Allt du behöver veta om stål

Välkomna till EFN Råvaror.

I tider av stigande oljepris ska vi tala om stålpriset–

–som vi gjort ofta på sistone.

I år har ståltullarna gjort stålpriset extra aktuellt.

Välkommen Thomas Hörnfeldt, hållbarhetschef–

–och omvärldsanalytiker på SSAB.

Vår första graf bygger på en färsk enkät–

–från Federal Reserve i Chicago. Amerikanska bolag–

–har svarat på om de oroas över ståltullarna.

Det gör de, dels för den egna verksamheten–

–men grafen visar oron för USA:s ekonomi.

Med anledning–

–av den potentiella påverkan på världsekonomin–

–ska vi hålla en nybörjarkurs i stålvetenskap.

Kul att du är här. Först geografin.

Vår andra graf visar Kinas stålproduktion.

Den har stigit kraftigt och fortsätter så–

–trots att exporten verkar kunna minska.

Kina är världens överlägset största stålproducent.

Hur länge har det varit så?

Inte så länge.

Sen år 2000–

–har världens stålproduktion mer än fördubblats.

Nästan hela ökningen står Kina för.

Både 2009, och 2013 när Kina "peakade", stod landet–

–för nära hälften av världens konsumtion–

–och produktion av stål. De var rätt balanserade då.

2013 peakade konsumtionen i Kina–

–och exporten ökade efter det.

Det sista året har den minskat något.

Det har kommit skyddstullar på olika produkter i världen.

Ska man bli orolig när produktionen ökar–

–och exporten minskar?

Nja, det vet jag inte.

Antingen ökar den inhemska konsumtionen–

–eller så bygger Kina lager. Inte jättebra–

–men det vore mer oroande med en ökad export–

–för då skulle Kina dumpa sig in på världsmarknaden.

Sverige är ett litet exportberoende land–

–och vi, som de flesta bolag, är för frihandel.

Men världshandeln ska vara sjyst.

Då kan man diskutera Kinas subventioner–

–och vara lite försiktig, som Trump menar.

Stålmarknaden, liksom oljemarknaden, är politiserad.

Den förekommer ofta i den politiska retoriken.

Försvårar det för aktörerna?

Krävs ett extra känselspröt?

Nja, det vet jag inte.

Stålbranschen är fragmenterad.

I världens järnmalmsgruvor har de tre största aktörerna–

–två tredjedelar av världsmarknaden. I stålbranschen–

–står 75 bolag för två tredjedelar av världsmarknaden.

Min personliga teori är att skälet är historiskt.

Den nationella stålindustrin–

–ses som en del av länders försvar.

Att bygga upp en egen industri.

Varje arbetstillfälle i stålbranschen–

–skapar ytterligare tre, fyra–

–"downstream" eller "upstream".

På samma sätt som jordbruk–

–som politiker gillar att bevaka.

Arbetsmarknads- och säkerhetspolitik. Grafen visar–

–att Asien står för en enormt stor andel–

–av världens stålproduktion–

–även Japan är en stor producent.

Ja, även Japan är en stor stålexportör.

EU:s andel är liten. Många svenskar lever nog med bilden–

–av att Sverige är en stor stålnation.

Sverige är en stor stålnation, i meningen–

–att vi är bra på det vi gör, och har världsledande bolag–

–inom alla produktområden. Våra stålbolag–

–har hittat varsin nisch och konkurrerar inte inbördes.

Men i tonnage är vi inte det. SSAB är störst i Sverige–

–kommer nätt och jämnt in på den globala "topp 50-listan".

Men vårt höghållfasta stål–

–har en stor global marknadsandel, men liten–

–på hela stålmarknaden.

Apropå Kinas stora produktion: Är skillnaden stor–

–på stålpriset i olika delar av världen?

Man talar om stålpriset i kinesisk hamn.

Om man antar att det är lägst i världen–

–innebär det att priset i USA, som lägst–

–är priset i kinesisk hamn plus fraktkostnaden.

En enkel ekvation.

Ja. Sen blir det mer komplicerat–

–eftersom stålpriset i dollar på USA:s marknad...

Visserligen följer yuan dollarn rätt väl–

–men det kan ta två till fyra månader–

–innan stålet når hamnen i USA.

Under tiden kan det globala priset ha ändrats.

Fördröjningar och valutaeffekter komplicerar saken.

Men över tid gäller det. Och alla stålpriser–

–tenderar att följa järnmalmspriset.

Med viss fördröjning.

Är kinesiskt stål billigare–

–för att det har sämre kvalitet?

Ja, på så sätt att de inte gör nischade specialprodukter–

–utan ägnar sig åt bulkproduktion.

Men den största delen av Kinas stålkapacitet–

–har byggts från 90-talet och framåt.

Den är relativt ny och i den meningen modern.

Hur många stålsorter finns det?

Hur många som helst, men åtta till tio huvudgrupper.

En halva är med i grafen från Thomson Reuters.

Förzinkad plåt, varmvalsad grovplåt, kallvalsad plåt–

–och varmvalsade coils. Platta produkter.

Vilken är skillnaden mellan platta och runda produkter?

Platta produkter är plåt. En platt sak som är bredare–

–än den är lång. Långa produkter är armeringsjärn–

–axlar, rör... Stänger, helt enkelt.

Skulle en sån prisgraf vara likadan?

Utvecklingen över tid skulle vara ungefär densamma–

–med schatteringar, även inom de produktgrupperna.

Vi tittar på grafen igen. Får vi upp den–

–en gång till?

Vi börjar med varmvalsad grovplåt, den gröna linjen.

En grovplåt är platt och tjock, som fartygsplåt.

Den valsas till en tjock platta–

–som levereras till en lycklig kund.

Varmvalsade coils är varmvalsad tunnplåt.

Vad betyder coils?

Rulle.

En varmvalsad tunnplåt blir så lång...

När den blir tunnare blir den längre–

–så den måste lindas upp på en rulle.

Tunnplåt är runt 3–15 millimeter.

Den kan säljas i rulle till ett visst pris.

Den kan även dras ut och kapas till fyrkantiga plåtar–

–den hanteringen gör den dyrare.

Stoppas den in i ett kallvalsverk blir den ännu tunnare–

–bråkdelar av millimeter. Så görs karossplåt till bilar.

Därför är kallvalsad tunnplåt lite dyrare än varmvalsad.

Häller du zink på den kallvalsade tunnplåten–

–får du förzinkad plåt som är lite dyrare.

Målar man den blir det målad plåt–

–som används till plåttak. Den är ännu lite dyrare.

Har du nån favoritsort för att följa konjunkturen–

–och stålbranschen generellt?

Varmvalsade coils, varmvalsad tunnplåt.

Finns det nåt annat som är viktigt att tänka på?

Det här är de stora dragen.

Alla de här produkterna följer varann.

Och även priset på järnmalm.

En betydande insatsvara.

Man kan producera stål från skrot i stället för järnmalm:

Återvunnet stål. Det görs så mycket som möjligt globalt.

Så även skrotpriserna följer järnmalmspriset–

–eftersom de är ersättningsbara insatsråvaror.

Blir stål från järnmalm bättre än det från skrot?

Det kan bli bra eller dåligt stål av de båda.

SSAB är järnmalmsbaserat i dag...

Återvinningsgraden för stål är hög globalt.

Långt över 90 %. Alla bilar–

–containrar och fartyg återvinns.

Men livslängden för en stålprodukt är 75 år i snitt.

Och med en ökande stålkonsumtion–

–krävs påfyllning med järnmalmsbaserat stål.

I dag utgör återvunnet stål runt en tredjedel–

–fjärdedel av världens stålproduktion.

När man talar om järnmalm nämner man pellets.

"Premium" kallar man pellets–

–vanlig järnmalm kallas "fines".

I princip följer pelletspriset järnmalmspriset–

–med viss fördröjning.

Men vad är pellets?

En hopbakad klump av järnmalm–

–så att inget sinterverk krävs–

–innan du stoppar det i masugnen.

Det är mer förädlat.

Instämmer du i–

–att 2018 är ett ovanligt händelserikt år för stål?

Ja, det är inte varje år som USA inför ståltullar–

–och chockar hela världen. 2002 var det väl sist?

I övrigt återstår det att se.

Branschen har säsongsvariationer.

Så det är svårt att veta vart vi är på väg.

Tack så mycket.

I veckans avsnitt av EFN Råvaror är det fullt fokus på stål. Allt från priser och skyddstullar, till stålsorter och det globala marknadsläget avhandlas.

Thomas Hörnfeldt från SSAB premiärgästar programmet.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.4%
NASDAQ-100 0.2%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Balder 2.8%
Fabege 2.5%
Securitas 2.4%
Modern Times Group -2.7%
Lundin Petroleum -2.8%
Hennes & Mauritz -2.9%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier