”Oljebolagen öppnar plånboken – det vill du inte missa”

Välkommen till EFN Råvaror–

–som åter kan lägga en vecka–

–med nya toppnivåer på metaller bakom sig.

Zink på 10-årshögsta, palladium på 17-årshögsta–

–och guld på 4-månadershögsta.

Däremot var det ett hack i metallrallyt i går–

–med breda nedgångar för basmetaller.

I dag ska vi prata om en annan råvara–

–som också rör sig kring en psykologisk gräns – olja.

Välkommen, Anne Gjøen, oljeanalytiker.

Hur mår den norska oljebranschen i stort just nu?

Generellt sett mår oljebolagen lite bättre–

–på grund av att det har varit en lång nedgångsfas.

Under den fasen–

–har kostnadsnivåerna reducerats betydligt.

Särskilt kostnaderna för nya utbyggnader.

Men oljeservicebolagen lider fortfarande generellt sett–

–på grund av att de fortsätter präglas av överkapacitet–

–och av att aktiviteten ännu inte ökat särskilt mycket.

Jag har snott ett citat av dig:

"Oljebolagen lättar på plånboken"–

–"och det vill du inte missa." Förklara.

Vi ser ju nu under 2017–

–att oljepriset trots allt har halverats.

Jämfört med nivåerna under 2012–

–är kassaflödet gott nog.

Nu när oljepriset har gått upp lite till–

–så tror man att kassaflödet ska återvända–

–till en lika bra nivå som när priset låg på 100 dollar.

Därmed skapas en del optimism–

–kring att oljebolagens kassaflöde ska bidra till–

–ökad aktivitet.

Vi återkommer till kassaflödena, men först ska vi se–

–hur oljeproduktionen i Norge ser ut i dagsläget.

Om vi tittar på den här grafen...

Den är över ett ganska långt perspektiv.

Jämfört med hur det var vid millenniumskiftet–

–så har den nästan halverats.

Hur kommer det sig och hur ser det ut framöver?

De närmaste åren kommer oljeproduktionen att öka igen.

Det beror bland annat på att ett väldigt stort fält–

–som just nu är under utbyggnad.

Johan Sverdrup kommer i gång i slutet av 2019.

Det finns också en annan sak som är en stor överraskning.

Det är hur mycket mer olja man klarar av–

–att få ut på existerande, gamla fält.

Det bidrar till en ökning de närmaste åren.

Men man är ganska bekymrad–

–för fynden har varit få under de senaste åren.

Och det har varit relativt låg sökaktivitet.

Vad sker med produktionen efter typ 2025?

Och frågetecken kring den långsiktiga efterfrågan på olja.

Eller? Det hänger ihop.

Absolut. Det är allt fler, inklusive oljebolagen–

–som tror att det blir en omställning–

–och allt fler pratar om "peak oil demand".

Man vet inte exakt när det kommer–

–men det är nåt som blir ett tema–

–när det gäller utvecklingen efter 2025.

Därmed är inte allt som tidigare.

Även om oljepriset har kommit tillbaka–

–är det inte säkert att aktiviteten blir lika stark–

–som i motsvarande perioder med oljeprisökningar.

Olja hänger oftast tajt ihop med politik.

Så även i Norge. Finns det en politisk vilja–

–att göra mer prospektering på nya fält?

Det finns det faktiskt. Man vill ju gärna undersöka–

–vad som återstår.

Det har annonserats många nya områden där man ska leta–

–men vid en del områden, som utanför Lofoten–

–har man nu, med en ny regering, fått kompromissa om.

Det har kommit in ett grönare parti i regeringen.

De ser till att de då måste lova–

–att det inte ska förekomma aktivitet–

–de närmaste åren utanför Lofoten.

Det är mycket mer prat om miljö nu–

–när det gäller aktivitet i till exempel Barents hav.

Du var inne på att vi lär se större kassaflöden framöver.

Vi ska se på kostnadseffektiviteten–

–och hur Norge står sig jämfört med andra länder.

Och Norge är femte landet i världen på–

–när man har break/even för oljeproduktion:

Runt 35–38 dollar per fat.

Varför är det så? Så har det ju inte alltid varit.

Nej, när oljepriset började falla–

–så var väl break/even, som ni har mätt–

–cirka 70 dollar på norsk sockel.

70? Alltså 7-0?

Men man hade en stor medvetenhet om–

–att det behövdes en betydande omstrukturering.

När det låg på 70 dollar–

–hade kostnadsnivån stigit mer än oljepriset.

Trots att oljepriset låg på över 100 dollar–

–så hade bolagen problem med–

–att upprätthålla eller öka förtjänsten.

Det gav ingen bra avkastning till aktieägarna.

Man var tvungen att göra nåt.

Man var osäker på hur länge oljepriset skulle vara lågt.

Därför satte man i gång och gjorde sånt–

–som andra industrier kanske hade gjort mycket tidigare.

Man genomförde förenklingar, standardiseringar–

–och digitalisering. Och det återstår säkert rätt mycket.

Men i den grafen du visade–

–där Norge ligger på ett snitt på 35 dollar i break/even–

–ingår ju också det stora Johan Sverdrup-fältet.

I kölvattnet av det kommer det också nya prospekt–

–där break/even ligger lågt – klart under 35 dollar.

Det pratas mycket om att med så stora kostnadsbesparingar–

–vad sker då framgent? Är det en tillfälligt låg nivå–

–och vad sker om oljepriset ökar ytterligare?

Betyder mer kassaflöde att du generellt är positiv–

–till oljeindustrin? Vilken del är du mest positiv till?

Jag är mer positiv, eftersom jag tror–

–att det på grund av den gröna omställningen–

–och på grund av den långa nedgångscykeln–

–inte blir så att kostnaderna stiger snabbt igen.

De stiger säkert lite, men inte så snabbt.

Men generellt är jag skeptisk till rätt mycket.

Men bland de bästa bolagen–

–både inom oljeproduktion–

–och oljeservice–

–tycker jag att det finns bra investeringsobjekt.

Du gillar Statoil.

Ja, för jag tycker att det är ett särskilt bra exempel–

–på ett bolag som nu har tagit tag–

–i sin egen kostnadsutveckling. Där finns mer att hämta.

De ligger också i framkant när det gäller omställning–

–till vind- och solkraft.

De får också högre poäng än andra oljebolag–

–i hållbarhetsanalyser.

Som sagt, så ligger man bra till–

–i omställningen till mer hållbar energi.

Kassaflödet är nästan tillbaka till 2012 års nivå–

–vilket ju känns galet–

–då vi pratar nästan dubblerat oljepris.

Ändå lyckas man öka kassaflödet på det här viset.

Vi ser också att skifferoljeproducenterna–

–ligger väldigt mycket efter de andra stora oljejättarna.

Betyder det att... Är det en garant–

–då de ligger så långt efter–

–att vi får se ett högre oljepris framöver–

–för att skifferoljeproducenter i USA–

–inte kommer att producera så mycket mer–

–utan mer ge pengar till ägarna?

Det har i alla fall inträffat ett skifte under 2017.

Skifferoljeägarna bytte sitt fokus–

–så att de också tänker mer–

–på avkastning av kapital och kassaflöde.

Det finns många olika aktörer här, såväl små som stora.

Några med hög skuldsättning och andra utan–

–när det gäller skifferproducenter.

Många höll nog aktiviteten uppe–

–då de trodde att de skulle få den såld–

–då transaktionsmarknaden var så god.

Men lite av det intresset har dämpats.

Nu finns det generellt ett fokus även hos dem–

–att tänka mer på kassaflöde och avkastning på kapital.

Därför såg vi också en väldigt hög ökning av antal riggar–

–under första halvåret i fjol, när oljepriset föll.

Men när oljepriset steg betydligt ett antal år–

–förekom det ingen ökning–

–men vad sker nu, med ett oljepris på 70 dollar?

Då kanske de kan få både och.

Men... Du har varit inne på producenter–

–och att servicebranschen kanske ser sämre ut generellt–

–på de här nivåerna. Ändå har du med dig–

–ett litet tips som du tycker sticker ut–

–bland oljeservicebolagen: Subsea 7.

Varför klarar de av det som andra inte klarar av?

Några av dem är fortfarande inne i ett segment–

–med stor överkapacitet–

–där det inte har gjorts så många omstruktureringar.

I segmentet, som är installation under havsytan–

–det vi kallar "Surf-marknaden".

Surf står för "Subsea Umbilicals, Risers and Flowlines".

Där finns det relativt få aktörer.

Det har varit sammanslagningar och samarbeten–

–och de har också en värdefullt samarbete–

–med Schlumberger.

De har en bra position i Norge–

–och, efter förvärv, även på andra platser–

–som i Mellanöstern.

Historiskt sett har de bra positioner–

–i Afrika och Brasilien.

Och deras förvärv har stärkt dem inom förnybar energi.

Så de har en bredd som många andra saknar.

Och om det skulle bli så–

–att den generella optimismen–

–som följer av kraftigt stigande oljepris–

–skulle dämpas något–

–så har de en ovanligt robust finansiell position.

Tack så mycket, Anne Gjøen.

I veckans EFN Råvaror ligger fokus på norsk oljeindustri. Anne Gjøen, oljeanalytiker på Handelsbanken, gästar programmet.

Anne Gjøen pratar bland annat om hur den norska oljeindustrin lyckas hålla nere kostnaderna på ett imponerande sätt samt om bolagen Statoil och Subsea 7.

  • Biljätten vinstvarnar4:32

    Biljätten vinstvarnar

    Starbucks rasade men Facebook och Netflix på rekordnivåer. Disney nära få godkänt för Foxbud. Daimler vinstvarnar. Capio får ny vd. Peab får stororder på studentbostäder.

  • Viktig Brexitomröstning till Mays fördel6:16

    Viktig Brexitomröstning till Mays fördel

    Vi kommer allt närmre handelskrig mellan USA och Kina. Daimler vinstvarnar och skyller på kinesiska biltullar. ECB kan tänkas öka takten på återinvesteringar. May vann viktig Brexitomröstning i går. Räntebesked från både Norge och Storbritannien.

  • Därför ska du äga Telia16:35

    Därför ska du äga Telia

    Bonava, Skistar och sommarportföljer. Det är några av ingredienserna i säsongens näst sista Börslunch.

  • Mjuka råvaror ammunition i handelskriget5:30

    Mjuka råvaror ammunition i handelskriget

    Priser på mjuka råvaror som soja, vete och majs har stigit kraftigt under 2018. Men med ett uppblossande handelskrig har det blivit turbulent för mjuka råvaror.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.4%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite -0.3%

Vinnare & förlorare

Fenix Outdoor 2%
Atrium Ljungberg 1.6%
Millicom 1.4%
Intrum Justitia -2.8%
Bravida Holding -3.3%
Billerudkorsnäs -3.4%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier