Apelsinjuice moteld i stålkriget

EU flaggar för handelspolisk moteld–

–ifall Trumps ståltullar blir verklighet.

Välkommen Mattias Ternell–

–handelspolitisk direktör på Jernkontoret.

Vad såg vi i dag?

Cecilia Malmström har haft presskonferens–

–och berättat vad EU gör–

–om USA sätter kraft bakom orden–

–och inför tullar på 25 % på stål.

Nån form av motåtgärd var väl väntat.

Vad är det man tar till?

Hon annonserar att än så länge gör de ingenting.

Men om USA sätter kraft bakom orden–

–gör de några olika saker.

Inledningsvis poängterade hon–

–att det de gör är förenligt med WTO:s bestämmelser–

–och med Legal Service på Kommissionen.

Man vill undvika att USA säger till WTO–

–att det inte var schysst och skapa en rätts...

Hon vill ha torrt på fötterna om det blir process i WTO.

Det första hon gör är att ta USA till WTO–

–för en prövning huruvida tullarna–

–är förenliga med regelverket.

Man kan tycka att det är en extensiv tolkning–

–av GATS regler om huruvida det kan hota säkerheten i USA.

EU är en allierad part och kan knappast hota–

–säkerheten i USA.

Det argumentet ifrågasätts från EU:s sida.

Så just säkerhetsargumentet är centralt–

–för att införa tullar?

Det är den paragrafen–

–som Trump hänger upp protektionismen på.

Han använder Section 2:3:2–

–som hänvisar till landets säkerhet.

Stor import av stål skulle skada landets säkerhet.

Det är knappast troligt att EU skulle skada säkerheten.

Än mindre troligt–

–att Sverige skulle skada deras nationella säkerhet.

Det var punkt ett som Malmström annonserade.

Den andra punkten är viktig för europeisk och svensk–

–stålindustri som har en stor del av marknaden i EU.

Om USA inför tullarna på 25 %–

–kommer all världens stål som är på väg in–

–på den amerikanska marknaden inte komma in.

Den söker sig till andra öppna marknader.

Då ligger EU-marknaden nära till hands.

Då får vi sänkta stålpriser här.

Då svämmar EU-marknaden över av all världens stål.

Då får vi prispress på stålet här.

EU måste införa en safeguard.

Den ska konstrueras på ett speciellt sätt.

När Bush gjorde samma sak 2002–

–införde EU blixtsnabbt en safeguard.

Då införde man en tullkvot.

Det betyder att man kvoterar in importen–

–men lägger kvoten på en balanserad nivå.

Så att man tar in normala handelsflöden.

Det är bra eftersom det är balanserat och väl avvägt.

Stålanvändarna får allt stål som de behöver–

–samtidigt som stålindustrins intressen tillgodoses.

Ett elegant sätt att ta hand om problemet.

Är det bara begränsningar på hur mycket man får föra in?

Man lägger en kvot i botten.

2002 la man sen en tull på översvämningsbiten.

Det blev oattraktivt att försöka sälja högre nivåer.

Funkade det så bra att Bush aldrig införde tullarna?

Den biten trädde i kraft och fungerade.

Men sen annonserade Malmström ännu en åtgärd.

Det kallar vi för motåtgärder.

Enligt WTO:s bestämmelser är det möjligt–

–att om USA sätter upp tullar–

–oförenliga med regelverket.

Då har andra länder rätt att införa motåtgärder.

Malmström använde begreppet "rebalancing"-

–för att inte eskalera situationen.

Det innebär att man inför en tull–

–på USA:s export av varor.

Det behöver inte vara stål–

–utan kan omfatta andra varor.

Det handlar om whiskey, apelsinjuice...

Hur har man valt produkterna?

Om jag backar bandet till 2002 igen.

Då var Kommissionen finurlig på det viset–

–och valde produkter som producerades–

–i delstater där Bush hade sin väljarbas.

Allt för att skada återvalskampanjen för Bush.

Det är möjligt att EU tänker på samma sätt i dag.

Men på presskonferensen sa Malmström–

–att de hade valt ut varor–

–som EU:s konsumenter kunde få på annat håll–

–och inte behövde köpa från USA.

Liknande utspel är väl att vänta från Kina och Japan–

–gentemot USA?

Det kommer nog mer.

EU-kommissionen pratar med andra handelspartner.

De vill säkert ha med sig fler handelspartner–

–när de tar USA till WTO i det här fallet.

Även andra länder runt om i världen–

–inför nån form av safeguard–

–för av inte svämmas över av all världens stål.

Vad drar du för slutsatser av pris–

–och affärspåverkan för svensk stålindustri?

Det är ett allvarsamt läge.

USA-marknaden är jätteviktig för svensk stålindustri.

Det är den andra viktigaste marknaden efter Tyskland.

Vi exporterar för ungefär 4 miljarder kronor–

–varje år till USA-marknaden.

Det är inget vi tar lättsamt på.

Det är ett bekymmersamt läge.

Om jag återigen ska dra paralleller med historien–

–och vad som hände 2002.

Då blev det stökigt inledningsvis.

Så småningom rättade det till sig.

I Sverige gör vi ett otroligt fint stål.

Det är ett högförädlat specialstål.

Svensk stålindustri är världsledande i många segment.

Det betydde att amerikanerna behövde det svenska stålet–

–och släppte in sånt stål som de behövde.

Kan man då tänka sig undantag för nischprodukter?

Exakt. Det som hände då och som nog händer nu–

–är att man gör undantag för nischprodukter–

–och sånt stål man behöver och inte själv producerar.

Det låter som goda nyheter för Uddeholm i Värmland.

Jag hörde på radion–

–att Uddeholm var ganska förvissade om–

–att amerikanerna inte kan producera det stålet–

–som de gör, utan de släpper in det.

Hur stor del av svenskt stål är specialstål?

En ganska betydande del.

Vi får se vad amerikanerna kan göra själva–

–och hur mycket som kan klassas som special.

Hur påverkas SSAB?

SSAB producerar dels i Sverige–

–i Borlänge och Oxelösund–

–men har också anläggningar i USA.

De producerar på rätt sida gränsen.

För anläggningarna i USA kommer priserna att stiga.

Det kommer alla som får undantag att njuta av.

De som producerar på andra sidan gränsen–

–kommer också att dra fördel av det höga prisläget i USA.

Vi backar bandet lite. Kina pekas ut som syndabock–

–i amerikansk retorik. Vi har en graf över länder–

–som exporterar mest stål till USA.

Där är inte Kina med bland topp 10.

Varför ser det ut så här?

Om man tittar på handelsstatistik–

–står Kina för bara ett par procent.

Men kom ihåg–

–att USA har ett antal antidumpingåtgärder mot Kina.

De anser att kinesisk export är uppmixad–

–med statligt stöd–

–och att de har dumpat priserna.

Därför har USA satt in antidumpingtullar–

–för att återställa den snedvridna konkurrensen.

Där försvinner en hel del stål som kom från Kina.

Trump pratade i går om "transshipping", omlastning.

Han menade att kinesiskt stål–

–går via andra länder och får ursprung där.

På så sätt går de runt antidumpingtullarna–

–och kommer in på den amerikanska marknaden.

Är det här bara retorik ifrån Trump?

Jag tror inte att det är osannolikt–

–att man i vissa fall försöker gå runt de regler som finns.

Vi har fått upp en graf över effekterna för Kinas BNP–

–av potentiellt minskad stål- och aluminiumförsäljning.

Kärnan i samtalet är–

–att effekterna kanske inte är så stora för Kina

Men det finns oro för spridningseffekterna–

–och att det eskalerar till ett handelskrig–

–och att man tar i med hårdhandskarna.

Har vi sett nåt liknande i modern historia?

Bush 2020 verkade snabbt lugna ner sig.

Det är en annan situation i dag.

2002 var Kina en mycket liten spelare.

Sen dess har de–

–från att haft en liten produktion och konsumtion–

–blivit en av världens största stålproducenter.

I dag producerar de runt hälften av allt stål i världen–

–och konsumerar ungefär hälften av allt stål.

Tittar vi närmare på utvecklingen–

–så följer konsumtionsutvecklingen nästan alltid–

–en given S-kurva i länder som bygger upp sin ekonomi.

Kina peakade konsumtionen nån gång 2013-2014.

Nästan alla länder som byggs upp–

–följer S-kurvan. I länder med en brant utveckling–

–som har en BNP på 5 000-15 000 per capita–

–stiger stål- och metallkonsumtionen snabbt–

–för att planas ut när samhället börjar bli klart.

När man har byggt ut de stora bitarna.

Sen ligger det mer "flat" och man ersätter stålet–

–som slits ut.

Den punkten tror vi att Kina nådde 2013-2014.

När jag säger "vi" så sitter jag med–

–i World Steel Economic Committé.

Där har vi bedömt att Kina peakade de åren.

Då började de exportera stålet i stället.

Då började en strid ström av kinesisk stålexport–

–sprida sig på marknaderna under 2016-2017.

Det började 2016. Då införde amerikanerna antidumpingtullar.

EU kom efter och införde ockå antidumpingtullar–

–mot den kinesiska exporten.

Samtidigt hade vi en bred diskussion om–

–huruvida Kina var en marknadsekonomi eller inte.

Det kan låta som en ren etikettering av ett land.

Men det handlar i praktiken om–

–huruvida man kan använda antidumpningsinstrumentet.

I grunden handlar det om hur man fastställer priserna–

–på hemmamarknaden.

För marknadsekonomier är det inget problem–

–där fastställs priset i balans mellan utbud och efterfrågan.

När det gäller icke marknadsekonomier–

–fungerar inte prismekanismerna.

Då har man en massa statligt stöd.

Det gör att i antidumpingsammanhang–

–blir hemmamarknadspriset irrelevant.

Tack så mycket för att du kom, Mattias Ternell.

Jag har tror att du snart sitter här igen. Hoppas det.

EU:s svar på Trumps ståltullar hyllas av svensk stålindustri. Men Mathias Ternell på intresseorganisationen Jernkontoret ser ändå flera anledningar till oro.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ-100 -0.5%
NASDAQ Composite -0.4%

Vinnare & förlorare

Paradox Interactive 20.1%
Beijer Ref 2.1%
JM 2.1%
Hennes & Mauritz -1.4%
ICA Gruppen -1.4%
SSAB -1.6%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier