EFN Råvaror: Elbilen revolutionerar marknaden

Välkommen till EFN Råvaror–

–som i dag spinner vidare på omvandlingen i bilbranschen–

–som vi bara har sett början på.

Välkommen, Martin Jansson.

När ger omvandlingen effekt på råvarumarknaden?

Det har den redan gjort.

När vi ser i backspegeln kommer nog 2017 att vara det år–

–då vi såg en skillnad i råvarukonsumtion ifrån elbilar.

Vi börjar med att titta på den globala bilförsäljningen–

–i USA, Europa och Kina, som står för en väldigt stor del.

Då ser vi att det i princip är Kina som står för ökningen.

Nåt hände under finanskrisen. USA har alltid varit–

–den största bilmarknaden, men där tog Kina ett jättesteg.

Där blev Kina världens största bilmarknad.

Och de tre största regionerna, Kina, USA och Europa–

–står för en stor del av total bilförsäljning.

Det är avhängigt vad som sker på de här marknaderna.

Ligger inte Kina längre fram när det gäller elbilar?

De är aggressiva i sina kampanjer–

–för att förbättra miljön, och då måste elbilar–

–bli en större del av fordonsflottan.

Man har egna filer för elbilar.

Det är lättare att få ny nummerplåt i de stora städerna–

–som har restriktioner. Och man har som mål 2025–

–att det ska säljas 5 miljoner elbilar i Kina per år.

De ligger högst i världen när det gäller ambitioner.

Om vi ser på hur det ser ut i dag...

När vi pratar om elbilar, pratar vi om–

–rena elbilar, laddhybrider och hybrider.

Om vi ser på hur elbilsförsäljningen ser ut–

–ser vi att den är på väldigt låg nivå nu.

Hur ska den här ökningen gå till egentligen?

Det här året blir det första året–

–då det säljs över en miljon elbilar i världen.

Enmiljonsspärren har vi passerat, så vi når lite högre.

Det är en jätteresa–

–som måste göras med statliga subventioner.

Än så länge är det dyrare att köpa elbil än fossilbil.

Ekonomin är viktig för konsumenten.

Det måste till hjälpmedel från statligt håll–

–och det finns redan i många länder.

Det blir en dyr kampanj för stater att driva igenom.

Men närmare 30 procents ökning varje år fram till 2025?

Kommer bilbranschen att mäkta med det?

Redan nu i tredje kvartalets resultatrapporter–

–från europeiska biltillverkare, var siffrorna rätt svaga.

Det beror på att man växlar upp–

–de pengar man lägger på forskning och utveckling.

Man ställer om. Man måste hänga på rejset.

Om man inte gör det nu, förlorar man på lång sikt.

Vi ska se på hur incitamenten i olika länder ser ut.

I Europa ligger Sverige ganska långt bak.

Vi har en bonus, men varken lägre moms–

–vägrestriktioner eller specialtullar eller -parkering.

Men andra länder har flera av de här.

Och Kina ligger högt i topp.

I Sverige står vägtrafiken för 65 miljarder–

–i skatteintäkter varje år.

Ju fler som skaffar elbilar, desto dyrare blir det här.

Kan man öka så här mycket framöver också?

Det lär gå lätt i början.

Sen blir det allt jobbigare för staten.

Subventionerna blir högre–

–samtidigt som man tappar skatteintäkter–

–av att färre fossilbilar säljs.

Men så småningom når vi en brytpunkt–

–där elbilarna blir allt billigare att producera.

Till sist blir de lika dyra som fossilbilar.

Då väljer konsumenterna nog bort fossildrivna bilar–

–och då är systemet självuppfyllande.

Hänger det på batterikostnaden framöver?

Den är helt avgörande.

Du ser två stora effekter av det här.

Den ena rör förstås oljan.

I år har prognosen för efterfrågan av olja ökat.

Det tror man ska fortsätta.

När märks omställningen i transportsektorn–

–på oljeefterfrågan?

I vårt scenario dröjer det till 2027–

–innan vi ser att efterfrågan på olja från bilsegmentet–

–planar ut, för att sen börja minska från 2030.

Opec själva, som är kärnan i oljeproducenterna–

–har det här scenariot från 2030 och framåt.

Det ligger däromkring i de flesta scenarier.

Det ska också tillverkas en otrolig mängd batterier.

Det finns olika typer av batterier. Vi har en bild på det.

Vilken typ av batterier är vanligast?

Det här illustrerar att oljan blir baktung i förändringen.

Oljan skiftas ut från väldigt hög nivå–

–eftersom alla bilar i dag är fossildrivna.

Så det tar lång tid innan det slår igenom.

Sen får vi en andra effekt på metallerna.

Där finns väldigt lite annan användning–

–varför efterfrågan ökar från låg nivå.

Där blir förändringen mycket mer omedelbar.

Här borta har vi Teslas batteri.

Det har mycket litium och kobolt.

Det som är gemensamt för det här–

–är att alla batterityper har ett inslag av litium.

Det är det blåa fältet i topp.

Litium är det som investerare–

–och även bil- och batteritillverkare känner–

–är den mest kritiska resursen.

Det kan finnas en utvecklingstrend åt det här hållet.

Rent metallmässigt innebär det att man går mot batterier–

–som innehåller mer nickel, det vita–

–och mindre kobolt, det gråa fältet.

Det smalnar av ju längre ut man kommer.

Men det här är på ett väldigt tidigt stadium.

Vi vet inte hur det blir.

Som det ser ut nu är det troligt att vi landar här borta–

–i batterityper som konsumerar litium–

–lite mindre kobolt och lite mer nickel än i dag.

Vi ska se på utvecklingen för litium och kobolt.

I nästa graf ser vi att priserna fullkomligt har rusat.

Ja, det har de verkligen.

Och det är för att vi får en ny användning för metallerna–

–som har liten annan användning. Då får vi extrema utslag.

Priserna har gått upp över 200 % på ett år.

De kan säkert stiga ytterligare, men den långa trenden är–

–att man nog vill få bort en del av kobolten i batterier.

Ja, det undrar man lite över.

Kobolt utvinns ju ofta under vidriga förhållanden.

Väldigt mycket är...

Biltillverkarna borde vilja komma bort från–

–sitt beroende av kobolt. Får vi inte se ett teknikskifte?

Jo, biltillverkarna vill inte bli sittande i en situation–

–där man behöver en metall–

–som till 52 % produceras i Kongo. Det är ett skäl.

Det andra är att kobolt produceras som biprodukt.

Koppar och nickel är primära.

Även om priserna stiger mycket–

–är det inte incitament nog för ökad produktion.

Man är mer beroende av nickel och koppar.

Och det tredje skälet är–

–att kobolt påverkar batterikostnaden mest.

Så det finns tre skäl att vilja bort från kobolt.

Vi har också nickel. Där finns en stor skillnad.

För även om det behövs mycket nickel–

–så behövs det till väldigt mycket annat också.

Det ser ut som om grafen är ritad på fel håll.

De höga priserna ligger tio år tillbaka i tiden.

De senaste tio åren har varit en utförslöpa för nickel.

Nickel används mycket i rostfritt stål–

–där man nu är bättre på att materialeffektivisera–

–med mindre material för samma applikationer.

Och det används i olje- och gasindustrin.

Sen oljepriset halverades 2014 och är kvar på låga nivåer–

–har man kapat investeringarna kraftigt.

På senare år har Indonesien och Filippinerna tillkommit.

De står nu för halva världsproduktionen.

Men nickelmalmen från Sydostasien är av för låg kvalitet–

–för att kunna användas till batterier.

Men när Indonesien och Filippinerna fyller på–

–med nytt material, blir det en våt filt över marknaden.

Ingen vill investera i nya nickelgruvor–

–då man tycker att de ändå kan producera nickel billigare.

De kan de, för enkla segment som rostfritt stål.

Men det duger inte till batteriboomen framöver.

Det har varit väldigt många i det här programmet–

–som tror på nickel. Och du är väl en av dem?

Det ska upp rejält.

Det har potential att stiga dramatiskt. Den är volatil–

–och rör sig väldigt mycket.

En uppgång på 100 % är inte mycket i historisk kontext.

Till slut då. Frågan du får och som alla ställer sig:

När det blir så här mycket uppmärksamhet kring en fråga–

–finns det då inte en bubbelrisk?

Det är klart. Det är i ett tidigt stadium.

Det är svårt att säga hur det blir.

Men man måste göra nåt åt miljön–

–och biltrafik är den springande punkten.

Mycket kommer att hända, men ingen vet hur det blir.

När vi pratar miljömål och Parisavtalet–

–är det här nog för att uppnå de målen–

–eller kan vi förvänta oss att det går ännu fortare?

Än så länge har Europa fokuserat på koldioxidutsläppen.

Men den primära effekten här–

–är att man blir av med smogproblematiken i Asien–

–och i västvärlden.

Det gör att luften känns bättre att andas.

Men det kanske inte hjälper–

–politikernas högt uppsatta mål för koldioxidutsläppen.

Tack så mycket, Martin Jansson.

Omvandlingen av bilbranschen är bara i sin linda. Och en industri som kommer att påverkas kraftigt är råvarorna. Martin Jansson, råvarustrateg på Handelsbanken förklarar hur.

Förutom minskad efterfrågan på olja är det råvarorna som är kopplade till elbilar och batteriindustrin som påverkas.

Olja: Då peakar efterfrågan.

Litium och kobolt: Priset har rusat.

Nickel: Ingen elbilsyra för nickel ännu.

Programledare: Ellinor Beckett.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Beijer Ref 7.2%
Modern Times Group 6.7%
Alfa Laval 6.4%
THQ Nordic -2.1%
Billerudkorsnäs -2.1%
Fagerhult -4%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier