Hårda tider för stålet

Debatten om ståltullar och ett befarat handelskrig–

–har fortsatt stort fokus här i EFN Råvaror.

Vi ska hinna med lite skogs- och massapriser också.

Det gör vi med Gustaf Hansson från Pareto. Välkommen.

Vi börjar med stål. Cecilia Malmström har framträtt i dag.

Hon har talat om möjliga motåtgärder–

–och inställningen till Trumps tullar.

Det senaste gällande ståltullarna–

–är att det börjar gälla från och med nästa fredag.

Natten till den 23 mars.

Just nu utformar man det slutgiltiga förslaget.

Mexiko och Kanada kommer inte att beröras–

–genom Nafta-avtalet.

Australiens premiärminister meddelade tidigare i veckan–

–att de inte omfattas av tullarna.

EU försöker nu lösa situationen för europeisk produktion.

Det låter mer som en schweizerost än som en stålmur.

I morse sa Cecilia Malmström–

–att diskussioner pågår med USA.

De vill självklart att hela EU undantas från tullarna.

Hittills har ingen överenskommelse nåtts.

Just nu tittar man på eventuella motåtgärder.

Hon nämnde att det antagligen blir–

–ett besked från USA de närmaste dagarna.

Vi återkommer till möjliga undantag för specialstål.

Vi ser på en graf över de största importörerna till USA.

Här är Kanada i topp.

Kina finns inte med på den officiella listan.

I officiell statistik utgör Kina bara ett fåtal procent.

Men ingen tror på det.

Trumps retorik är att Kina undviker de importtullar–

–som funnits på plats i USA i ett par år.

Man har skeppat sitt material till andra länder–

–som Taiwan, som sen har exporterat det vidare.

Lustigt att Taiwan fanns med på listan över stora stål...

Deras importnivåer sköt i höjden i samband med införandet–

–av vissa tullar. Det finns punkter som tyder på–

–att Kina kanske kringgår en del av dagens bestämmelser.

En annan graf visar hur Kinas stålproduktion–

–har tagit fart jämfört med den europeiska.

Stålproduktionen i Kina har ökat, men viker av lite.

Kinas produktion har exploderat sen millennieskiftet.

Den har helt enkelt byggt upp kinesisk ekonomi.

Det man ser är att de har haft sin "peak"-konsumtion.

Sen några år tillbaka exploderade exporten rejält.

I samband med införandet av tullar–

–har Kina dragit ner på produktionen de senaste åren.

Dels ville man ta tag i överkapaciteten som byggts upp.

Dels handlar det om miljöfrågor.

Man har stängt de minsta och mest miljöovänliga verken.

Man gör helt enkelt krafttag mot verk farliga för miljön.

Nu görs istället krafttag i USA att öka produktionen.

Det är intressant att Kina väljer den moderna vägen.

Och USA väljer den konservativa.

Sverige hoppas på undantag för specialstål.

Svenskt stål är väldigt nischat och högt på värdekedjan.

Man hoppas väl på väldigt breda undantag.

Att alla stålprodukter ska undantas.

Det som är viktigt för Sverige är specialstålet.

Där är SSAB stora.

Senaste gången USA utnyttjade Section 232–

–var under Bushadministrationen 2001.

Då fanns det en hel del undantag för specialstål.

Det är troligt, eftersom vissa länder fått undantag–

–att det förhandlas fram en del andra specialare.

Hur reagerar marknaden om man tittar på SSAB:s aktiekurs–

–räknar den med att det blir undantag?

Det har varit lite upp och ner.

För ett par dagar sen gick kursen ner kraftigt–

–på oro för ett handelskrig.

Det är självklart dåligt för ekonomin över lag.

En konkurrent till SSAB i USA reviderade upp sin guidance.

De tror att det gynnar lönsamheten i USA.

Kom ihåg att Europa fortfarande är–

–den viktigaste marknaden för SSAB.

Vi får se vad som händer med stålpriserna i Europa–

–beroende på vilka åtgärder som EU vidtar.

Vi har en graf över stålpriser i Europa, USA och Kina.

Intressant är att de amerikanska stålpriserna–

–har länge legat ganska mycket lägre. Varför är det så?

De amerikanska priserna har varit under press ett tag–

–och importnivåerna av stål i USA–

–har legat kring 30 %. Det är ganska höga nivåer.

I slutet av 2017 och början av 2018 har vi sett...

Det har pratats om införande av ståltullar–

–ända sen Trump gick till val.

Ju närmare vi har kommit ett beslut–

–så har importen gått ner och priserna upp.

Det har återhämtat sig ganska starkt på sistone.

Vi har grafen "Stålimport och priser i USA"–

–som visar att priserna har gått upp länge–

–på grund av retoriken.

Samtidigt har importen rört sig åt andra hållet.

Är det samma dynamik i SSAB och i Outokompu?

Ja, om man kollar exponering mot USA–

–är det väl ganska likt. Deras divisioner "Americas"–

–ligger kring 20 % av total omsättning.

Man exporterar även en del mer specialiserade produkter–

–från Europa till USA. Så, mellan 20 och 25 %.

Det är ganska kort tid kvar.

Får vi mer besked om undantag de närmaste dagarna?

Det får man räkna med.

Man vill nog ha allt på plats innan det sätts i verket.

De alternativ man har i EU om man inte får undantag–

–är väl att antingen införa fler tullar...

Det finns redan en del tullar i EU mot kinesiskt stål.

Man kan också införa importkvoter–

–så att man säkrar det stål man behöver–

–men att volymer utöver kvoterna tullas.

Man vill hindra översvämning när USA stänger till.

Om en stor del av materialet då vänder mot Europa.

Nummer tre är väl den retoriken vi har sett från EU–

–om att man helt enkelt vidtar motåtgärder.

Importtullar på jordnötssmör, juice och andra produkter.

Spännande tider för stålet.

Nu vänder vi blicken mot skogs- och massaindustrin.

Där är det goda tider.

Verkligen. Det är överlag bra drag för skogsindustrin.

Vi börjar med en graf över massapriset.

Sen en botten 2016 har det gått rakt uppåt.

Är det konjunkturen som driver på det här?

Ja, till viss del. Men man ska också se på–

–hur den strukturella tillväxten ser ut för massa–

–vilken är väldigt stark nu. Massakonsumtionen drivs–

–av ökad efterfrågan på hygienartiklar och förpackningar–

–som visar tydlig tillväxt, främst i utvecklingsländer.

E-handeln kan bidra till ökat behov av förpackningar.

Ökar hygienprodukter då fler lyfts ur fattigdom–

–och vill ha servetter och blöjor och sånt?

Exakt så. Det finns studier som tydligt visar–

–att när man tjänar lite över "fattigdomsgränsen"–

–så ökar konsumtionen av hygienartiklar väldigt snabbt.

I takt med att medelklassen blir större globalt sett–

–ökar efterfrågan på de här produkterna starkt.

Så delvis ett spel på tillväxtmarknader.

Hur är prognosen? Fortsätter den demografiska förändringen?

Ja, mycket tyder på att tillväxten blir ganska konstant.

Och mer specifikt för massapriset–

–finns det väldigt lite ny kapacitet de närmaste åren.

SCA ökar sin produktion i Sundsvall i Östrands bruk.

Sen händer det ganska lite de kommande åren.

Det är långa ledtider på att bygga nya massabruk–

–och att få upp produktionen till full nivå.

Det ser bra ut här.

Är det samma drivkrafter bakom priset på sågade trävaror?

Inte riktigt. Det går också bra nu.

Det är mer av en cyklisk produkt–

–som drivs av en stark byggbransch.

Det är inte lika troligt att sågade trävaror är starka–

–över lika lång tid. Det är mer av en cyklisk industri.

Även sorgebarnet tidningspapper går hyggligt, prismässigt.

Ja, det har varit nedåtgående priser i 10–15 år.

Nu har det stabiliserats och till och med gått upp.

Det beror på att man har sänkt kapaciteten.

Marknaden är mer i balans än tidigare.

Det låter ändå trevligt.

Kronan är ganska svag. Hur påverkar det massapriser?

För de svenska skogsbolagen är det ju trevligt.

De säljer det mesta i US-dollar.

De gynnas absolut av en svagare krona.

Vilka favoritbolag har du inom segmentet?

På kort sikt gillar jag Stora Enso.

De har gjort stora investeringar de senaste tio åren.

Nu är man i slutfasen av det, med starka kassaflöden.

På lite längre sikt gillar jag Billerud Korsnäs.

De har varit tyngda av mycket produktionsproblem–

–men är ett väldigt fint bolag.

De är helt exponerade mot förpackningsmarknaden–

–och om de kan kontrollera sina interna problem–

–så har de nog en fin framtid framför sig.

Intressant. Stort tack.

Analytikern Gustaf Hansson från Pareto premiärgästar EFN Råvaror för att prata stål och handelskrig, men även skog och massapriser.

 

  • Det kan sänka börsen i höst15:55

    Det kan sänka börsen i höst

    Svenska bostadspriser, italiensk politik och globala valutakurser är några av ämnena i dagens Börslunch som domineras av makroekonomi. Gäster är Mattias Sundling och Lena Fahlén.

  • Vinstvändningar i rapportfloden4:36

    Vinstvändningar i rapportfloden

    Boozt vänder till vinst. Peabs orderingång stiger. Björn Borgs marginaler övertygar. Nibe ser fortsatt god efterfrågan. Ratos har mer att jobba med. Rovio klår låga förväntningar.

  • 3:43

    "Pastorn är en symbolfråga"

    Inga höga förväntningar när USA och Kina återupptar tullsamtalen. Nya turer i handelskonflikten mellan Turkiet och USA. Johan Fohlin och Lena Fahlén om de viktigaste makrohändelserna just nu.

  • USA fördömer Turkiets svarstullar4:03

    USA fördömer Turkiets svarstullar

    Qatar rycker ut till Turkiets försvar. Kina skickar handelsdelegation till USA. Matilda Karlsson och valutastrateg Lars Henriksson levererar en uppdatering av makroläget.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.7%
NASDAQ-100 0%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Peab 8.5%
THQ Nordic 3.7%
Attendo 3.4%
SSAB -0.9%
Axis -1.7%
Oriflame -2.5%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Sommartrubbel för Clas Ohlson2:40

    Sommartrubbel för Clas Ohlson

    Tinders grundare stämmer Match. Turkiet bojkottar Apple. Global Gamings och THQ övertygar. Africa Oils kräftgång fortsätter. Precise omsättning sjunker.

  • Kinas bopriser fortsätter stiga2:48

    Kinas bopriser fortsätter stiga

    Det är fortsatt spänt mellan USA och Turkiet. På dagens agenda har vi konsumentprisindex och PPI från Storbritannien och detaljhandelssiffror från USA. De viktigaste händelserna på marknaderna med Kiran Sakaria.

  • Spararnas aktiefavoriter i sommar15:41

    Spararnas aktiefavoriter i sommar

    Hur agerade spararna under sommaren och vilka var de viktigaste ekonomiska händelserna? Börslunch sammanfattar sommaren med hjälp av Johanna Kull från Avanza och Michael Livijn från Nordea.