”Sverige behöver fler gruvor”

I dagens program ska vi bege oss ner i den svenska gruvan.

Det gör vi tillsammans med Anton Löf. Välkommen.

Innan vi gör det ska vi prata om det heta aluminiumpriset.

Det har stigit väldigt snabbt efter sanktioner mot Ryssland–

–och sjunkit i förhoppning om att sanktionerna ska lätta.

Ja...

Det senaste utspelet om att köpare av aluminium–

–från Rusal ska få längre tid på sig att ställa om–

–var efterlängtat, om än inte väntat.

Priset föll ju på det.

Om man läser formuleringarna kring sanktionerna–

–så har de varit väldigt hårda.

Ingen av dem som utformade den här policyn–

–tänkte på hur stor inverkan det skulle få–

–på industrin runt omkring.

Vi såg en prisgraf. Det är väldigt kraftiga...

De var dåligt förberedda helt enkelt

Priset har fallit ganska bra.

Det finns utrymme för lite till.

Kom ihåg att det finns andra problem med aluminium.

I botten ligger ett fundamenta som borde ge högre pris–

–än det vi hade innan krisen.

Brist på produktion, eller?

Vi har haft problem... Eller jag har inte haft problem.

Det har varit problem i produktionen i Brasilien.

Norsk Hydro fick stänga ner halva sitt...

Brasilianarna börjar tröttna på–

–att utländska bolag kommer dit och lovar saker.

Sen håller inte miljön när det väl blir en liten kris.

De släppte ut regnvatten direkt i floden.

Det var ingen riktig dammkatastrof.

Men det är illa nog. Det ska inte hända.

Flera faktorer talar för dyrare aluminium.

Vi ska prata om svenska gruvor i dag.

Det har inte så mycket med aluminium eller bauxite att göra.

Vi har ingen sån utvinning i Sverige–

–trots att vi tillverkar aluminium i Sundsvall.

Däremot är järnmalm dominerande.

Grafiken är lite svår att se. De helt fyllda prickarna–

–är aktiva gruvor.

Den här är spännande för dem–

–som inte känner till gruvindustrin i Sverige så väl.

Det finns tre gruvkluster. I norr med Kiruna och Aitik.

Där produceras mycket järn, Aitik har kopparn.

Sen är det Bolidenområdet och Bergslagen.

Det finns egentligen inte så mycket gruvor i Sverige.

Jag trodde att vi var en gruvnation.

Vi är väl det.

Fast med få gruvor.

Gruvorna har ju varit väldigt viktiga för Sverige.

Nu är det inte så många, men vi producerar mer än nånsin.

För att behålla status som gruvnation–

–måste vi nog öppna fler gruvor.

Vi har ju den tillverkande exportindustrin. Den kräver...

Är det ett problem med att vi måste köpa råvaror–

–från andra länder?

Dels måste vi det. Men det beror på vad för råvaror.

Järn och stål är vi självförsörjande på.

Det finns en viktig koppling mellan gruvindustrin–

–och tillverkningsindustrin.

Atlas, Epiroc och Sandvik.

Det är samarbetet mellan industrierna–

–som gör Epiroc och Sandviken så framgångsrika–

–på sitt område. Om de inte kan ha det samarbetet–

–tvingas de troligen att flytta produktion och tillverkning–

–till andra delar av världen som har gruvor.

Det krävs gruvor i Sverige för att få behålla den industrin.

Kräver det högre råvarupriset för att det ska bli lönsamt?

Nej. De gruvor som finns i Sverige är lönsamma.

Men många av de projekt som kom fram–

–under den tidigare boomen var beroende av ett högre pris.

Till exempel Northland Resources hade klarat sig i dag–

–på grund av skillnaderna i pris–

–mellan hög- och lågkvalitativ järnmalm.

Vi ska prata om den skillnaden. Vi har en graf...

Det här är gruvbolagen i Sverige.

Vi har Boliden och LKAB, förstås–

–och Björkdalsgruvan och Lovisagruvan.

Boliden har tittat lite utanför Sverige.

Det stannar nog på sex gruvor i Sverige.

LKAB har fem gruvor.

Men... Hur ska man uttrycka det...?

Man pratar mest om två Malmberget och Kiirunavaara.

Vi hoppas att det ska dyka upp några fler.

Det finns många spännande projekt.

Både inom den traditionella gruvindustrin–

–där vi pratar basmetaller, järn och guld.

Men också inom de nyare metallerna–

–grafit...

Behöver man små entreprenörer–

–som prospekterar och hittar områden?

Eller behöver man stora bolag som sjösätter projekt–

–för att man redan vet var det finns fyndigheter?

Som vanligt behövs en bra mix. Det är det enkla svaret.

Men det som behövs är–

–att det ska vara tydligare vad Sverige som nation vill–

–med sin gruvindustri.

Tydligare gruvpolitik.

Inte bara i form av en tydligt skrift–

–utan också implementering av det man säger–

–och aktivt jobbar för att det ska bli fler gruvor.

Du nämnde järnmalmspriset. Det är vår nästa graf.

Kan du förklara procentsatserna 58, 62 och 66?

Det här är de vanligaste kvaliteterna på järnmalm.

Där är importerat fines och concentrates.

Concentrate är det man vanligtvis gör pellets av.

Det är i Kina.

Procentsatsen är hur mycket järn som finns i.

Ju högre procentsats, desto finare och mer järn.

Även om järnet spelar roll, så spelar det roll–

–att det finns mindre utrymme för andra materia il–

–som kan hämma produktionen och störa.

Det som är intressant med grafen är–

–att man får mer pengar för extraprocenten av järn i malmen.

Det är den som bryts i nordligaste Sverige.

Det är den det råder brist på nu. Därav det högre priset.

Medan 58 % som är...

Om vi talar SSAB-språk, är det skräpmalm.

Den finns det på tok för mycket av.

Det låter som guldläge för svensk gruvnäring–

–om man väl lyckas få upp...

Problemet är att det är i Kina.

Då ska den skeppas dit till en extra kostnad.

Där har vi fraktnackdelen. Men...

Det som är relevant och värt att poängtera är–

–att i Europa och USA producerar vi sånt stål–

–som kräver de högre kvaliteterna.

I vår närhet–

–har vi, LKAB, en fantastisk fördel. Jag säger "vi".

Vi är ju ägare.

Vi ska gå vidare till guldpriset.

Det finns en viss guldbrytning dels genom Boliden–

–men också... Nu får du påminna mig.

Björkdalsgruvan.

Det är nog lite mer som bryts i Sverige än man tror.

Det är få av gruvorna som är renodlade guldgruvor.

Guld är mest en biprodukt i Sverige.

Men guldet har seglat upp lite.

Vi har ju oroliga finansmarknader.

Jag tror att den globala politiken–

–kommer att lugna ner sig.

Trump spelar ut nåt kort, det blir kris–

–sen tar det lång tid att jobba ner det.

Jag tror att vi är i den nedåtjobbande fasen.

Inte det katastrofscenario som ska gynna guldet.

Det kommer att lösa sig ganska bra.

Sen har vi räntehöjningar och sånt...

Det talar också för skiftningar i priset.

Koppar är en råvara som är viktig för svensk utvinning.

Väldigt konjunkturrelaterad.

Doktor Koppar, pratar man om ibland.

Har du nån prognos för kopparproduktionen?

Den steg brant 2017, men har planat ut lite i år.

Nej, det har jag faktiskt inte.

Det man kan ha i åtanke är–

–att Internationella kopparförbundet–

–International Copper Study Group–

–förespår en ökning av behovet av koppar–

–på cirka 2 % under 2018.

Vad driver den ökningen?

Koppar kommer lite senare i cykeln–

–så det är inget särskilt.

Det är inget särskilt som sticker ut.

Det är omsvängningen i Kina.

Det är högre tillväxt i Europa och i USA.

Mycket pekar på att det kommer att sakta ner lite–

–med räntehöjningar både i USA och i Europa.

Då får man troligtvis en långsammare ökningstakt–

–på koppar. Men...fortfarande en ökning.

Vid sidan av koppar, guld, järnmalm–

–finns det mycket mindre metaller, kan man säga nya?

Jag brukar lite slarvigt kalla dem nya–

–men det är klart de inte är det.

El-bilar brukar man säga är en drivkraft–

–vindkraftverk en annan...

Vilka av de nya råvarorna kan vi bryta i Sverige?

Många av dem, faktiskt.

Nu tittas det framför allt på grafit–

–och sällsynta jordartsmetaller.

Det är spännande och priserna har stigit väldigt mycket.

Också på kort tid.

Men det är problem, särskilt med sällsynta jordartsmetaller.

Mer eller mindre skulle en gruva kunna reda upp problemet–

–med att det finns för lite.

Det är en osäker investering.

Det går att lösa problemet genom att bygga en gruva–

–men då är hela världen beroende...

Men hela världen blir beroende av en...?

För ett tag sen var det produktion av de här metallerna–

–runt om i världen.

Sen lades allt ner för att Kina gjorde det billigare.

Nu klagar man, så att...

Så det är inte bara Sverige som behöver fler gruvor?

Det har kommit rapporter från Atlas Copco–

–som snart ska knoppa av Epiroc, och Sandvik.

Din sista graf kommer från ett bolag som heter Parkers Bay.

Berätta. Vad är det de mäter i det här indexet?

Här mäter de sålda maskiner i varje kvartal–

–i open pit-gruvor.

Gruvor som är stora hål i stället för tunnlar i jorden.

Från slutet av 2015 har det pekat upp. Det har sålts mer.

De har omvandlat försäljningen–

–så att varje maskin är värd en viss summa.

Det gör att man kan se ökningen av maskiner in i industrin.

Är det här representativt också för tunnelgruvor–

–svenska gruvor och de som Sandvik säljer till?

Ja. Den speglar trenden.

Men underjordsgruvor är bara en liten del av hela kakan.

Däremot har Sandvik och Atlas Copco–

–de nordiska producenterna–

–en ganska stor del av kakan.

Så de borde gynnas av den här ganska starka trenden.

Man har länge pratat om att gruvor borde gå djupare.

Att det ska bli mer underjord, och det blir det.

Men förhållandet mellan open pit och underground–

–är ganska konstant.

Det finns väldigt få nya gruvor som öppnar direkt–

–som är en underjordsgruva. Man föredrar open pit–

–som ofta är billigare.

Vi får hoppas att fler och djupare gruvor–

–resulterar i fler order hos svenska leverantörer.

Både Sandvik och Atlas Copco producerar maskiner–

–som också kan användas i "exploration" och open pit-gruvor.

Hoppfullt och inte gruvligt, alltså.

Tack så mycket för att du kom hit.

Om Sverige ska behålla sin status som gruvnation måste vi öppna fler gruvor. Det menar Anton Löf, råvaruanalytiker på RMG Consulting.

Sverige har ett rykte av att vara en gruvnation. Men om man tittar på antalet aktiva gruvor så stämmer det inte så bra. Därför behöver vi fler gruvor, och för att lyckas med detta krävs det inte högre råvarupriser menar Anton Löf. Däremot krävs det en tydligare gruvpolitik.

I programmet diskuteras även utvecklingen för aluminium, koppar, järnmalm och guld, samt bolagen Boliden, Atlas Copco, Epiroc och Sandvik.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.4%
NASDAQ-100 0.2%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Balder 2.8%
Fabege 2.5%
Securitas 2.4%
Modern Times Group -2.7%
Lundin Petroleum -2.8%
Hennes & Mauritz -2.9%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier