EFN Råvaror: Så slår Kinas miljösatsning

Välkommen till EFN Råvaror.

I dag är temat Kinas satsningar på renare miljö–

–och följderna för råvarumarknaderna.

Martin Jansson, vilka råvaror berörs av det här?

Framför allt är det stål, rostfritt stål och aluminium.

Vilka satsningar gör Kina för att få renare miljö?

Det är ett paket som kombinerar långsiktiga–

–och kortsiktiga faktorer.

För de långsiktiga har man nu konkreta åtgärder.

Framför allt vill man möjliggöra elbilsrevolutionen.

Man har egna filer för elbilar i de stora städerna.

När det gäller de mer kortsiktiga faktorerna–

–så går man hårt åt tung industri nu.

Den är boven i dramat när det gäller luften.

Vi ser på grafen–

–att det tidvis är fruktansvärt dålig luftkvalitet.

Det är ju väldigt akut.

Ja, den visar dagsvisa noteringar av luftkvaliteten.

Väldigt många dagar är den på riktigt hälsofarliga nivåer.

Många reagerar på det och man kan se–

–att det har fått brett genomslag i folks medvetande.

I vanliga väderprognoser i nyhetssändningen på tv–

–finns det nu uppgifter om luftkvaliteten.

Det är nåt som folk tittar på.

Nu går vi in i en ännu mer kritisk period, med vintern.

Vintern är extra knepig för Kina.

Man använder mycket kol för att producera el–

–som värmer bostäder. Under vintern ökar det behovet.

Då måste man välja mellan att ha varma bostäder–

–eller om man ska ge sig på industrin.

Då har man valt att skära ner på industrin–

–för att minska utsläppen från kolkraftverk under vintern–

–från 15 november till mars nästa år.

För man kan ju inte låta kineserna frysa under vintern.

Då skär man ner på industrin. Vad innebär det konkret?

Om vi börjar med aluminium. Där har man ju dragit ner.

Ja, det har man. Där har man kommit längst än så länge.

Men även andra råvaror är i skottgluggen.

Jag har en graf, där man kan se de olika råvarorna.

Här visar vi att det finns två tydliga block av råvaror.

På nedre axeln ser man Kinas självförsörjningsgrad.

När en råvara ligger kring 100 % är Kina självförsörjande.

Råvarorna här borta måste Kina importera.

Men de här råvarorna är Kina självförsörjande på i dag.

I takt med att Kinas produktionskapacitet har växt–

–har de vandrat upp hit.

Vi har haft några år med ekonomisk nedgång i Kina.

Främst 2014–2015.

Då kom man i ett läge där efterfrågan på råvarorna föll.

Då hade man för hög produktionskapacitet.

Då blev man nettoexportör av de här råvarorna.

Främst av stål, rostfritt stål och aluminium.

Det ville man inte. Det bara blev så.

Det ledde till prisdumpningar.

Man skickade ut det på marknaden.

När man då har 50 % av världsmarknaden av stål–

–och plötsligt blir nettoexportör–

–får det stor effekt på världsmarknadspriset.

Man försökte först skala ner på det här–

–men då tillväxten var dålig var det svårt–

–då industrierna är arbetskraftsintensiva.

Då kunde man inte hantera arbetslösheten.

Det som är annorlunda nu är att miljön är flaskhalsen.

Då vill man inte exportera råvaror–

–som har dålig eller negativ marginal.

Man exporterar dem nästan med förlust–

–och skitar ner miljön. Det är bättre att stänga ner dem.

Miljön vinner på det och man får en annan positiv effekt:

De producenter som får producera får höjda marginaler.

Det hjälper Kinas ekonomiska återhämtning.

Men problemet kvarstår ju.

Kinesiska staten måste ju hålla arbetslösheten nere–

–för att få lugn och ro. Hur gör man med den?

Ekonomin är bättre så det är lättare att hitta andra jobb.

Och man har avsatt pengar i ett reformprogram–

–för att stödja regionerna med tung industri.

De platserna får extra hjälp med statliga medel.

Det är mer omfattande och man är mer målmedveten nu.

Det är val 18 oktober. Vad spelar det för roll?

Val och val. Det är fortfarande en enpartistat.

Partikongress, då.

Det spelar ganska stor roll–

–eftersom president Xi förväntas få en ökad maktbas.

Han har varit inne på reformerna.

Man har ungefär 140 stora statligt ägda bolag.

Han vill göra dem till 40. Han är klart den person–

–som driver att man ska stänga olönsam, småskalig–

–miljöförstörande produktion och skapa National champions:

Stora, gigantiska statskontrollerade bolag–

–som kan konkurrera med västerländska bolag.

Man vill inte köpa flygplan från Airbus och Boeing.

Man vill ha ett eget stort flygplansmärke.

Vi har också en bild på–

–Kinas andel av världens råvarukonsumtion.

Vad säger den oss?

Här har vi återigen två olika grupper av råvaror.

Nu handlar det om vilka råvaror–

–som Kina mer långsiktigt kommer att få en mindre andel av.

Kina har ungefär 20 % av världens befolkning–

–och ungefär 20 % av världens samlade ekonomi.

De råvaror som ligger över 20 %–

–är typiskt tunga råvaror som kommer från tung industri.

Där har Kina en högre andel av den globala konsumtionen–

–eftersom råvarorna behövs när man industrialiseras–

–och bygger infrastruktur.

När det är gjort, bör de här råvarorna inte ligga högre–

–än Kinas andel av den totala ekonomin.

Sen har vi en annan grupp av råvaror–

–som vi kallar "höginkomstråvaror".

Det är råvaror som man konsumerar lite mer av–

–när man får högre BNP per capita.

Det pågår ett strukturellt skifte i Kina–

–från det vänstra blocket mot det högra.

Det har pågått några år, och lär accelerera framöver.

Även det talar för att kineserna vill stänga ner–

–en del av den kapacitet som inte behövs på sikt.

Så det blir högre priser på längre sikt vänsterut–

–och tvärtom åt höger.

Bra. Nu återkommer vi till aluminiumet.

Där har man märkt att det har hänt grejer.

Man har redan stängt ner smältverk.

Hur mycket kan man fortsätta med det?

Det är svårt att veta hur långt man ska gå.

Men man har gjort nåt.

I den här grafen ser man att aluminiumpriserna var låga–

–i slutet av 2015 och början av 2016.

Det var efter att aluminiumproduktionen var hög i Kina.

När priserna sjönk kraftigt–

–kunde man inte öka produktionen lika mycket längre.

Men nu faller produktionen igen–

–när priserna är rekordhöga, på 2 100 dollar.

Produktionen faller lika mycket nu–

–som för ett år sen när priset låg på 1 500 dollar.

Den faller inte för att lönsamheten är dålig–

–utan för att politikerna stänger ner den.

Näst på tur är stålverken.

Stålverken är nyckeln i det här–

–om man ska nå målet att sänka luftföroreningarna med 25 %.

Ett mål i Kina är inget man strävar efter–

–utan det man levererar på och utvärderas efter.

Om man inte klarar målen blir man utbytt.

Om man ska nå målen måste man sänka stålproduktionen–

–då stål är en stor andel av total industriproduktion.

Vi tror att stål är näst i kö–

–att få se en sänkning i produktionen.

Den har ökat med 10 % i juli och augusti.

Den ökningen lär gå ner, och framför allt exporten.

Det får förstås effekter på järnmalmspriset–

–som Kina är stor nettoimportör av.

Det slår åt båda håll för järnmalm.

Man stänger även ner järnmalmsgruvor.

Man har en del inhemska järnmalmsgruvor.

Många är småskaliga och producerar dålig malm.

Där har man gjort en hel del.

Sen kommer järnmalm att drabbas...

Och då får man importera mer järnmalm.

Nästa led är när man minskar stålproduktionen.

Då minskar även konsumtionen av järnmalm–

–och det är oklart hur det slår på importen.

Man kanske minskar den inhemska produktionen så mycket–

–att man fortfarande måste importera mer. Det vet vi inte.

Det kan bli lägre järnmalmspris–

–då stålproduktionen minskar, men det är osäkert.

Tack så mycket, Martin Jansson.

Kina storsatsar för att förbättra miljön med bland annat elbilsfrämjande åtgärder och hårda neddragningar på de tunga industrierna. Hur påverkar satsningarna råvaruläget? Martin Jansson, råvarustrateg på Handelsbanken, har svaret.

Aluminium: Produktionen faller trots rekordpriser

Rostfritt stål: Produktionen väntas minska för att nå miljömål

Järnmalm: Efterfrågan väntas gå ner i takt med sänkt stålproduktion

Programledare: Ellinor Beckett

  • MTGX en besvikelse för MTG4:29

    MTGX en besvikelse för MTG

    Mediebolaget MTG:s resultat för det tredje kvartalet blev bättre än väntat på de flesta punkter. Johan Fohlin intervjuar bolagets vd Jørgen Madsen Lindemann.

  • Allt från morgonens rapportbonanza9:08

    Allt från morgonens rapportbonanza

    MTG slår förväntningarna. Avanzas kostnader tynger. Telia har tillväxtproblem. Tele2 imponerar. Axfood ser högre matinflation. Fabege överraskar positivt. Mycket pekar uppåt för Klövern. Orexos marginaler lyfter. Ökad orderingång för Mycronic.

  • Atlas starkt och Getinge tappar efter rapport3:58

    Atlas starkt och Getinge tappar efter rapport

    Atlas Copco och Getinge har presenterat sina rapporter under dagen. Atlas Copcos aktie har gått upp runt två procent medan Getinge tappar kring tre procent. Lars Söderfjell, aktiestrateg på Ålandsbanken, kommenterar rapporterna. 

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.2%
NASDAQ-100 -0.1%
NASDAQ Composite 0%

Vinnare & förlorare

Tele2 6.5%
Axfood 2.4%
Atrium Ljungberg 1.3%
Avanza -5%
Mycronic -7.5%
Modern Times Group -7.8%
Uppdaterad tor 11:00
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier