USA och Kina. Daimler vinstvarnar och skyller på kinesiska biltullar. ECB kan tänkas öka takten på återinvesteringar. May vann viktig Brexitomröstning i går. Räntebesked från både Norge och Storbritannien.

  • Därför ska du äga Telia16:35

    Därför ska du äga Telia

    Bonava, Skistar och sommarportföljer. Det är några av ingredienserna i säsongens näst sista Börslunch.

  • Mjuka råvaror ammunition i handelskriget5:30

    Mjuka råvaror ammunition i handelskriget

    Priser på mjuka råvaror som soja, vete och majs har stigit kraftigt under 2018. Men med ett uppblossande handelskrig har det blivit turbulent för mjuka råvaror.