”Nu eller aldrig för Aramco”

I dagens Råvaror ska vi från Sundsvall till Saudiarabien.

Det blir nämligen en Aramco-special.

Välkommen, Martin Jansson. Vi kan börja med Rusal.

En rysk aluminiumjätte som har grava problem.

Så här ser aktiekursutvecklingen ut på Hongkongbörsen.

Det här är en effekt av sanktioner från USA.

Har du nån kort "take" på denna bomb i råvaruvärlden?

Det är en tumultartad situation.

Rusal är avklippta från omvärlden finansiellt–

–och när det gäller att leverera metall.

Rusal står för 13 % av global produktion utanför Kina.

Det är ett jättebolag–

–och dess ägare har länge varit en sten i skon för Trump.

Nu har Trump hittat en metod att komma åt honom.

Nästa graf visar precis det du beskriver.

Rusal är längst till höger. De är större än Alcoa–

–och Rio Tinto. En verklig jätte.

När den klipps av sticker aluminiumpriserna upp, förstås.

De har gått 12 % den här veckan.

Den rör sig normalt inte så mycket.

Rusals börsvärde har halverats–

–och Alcoas har stigit med 25 %.

De kan ta betalt nu.

Jag nämnde Sundsvall när jag presenterade programmet–

–då Rusal, genom Kubal, har en stor anläggning i Sverige–

–som också är avklippt från omvärlden.

Det vet vi inte, men så borde det vara.

Stor dramatik i råvaruvärlden, alltså.

Men i dag riktar vi blicken mot Saudiarabien–

–och världens största börsnotering. Hur är läget med den?

I Financial Times stod det att den kan försenas till 2019.

Den har försenats flera gånger–

–och nu skulle det bli av. 2018 var det sagt.

Vi har hört att den skulle vara "on time".

Men nu börjar man slira lite på–

–när den ska komma ut på marknaden.

Om det skjuts upp nu, blir det sannolikt inget.

Det vore lite tråkigt. Din första graf visar–

–att oljan är den klart dominerande intäkten i bolaget.

Kanske inte så förvånande.

Ja, den här grafen visar intäkterna för Saudiarabien.

I princip till 90 %–

–beror Saudiarabiens statsintäkter på oljeintäkter.

De är väldigt utlämnade till hur oljepriset utvecklas.

Den situationen vill de försöka komma ur.

De vill diversifiera ekonomin och minska oljeprisberoendet.

Att kliva ut på finansmarknaden...

Man har ställt ut obligationer och vill nu ta in pengar–

–genom en notering. Det är ett led i diversifieringen.

Det blir allt dyrare att låna pengar internationellt.

De måste ha en stor valutareserv–

–då de har en fast växelkurs att försvara.

De har kraftigt budgetunderskott.

De måste finansiera sitt land.

Då det blir allt dyrare att låna–

–vill de få in pengar via en försäljning–

–av en del av oljebolaget vara en nödutgång.

Hur mycket pengar vill man ta in?

Man har inte sagt exakt, men man ska sälja 5 % av bolaget.

Det är en liten andel, men öppnar för en pysventil.

Om man hamnar i kris har man ett noterat bolag–

–som har ett värde, med en aktie som är likvid.

Då blir det enkelt att få in pengar.

Vi återkommer till bolagets värdering.

Jag vill först titta på Saudiarabiens skuldbörda.

I grafen är statsskulden den blå linjen–

–och så underskott eller överskott i förhållande till BNP.

Jag antar att det här beror mycket på oljepriserna.

Ja, och man var illa ute på 90-talet.

Det var många år med låga oljepriser.

Sen 2001 har vi haft en lång cykel med höga oljepriser.

Då startade USA vedergällningen efter terrorattackerna.

2003 gick USA in i Irak.

Sen har det höga oljepriser fram till 2014.

Det gav Saudiarabien ett kraftigt budgetöverskott–

–som de amorterade ner statsskulden med.

Den gick ner till noll på tio år.

Inget annat land har klarat av det.

Men nu reverseras bilden igen–

–med kraftigt budgetunderskott och skenande statsskuld–

–och oljepriset lär inte vända upp lika kraftigt–

–som i början av 2000-talet, då Kinas supercykel hjälpte.

Nu är det tvärtom. Elbilarna kommer på allvar–

–vilket gör att efterfrågan på olja lär minska framöver.

Samtidigt som USA ökar utvinningen i skifferfyndigheter.

Det låter som en dyster utblick. Då vill man söka nya...

Hur har det tagits emot på finansmarknaden?

Kronprins Mohammad bin Salman, eller MBS, som han kallas–

–har varit på roadshow i Storbritannien, USA och Frankrike.

Inga officiella uttalanden har kommit–

–men investerare säger att det är ett ljummet affärs-case.

Intresset verkar inte på topp inför noteringen.

Det hjälper väl inte att man låser in landets elit–

–på ett lyxhotell och fängslar... Mitt i den här processen.

Det måste vara oroväckande för utländska investerare–

–med en så färsk händelse.

Det hände i november och en del av det här...

Målet för Saudiarabien är att man ska få en okej-stämpel–

–av Väst att investera i, så man kan få in investeringar–

–som kanske är mer riktade mot infrastruktur och annat–

–som kan bygga upp landet.

Just det att kronprinsen fängslar sina politiska rivaler–

–är just en sån sak Väst inte vill se.

Kontraproduktivt. Det ingår i en större vision–

–om att göra Saudiarabien till arabvärldens centrum.

Man vill också bli en viktigare spelare i Afrika–

–eller en hubb mellan Asien och Afrika, och Europa.

Jag antar att det här var kontraproduktivt–

–men att det ingår i en större spelplan.

Det ingår i kronprinsens vision "2030".

I den är Kina en viktig komponent.

Kina är en självklar köpare till en del av Aramco.

Kina kan ge pengar till Saudiarabien, men inte stämpeln–

–att Saudiarabien är ett okej land att investera i.

Hur är Kina som kund på oljemarknaden?

Saudiarabien var tidigt i Kina och investerade–

–och byggde oljeraffinaderier. Det är smart–

–för om Kinas raffinaderier är specialbyggda–

–för saudisk oljekvalitet, så är de köpare av deras olja.

Och det är de. Kina vill också närma sig–

–Mellanöstern och Europa.

Xi Jinping har projektet "One belt one road".

Där passar pusselbiten perfekt i den kinesiska portföljen–

–så Kina är klara som köpare.

Vi har en graf också över denna fråga.

Kinesisk oljeproduktion är ganska konstant.

Medan konsumtionen och efterfrågan ökar.

Det borde väl tala för fortsatt höga oljepriser?

Kina måste långsiktigt etablera relationer–

–för att tillgodose landets växande oljeefterfrågan.

Det täcker inte den inhemska produktionen upp för.

Motsvarande graf för USA är omvänd.

Total konsumtion minskar och inhemsk produktion ökar.

Importbehovet minskar framöver.

Om man har västerländsk skepsis mot affären–

–så är Kina ett välkommet inslag.

Vi ska få en uppfattning av hur bolaget ska värderas.

Hur ska man närma sig varandra?

Jag vill visa en enkel uppställning–

–för att få en uppfattning. Blå prickar är–

–de västerländska, noterade oljebolagen.

Statoil och gissningsvis Exxon...

Det är det högst värderade oljebolaget.

Det ligger väl i linje om man jämför produktion–

–med vilken värdering de har.

Ju högre upp, desto högre värdering.

Ju närmare dig, desto mer olja pumpar man upp.

Längst bort hittar vi Aramco, grön prick.

Det är sex gånger så stort som Statoil.

Lägger man Aramcos värdering i linje med–

–de andra bolagens, hamnar man på 700 miljarder dollar.

Mycket pengar, men de börsnoterade bolagen–

–har en gräns för hur stora reserver de har mutat in.

Hur många års produktion har de i reserver i marken?

Det brukar vara 15–20 år.

Aramco har tio gånger så stora reserver som Exxon.

Då ska vi upp en bra bit–

–till 2,5 biljoner dollar. Nivåer som kronprinsen nämnt.

Men, nu är vi tillbaka och pratar risk på statligt ägande.

De båda orange prickarna–

–är de marknadsnoterade ryska oljebolagen–

–med stort statligt ägande. De handlas till stor rabatt.

Den politiska risken håller nere värderingen.

Lägger vi Saudiarabien där, ska vi ner till 100-strecket.

Det blir ett jättegap mellan högsta och lägsta värdering.

Ingen vet var i den ekvationen bolaget ska stoppas in.

Jag antar att det styr om noteringen blir av.

Hamnar man för långt ner vill väl säljaren inte gå vidare.

Mohammad bin Salman behöver en västerländsk köpare.

Men de vill placera bolaget här nere.

Då finns det inget intresse för Saudiarabien att sälja.

Rullar man fram det här igen, så blir det nog ingenting.

Då fortsätter Saudiarabiens problem med underskott–

–och en enbent intäktskälla.

Spännande. Tack så mycket.

Två gigantiska bolag är i fokus i dagens EFN Råvaror, det ryska aluminiumbolaget Rusal och det saudiska oljebolaget Aramco.

Rusal befinner sig i djup kris efter de amerikanska sanktionerna mot Ryssland. ”Rusal är i praktiken avklippta från omvärlden, både finansiellt och när det gäller att leverera metall”, säger Martin Jansson, råvarustrateg på Handelsbanken. I spåren av detta har priset på aluminium skjutit i höjden, Rusals aktiekurs rasat och konkurrenten Alcoas rusat.

Världens största börsnotering, av den saudiska oljejätten Aramco, har blivit försenad flera gånger. Det är sagt att den ska bli av under 2018. Men nu börjar det komma nya besked återigen.

”Blir det uppskjutet den här gången blir det sannolikt ingenting, för det är nu eller aldrig”, säger Martin Jansson.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.9%
NASDAQ-100 -1.6%
NASDAQ Composite -1.3%

Vinnare & förlorare

Ericsson 17.5%
Telia Company 8.6%
Paradox Interactive 5.1%
Essity -3%
Evolution Gaming Group -3.2%
SSAB -3.3%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier