Goda tider för stål och diamanter

Stål och diamanter ska sätta tonen för EFN Råvaror i dag.

Hej och välkommen, Ola Södermark på Kepler Chevreux.

Vi börjar med stålpriset.

Det har varit en trevlig tid för stålmarknaden.

Vi har en graf över varmvalsad plåt.

Ser vi en uppgång på slutet?

Ja, det är varmvalsad plåt i USA.

Stålpriset i USA har varit under press i ett par år.

Men nu har det återhämtat sig rätt så rejält–

–mot slutet av 2017 och fortsatt in i 2018.

Är det den goda ekonomin i USA...

Till viss del, men också hotet om–

–ytterligare importtullar och importkvoter.

Det pratar vi mer om strax.

Men vi börjar med en grundlektion.

Kan du säga lite om hur man sätter priset på stål?

Det finns en spotmarknad och en kontraktsmarknad.

Bolagen har ofta sina större kunder på kontrakt.

De annonserar prishöjningar–

–och så får man se om de går igenom–

–om kunderna accepterar dem.

Om de gör det, så kan man känna att marknaden kan ta–

–ytterligare prishöjningar om man annonserar fler.

Är bolagen bättre på att annonsera höjningar än sänkningar?

Det är väl så att det inte är lika kul med sänkningar.

Marknaden har stora regionala skillnader.

Vi har en graf på prisutvecklingen i Kina, Europa och USA.

Det är inte priserna, utan hur de har gått–

–sen indexets start nånstans 2014.

Där har USA gått väldigt dåligt–

–eller haft en svag utveckling.

Ja. Man ser också att Kina har haft en stark utveckling–

–på sina priser på sistone, och haft bättre utveckling–

–än Europa och USA då.

Det är till viss del hänfört till–

–att de har stängt produktion under sista året.

Miljöfrågan har varit bidragande i Kina.

Det har varit väldigt mycket i fokus.

Man har stängt den äldsta och minst effektiva produktionen.

Det är centralt i varför man har dragit ner produktionen.

Ja. Samtidigt som man har velat få bukt med–

–den överproduktion man har haft.

Kan man säga nåt om Europa, som går ganska starkt?

Det är en bra stålmarknad i Europa–

–och har varit så under 2017.

Det ser ut att vara så i närtid också.

SSAB har presenterat prishöjningar–

–och ganska bra kvartals- och helårsbokslut för 2017.

Var säljer de mest och hur ser du på deras marknad?

För SSAB är Europa den största marknaden.

USA räknas till kanske 25 % av den totala försäljningen–

–och affärsområdet Americas till ungefär 20 %.

Det har varit mycket fokus på USA den sista tiden.

En blick på den där kurvan visade prispress i USA.

Kina anklagas ju för att ha dumpat priser i USA.

Det skulle kunna förklara svackan.

Finns det konsensus om att det stämmer–

–eller är det politiskt?

För nåt år sen införde man importtullar i USA.

Nu tycker man inte att det räcker–

–utan sen april 2017 har president Trump givit order om–

–att man ska undersöka om man ge ytterligare sanktioner–

–för att stötta inhemsk stålmarknad och stålproduktion.

Det är sektion 232, som är ett medel man kan ta till–

–om man har en industri som det är av nationell säkerhet–

–att den upprätthåller nån form av inhemsk produktion.

Sektion 232 är en stor utredning.

I mitten av februari läckte de olika detaljer ut–

–som hade överlämnats till Trump i januari.

Då har presidenten 90 dagar på sig att fatta beslut om–

–vilken väg man ska gå. Nån gång i april lär vi få besked.

Då är vi i en brytpunkt för stålet.

Ja, men stålmarknaden har redan reagerat på det här–

–och man såg på tre olika alternativ.

Ett alternativ med breda importtullar, 24 %.

Ett alternativ med kvoter i stället.

Att man skulle ha kvoter baserade på 2017 års import.

Och ett alternativ som var en mix av de två.

12 länder skulle man ha stopp på i en kvotupphandling.

Kina var ett återkommande land, för stål och aluminium.

Du sa att det har funnits såna här olika tullar tidigare.

Är det unikt med en sån här utredning?

Det är ett rätt kraftigt grepp.

Senast USA utnyttjade sektion 232 var år 2001.

Det är en sektion som härrör tillbaka till 1960-talet.

Det har också gjort att handelsministrarna i Europa–

–har sagt att de kommer att svara på det här.

Även Japan och Kina säger att de inte accepterar det här.

De kommer att vidta motåtgärder.

Det låter som en nyckelkomponent för mycket av ekonomin.

Vet man vad Trump väljer?

Ryktena säger att han går på den bredare–

–och hårdare varianten med importtullar från alla länder.

Men det är som sagt mest rykten.

Det kan påverka stålmarknaderna i Europa och Asien–

–så att produktion i Asien söker sig mer till Europa.

Hur går det för svenskt stål?

SSAB har två stålverk i USA, så de är väl relativvinnare.

De som exporterar till USA är relativförlorare.

Ska man ha kolla på andra vinnare eller förlorare?

Det stora stålbolaget Arcelor Mittal–

–har också inhemsk produktion i USA.

Vi har en grafik över stålimport och priser i USA.

Här ser man att stålimporten har sjunkit förra året.

Stålpriserna har gått upp den senare halvan av 2017.

Är det på grund av den här diskussionen?

Det är den effekten man får av att hämma importen.

Då kan de inhemska producenterna höja priserna.

De har haft lönsamhetsproblem några år–

–USA:s inhemska stålproducenter.

Man har lyckats med målet redan.

I varje fall kortsiktigt. Sen får man se i förlängningen–

–vad stålkonsumenterna i USA tycker.

Vad bilproducenter och andra tycker om det–

–och vad den lobbyverksamheten kommer att göra.

Vi lär säkert få se en fortsättning.

I förra veckan pratade vi om aluminiumpriser.

Då hade vi en graf med ungefär samma dynamik.

Där har man en liknande dynamik–

–där inhemsk produktion har gått ner–

–vilket har skapat oro för säkerheten–

–medan kinesisk export har ökat.

Vi går vidare till en annan råvara: diamanter.

Det stämmer.

Hur är diamantmarknaden?

Den har varit under press. Främst smyckediamantmarknaden.

Den påverkas framför allt av konsumenterna–

–i USA, Japan och Kina. Den var under press 2017–

–men julförsäljningen var riktigt bra–

–och i början av 2018 har priserna återhämtat sig.

Är det konjunkturkänsligt?

Om man betänker att basmetaller är känsliga–

–för investeringskonjunkturen–

–så är diamantmarknaden mer känslig för konsumtion.

När vi pratar diamanter, pratar vi smycken.

Går 90 % av alla diamanter till industrin–

–och de 10 bästa till smycken?

Det kan man säga.

Här är en jättestor diamant.

Den kallas Lesedi La Rona och är på 1 100 karat.

Den utvanns av Lucara Diamond i deras gruva i Botswana.

Lundin-bolaget. De har haft ett tufft år på börsen.

Ja, 2017 var tufft. De bytte operatör i gruvan–

–och behandlade till största del lagerhållen malm.

Nu ska de vara tillbaka med ny operatör.

Produktionen ska nu vara tillbaka på banan.

De ska bryta där de har hittat historiskt stora diamanter.

Det blir spännande att följa.

De har bytt vd. Eira Thomas kallas "Queen of Diamonds".

Hon är en välkänd personlighet–

–i både gruv- och diamantbranschen i Kanada.

Hon var med och grundade Lucara och har suttit i styrelsen.

Är det upplagt för revansch?

Ja, vi får se.

Diamanten vi kollade på nyss – vad kostar en sån?

Den såldes för 53 miljoner dollar.

Nästan en halv miljard kronor.

Den är stor som en tennisboll. Det är mycket pengar.

Kan man dela upp den?

Man lär med stor sannolikhet dela upp den–

–i flera mindre stora diamanter.

Om en sån diamant kostar 50 miljoner dollar...

Jag kan inte Lucaras omsättning–

–men det här borde påverka resultatet enormt.

Absolut. De sålde den förra året.

Bolaget guidar för en omsättning på–

–närmare 200 miljoner dollar för 2018.

Så det är en fjärdedel.

Vi håller tummarna för att de bryter nya diamanter i år.

Tack så mycket för att du kom hit.

Stål, aluminium och diamanter sätter tonen för veckans EFN Råvaror. Ola Södermark från Kepler Cheuvreux, premiärgästar programmet.

Programledare: Gabriel Mellqvist.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.7%
NASDAQ-100 -0.2%
NASDAQ Composite 0%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad tor 09:32
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier