Saltvedt: ”100 dollar är inte uteslutet”

Välkomna till EFN Råvaror.

Vi tänkte prata om omställningen–

–från olja till förnybara energikällor.

Men eftersom oljepriset har rusat–

–och skapar rubriker så tänkte jag–

–börja med oljepriset när du ändå är här, Tina Saltvedt.

Och hur oljepriset är på väg. Välkommen.

Tusen tack.

Vi kan börja med kurvan där.

Snabbt stigande oljepris. Det har gått upp till 80 dollar.

Det har skapat oro.

Vad är din allmänna bild av oljemarknaden?

Inget tvivel om att den politiska oron runt oljemarknaden–

–har stegrats under 2018.

Först och främst har det blivit en tätare marknad.

Opecs mål att kapa de enorma oljelagren–

–har börjat fungera.

Men på toppen av det ser vi att det börjar–

–att urarta bland de stora oljeproducenterna i länderna.

Det är först och främst Venezuela och Iran vi tänker på.

Venezuela hade val i veckoslutet.

Maduro blev omvald med bred marginal, som förväntat.

Vad kan det få för konsekvenser? USA är missnöjda förstås.

Flera av länderna i väst vill inte godkänna valet.

De hotar med sanktioner. Det hade inte varit onaturligt–

–att rikta dem mot oljemarknaden eller oljebolagen–

–i Venezuela.

Venezuelas oljeintäkter–

–består till 95% av exportintäkterna.

Det som slår mot oljeindustrin, slår hårt mot landet.

Det vill verkligen kännas.

Om vi tittar på nästa graf så har produktionen–

–gått ner mycket i Venezuela.

Vi har en humanitär katastrof och problem.

Räcker produktionen som finns kvar–

–för att störa oljemarknaden globalt om den försvinner?

Venezuela är fortfarande–

–ett viktigt bidrag till oljemarknaden.

Nu börjar vi återvända till tiden–

–som var lite efter den arabiska våren.

Inte minst innan Opec började överösa–

–oljemarknaden med ny olja.

Och det fanns en större oro runt tillbudssidan.

Ser man oljemarknaden i sin helhet –

–är det inte mycket mer att gå på.

Det är Saudiarabien som kan skruva upp produktionen–

–om behovet finns.

Det kan de göra.

Det är inte omöjligt att de gör det–

–om Venezuela får mer problem–

–och om Iran får nya sanktioner mot sig.

Om de 1,4 miljoner fat olja som Venezuela producerar–

–skulle försvinna, så får det allvarliga följder.

USA:s shaleproduktion hinner inte skruvas upp–

–snabbt nog för att kompensera för det här bortfallet?

Nej, inte om det går fort.

På kort sikt kan de skruva en del av produktionen–

–men även där ser vi effekterna på kostnadssidan.

Då behövs ett högre pris.

Det blir dyrare att anlita oljeriggar.

Inte minst personalen, de som ska göra jobben.

De har redan utmaningar med infrastruktur–

–att få oljan ut till marknaden.

USA, med sina kortsiktiga produktions–

–och investeringscykler, skulle få svårt att klara det

Vart kan oljan gå? Vi har Iran och Venezuela–

–som två stora poteniella problem.

Kan oljan gå upp till 100 dollar igen?

Det kan vi inte utesluta.

Om både Iran och Venezuela–

–kapar sin export och produktion avsevärt–

–så försvinner mycket olja från marknaden.

Saudiarabien kan inte ersätta bägge länder–

–eller exporten som Iran hade före sanktionerna.

De har ökat sin produktion med en miljon fat per dag–

–sen sanktionerna avbröts kring 2016-17.

Om Venezuela skulle försvinna–

–så räcker inte bufferten till.

Vill Saudiarabien begränsa priset?

De lär vilja ha ett högt pris inför Aramco-noteringen.

Men blir det för mycket av det goda?

Blir priset för högt även för Saudiarabien?

Saudiarabien är en långsiktig producent.

De ser långt fram i tiden.

Det har varit mycket prat om noteringen.

Den utsatta tiden är 2019.

De behöver också ett högre oljepris.

Inte för att få sina egna oljeprojekt att gå runt–

–utan för att täcka landets ökade kostnader.

Statens underskottet har ökat i förhållande–

–till det låga oljepriset som har varit de senaste åren.

Det behöver öka för att statsbudgeten ska gå runt.

Men Saudiarabien tänker också på vad som händer–

–när oljepriset hamnar över 100 dollar.

Det som man oroade sig för innan priset kollapsade 2014–

–var att tillväxtefterfrågan började avta–

–eller jämnas ut.

Det är det man väntar på nu.

Skiftet över till andra energityper kommer att gå fortare–

–ju högre oljepriset är.

Det är nog inte Saudiarabien införstådda med på sikt.

De vill ha en viss efterfrågan under många år–

–på grund av de stora reserverna.

Men för dem som hoppas på mer hållbar energiframställning–

–kan det vara positivt.

Högre oljepris gör att man söker andra alternativ.

Det kan bidra till–

–att investeringarna i grön energi ökar snabbare.

Oljebolagen har själva bidragit till utvecklingen–

–av elektriska bilar.

När oljepriset nådde 150 dollar fatet sommaren 2008–

–tog flygningarna mellan Sverige och USA en timme längre–

–och frakttransporterna mellan Europa och Asien–

–tog ett dygn extra, bara för att bränslepriset var så högt.

Bränslepriserna blev så höga–

–att vi som användare ville ha ett billigare alternativ.

Nu börjar det komma och utvecklingen går fort.

Du är själv på väg att göra en liknande övergång.

Du byter fokus från bara olja till hållbarhetsfrågor.

Det handlar om långa cykler.

En graf sträcker sig ända tillbaka till 1875.

Då var ved och trä en dominerande energiform.

Kolet kom in och på 1900-talet kom bilar.

Det skapade förstås stor efterfrågan på olja.

Hur lång tid tar det innan elbilar tar över?

Hur långa tidsperspektiv ska man prata om?

Det är en intressant fråga.

Ingen vet helt säkert, men jag tror–

–att den här utvecklingen kommer att gå snabbt.

Orsaken till det är att elbilar...

Sol- och vindenergi är det mycket teknik bakom.

Tillgängligheten på sol är oändlig. Den finns överallt.

Här handlar det om tekniken.

Vi som ekonomer tycker om att se en gradvis utveckling.

Men frågar du en ingenjör–

–så blir det mer en exponentiell utveckling. Det går fort.

När brytpunkten är nådd...

När brytpunkten för kostnadssidan är nådd.

Det förväntar man sker runt 2025.

Det är ganska snart.

Det blir en våldsam tillväxt–

–snabbare än den som varit, för sol och vind och elbilar.

Det är ett stort skifte. Nästa graf är från BP–

–och visar att olja är överlägset störst av energiformerna.

Trenden för olja pekar lite upp mot slutet.

Längst ner ser vi förnybar energi som trendar upp–

–från väldigt låg nivå.

Vad tänker du när du ser den här?

I dag har förnybart ingen stor del av den totala marknaden.

Först och främst hoppas vi att kol...

Vi har sett en tendens att kol tappar marknadsandelar–

–till förnybar energi, för att minska koldioxidutsläppen.

Olja är ju den råvaran vi är mest beroende av i dag.

Ett skifte sker inte över en natt. Det tar tid.

Men likväl ska vi vara uppmärksamma på–

–och speciellt de som följer oljebolagen–

–att värderingen förändras–

–när utvecklingen snabbas upp.

Inte minst kommer elbilar att konkurrera mot bensinbilar.

En orsak till att oljepriset har haft den här utvecklingen–

–och att det kan nå 100 dollar fatet–

–är för att vi är beroende av oljan. Vi har inga alternativ.

När alternativen är på plats, blir det priset som avgör.

Då kommer det hända mycket på energimarknaden.

"There is no alternative" – TINA.

Man pratar om det i aktiesammanhang.

Här ser vi att förnybart växer mycket högst upp.

Längst ner ser man att efterfrågan på olja ökar lite grand.

Är det den starka globala konjunkturen–

–eller vad är det som gör att oljan efterfrågas allt mer?

Det beror på att vi är helt beroende av oljan.

Speciellt i transportsektorn–

–som utgör 55 % av världens totala oljeförbrukning.

Annat är petrokemi, till exempel plast–

–som utgör en annan viktig del.

De två sektorerna har ingen konkurrens i dag.

Det börjar att komma på transportsidan.

Det kommer att ske mycket inom de närmaste 10-15 åren–

–som gör att det kommer att förändras.

Men det som nu bidrar till tillväxt i oljeefterfrågan–

–är att befolkningen och levnadsstandarden ökar.

Det gör att transportbehovet ändras.

Vilken roll spelar oljebolagen?

Du nämnde elbilar som en stor katalysator.

Jag tog fram Statoils intäkter i fjol.

Jag ska säga Equinor, som de har bytt namn till.

Där är olja och gas överlägset.

Det minsta affärsområdet, vindkraft–

–är 0,14 % av alla intäkter. Pyttelitet.

Kommer den här typen av bolag, BP, Statoil, Shell–

–ändå spela en roll i skiftet mot förnybart?

Jag tror att de har en viktig roll att spela.

Equinor har varit ledande på detta.

De investerar mycket i framtidens energi.

Anledningen till att det i dag tar så lite plats–

–är att det inte är så längesen man började.

Kostnaden måste ner betydligt framgent.

Equinor har satsat mycket på off shore-vind.

I dag är deras andra alternativ inte konkurrenskraftiga.

Men det väntas de bli i framtiden.

Oljebolagen, i alla fall de europeiska, har gjort en del.

De har utvidgat sin portfölj, om man kan säga så.

De tittar på sol- och vindenergi och på batteriteknologi.

Det är spännande. Toppen på oljeefterfrågan–

–kommer nog att nås före 2030. Några menar lite senare.

Men de flesta tror att det blir en "peak demand".

Kostnaderna för sol- och vindenergi har gått ner avsevärt–

–och inte minst för elektriska alternativ.

Flygbolag, shipping och vägtransporter–

–kommer använda sig av andra energiformer. El är en.

En annan är naturgas, hydrogen och biogas.

Det är inte bara elektricitet som kan slå ut oljan.

Man ser att kostnaderna kommer ner och det blir lönsamt–

–på flera håll i världen utan subventioner.

Det ger spännande intjäningsmöjligheter.

Man sprider risken mellan flera energiformer.

Intressant utveckling.

Först har vi en turbulent tid på oljemarknaden framför oss.

Dubbelt intressant att följa. Tack så mycket.

Efter Maduros valseger i Venezuela och USA:s beslut att dra sig ur Iranavtalet väntar oroliga tider på oljemarknaden.

Om dessa två länders produktion samtidigt försvinner från den internationella oljemarknaden skulle det få stora konsekvenser för priset menar Thina Margrethe Saltvedt, analytiker på Nordea.

En uppgång till 100 dollar per fat kan då inte uteslutas menar Saltvedt. Varken Saudiarabisk produktion eller amerikansk produktion av skifferolja kommer kunna ersätta.

På längre sikt ser Saltvedt däremot ett minskar beroende av oljan. Redan år 2025 kan en teknologisk och kostnadsmässig brytpunkt vara nådd som gör att grön energi blir mycket mer konkurrenskraftig. Då kan tillväxten av sol- och vindkraft explodera.

  • Sommartrubbel för Clas Ohlson2:40

    Sommartrubbel för Clas Ohlson

    Tinders grundare stämmer Match. Turkiet bojkottar Apple. Global Gamings och THQ övertygar. Africa Oils kräftgång fortsätter. Precise omsättning sjunker.

  • Kinas bopriser fortsätter stiga2:48

    Kinas bopriser fortsätter stiga

    Det är fortsatt spänt mellan USA och Turkiet. På dagens agenda har vi konsumentprisindex och PPI från Storbritannien och detaljhandelssiffror från USA. De viktigaste händelserna på marknaderna med Kiran Sakaria.

  • Spararnas aktiefavoriter i sommar15:41

    Spararnas aktiefavoriter i sommar

    Hur agerade spararna under sommaren och vilka var de viktigaste ekonomiska händelserna? Börslunch sammanfattar sommaren med hjälp av Johanna Kull från Avanza och Michael Livijn från Nordea.

  • 10:29

    "Värre än det värsta vi befarat"

    Den turkiska liran har fallit stort den senaste tiden och president Erdogan vidhåller att låga räntor är det Turkiet behöver nu. Emre Akcakmak, förvaltare på East Capital Turkiet, håller inte med.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.9%
NASDAQ-100 -1.2%
NASDAQ Composite -1.2%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 18.9%
Paradox Interactive 7%
Holmen 6%
SSAB -3.6%
Sandvik -4.2%
Boliden -4.2%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • 4:04

    "Erdogan har kniven mot strupen"

    Krisen i Turkiet står fortsatt i fokus. Från Kina har vi fått oväntat svag statistik. De viktigaste händelserna på finansmarknaderna med valutastrateg Lars Henriksson.

  • Så het var börssommaren16:00

    Så het var börssommaren

    När Börslunch är tillbaka efter sommaruppehållet snackas det bland annat om Pandora, Life Science, Netent, H&M, Assa Abloy och Ahlsell. Och så summeras givetvis sommarportföljerna.

  • Probis vinst stiger3:41

    Probis vinst stiger

    De senaste och viktigaste börsnyheterna med Matilda Karlsson och Johan Fohlin.