Dyrt att missa de stora uppgångarna

Det nya coronaviruset har sitt grepp om världsekonomin.

Men hur illa är det egentligen?

Vi ska leta ljusglimtar–

–tillsammans med frontfiguren för dataserier i Sverige i dagens EFN Marknad.

Frontfiguren för dataserier, Jonas Thulin. – Du känner väl ingen press?

–Nej. Det är kul att vara här. –Det var roligt att du ville komma.

Vi börjar med en kort och enkel fråga:

Hur har du, som kör tusen dataserier varje dag, upplevt de två-tre senaste veckorna?

Det är en enorm skillnad. Om vi spolar tillbaka tre veckor–

–så var det väldigt negativt då. Stress handlades in i systemen.

Vi såg en massa prognoser som började flyga omkring.

Jag tyckte att de var substanslösa och undrade vad man byggde det på.

För två veckor sen blev det en rejäl omskyffling av allt det här.

Den 24:e stack vi ut hakan och sa att börsen skulle studsa.

Det var härlett av prissättningen på risk, som hade blivit extremt mycket bättre.

Nu sitter vi och andra och försöker bedöma hur djup avmattningen blir.

Det spretar lite, beroende på vilken data man tittar på.

Hur gör man när man försöker bedöma det?

Man måste ta bort all månadsstatistik och fokusera på daglig eller veckovis makro.

Sen får vi lägga prognosen i ena vågskålen–

–och sen kan vi se hur mycket vi ser som faktiskt validerar de här prognoserna.

Säg att vi har en hypotes om -20 till -30 % i Q2 i amerikansk kvartalstillväxt.

Då måste man kunna härleda dem. Nu har vi lyckats komma fram till–

–att som det ser ut nu, så kommer Q2 att växa med 0,3 %. Positiv tillväxt.

Det baserar vi på den data vi har för Q2 nu. Sen ska vi hitta resten av sättningen.

Det är där vi jagar. Vi tycker absolut att vi kan se en avmattning.

Men om den sker till den grad som varit inprisad ställer vi oss frågande till.

Vi kan börja med att titta på en ljusglimt.

Tillväxttakten i antal nya coronafall, procentuellt, är ganska stabil.

Du har nästan gjort en teknisk analys.

En rallaranalys, kan man kalla det för.

Det här skiljer sig. Vi har en stafettpinne som tyvärr går jorden runt–

–och som handlar om vem som driver utvecklingen. Nu drivs den av USA.

Man är lite orolig för Latinamerika och vad som händer i Afrika. Visst är det så.

Det positiva, om man tittar på den realekonomiska påverkan–

–är att vi kan se hur snabbt det släppt i Singapore, Sydkorea, Taiwan och Kina.

Om man tittar på taiwanesisk data–

–så är det förbluffande vilken liten påverkan det här viruset har fått.

Det får mig att tänka på... Har vi ett marknadsandelsspel här nu också?

Har vi vissa sektorer och regioner som kan trycka på hårt–

–medan andra, om man ska vara lite elak, står och velar lite kring sina policyer?

Men om Europa och USA följer mönstret från de asiatiska länder som du nämner–

–så talar mycket för ett V i återhämtningen, snabbt ner och snabbt upp.

För vissa.

Vi tror på ett V för Asien och har fått det bekräftat med PMI:erna.

Vi har ganska mycket aktier i Taiwan och Kina.

För USA har vi också ett ganska tydligt V.

Europa kör ett klassiskt U.

Det som ska ta ett kvartal i USA räknar vi med ska ta fem-sex kvartal i Europa.

Det beror på hur socialsystemen ser ut och på om man är proaktiv eller reaktiv.

USA har varit... Om nio månader kan det komma fram att man varit för proaktiv.

Man skjuter ut extrema volymer i marknaden och ekonomin.

I Europa är man klart mer reaktiv och har fastnat i de klassiska bråken.

Ska vi ha en euroobligation? Får Tyskland skicka sjukhusmaterial till Italien?

Det förbjöd man. Sen lättade man på det.

Man ser på det på olika sätt. Marknaden är krass och röstar med fötterna.

Och ett U är alltså när återhämtningen går lite långsammare.

–Med ett V går det snabbare. –Ja, precis.

Det värsta är ett L, eller ett badkar. Då ligger man på botten och kommer inte upp.

Det ser vi kanske inte för Europa, men just nu...

Det ändras ju, men som det ser ut nu har vi en extrem utmaning i Europa–

–på grund av hur samhällskontraktet mellan olika parter ser ut.

Både Kina och USA, om man nu ska bli ekonomhistoriker, har helt andra system.

De fungerar bättre vid exogena chocker. Så enkelt är det.

Vi har ett bättre system i andra typer av nedgångar–

–men just i en sån här chock hamnar vi på efterkälken.

–Varför då? –Vi ser på arbetskraft på ett annat sätt.

Vi har ett annat socialt skyddsnät, vilket är positivt om man gillar det.

Men det gör att omställningshastigheten–

–och förmågan att gå in och precisera de åtgärder man ska göra, och trycka på–

–hämmas. Europa diskuterar fortfarande om man ska ha gemensamma obligationer.

Vi har inte löst det. I dag kan vi läsa att Italien pratar om "italexit" igen.

Eller vad man nu ska kalla det för...

Man är frustrerad över att man får böter för att man hjälper konkurshotade hotell.

ECB försöker göra program, och Merkel och Lagarde bråkar om finansieringen.

Det är en konsekvens av det system vi har, helt enkelt.

Vi går vidare och blickar mot USA. Vi tittar på BNP där.

Det här är en väldigt lång tidsserie, ända sen 1980.

Men om vi tittar längst till höger, vid 2019 och 2020–

–så ser vi en liten prickad linje längst ut.

Det är vad börsen prisat in i amerikansk BNP, om jag förstår dig rätt.

Ja, exakt. Ungefär som 1987-1988, så blir det bland tokfel.

Det behöver det inte bli den här gången. Men börsen är var den är.

Det är sällan vi går från en boom... Q1 var ett extremt starkt kvartal.

Produktionsdata, husdata och konsumtionsdata pekar på det.

Sen gick man in i en "bust" i Q2. Det är absolut en unik period.

Men vi kan konstatera att det här BNP-fallet har ju Fed också svarat på.

Att Fed sänker räntan dit man är nu–

–motsvarar ungefär -0,5 till -1 % tapp i årstakt i BNP.

Sen har man gjort mer därtill, med olika stimulanser.

Nu pratar vi årstakt. I kvartalstakt blir det helt andra siffror.

Men du tror att börsen tar ut för mycket på det negativa.

Det intressanta... Det där vet vi ju. Marknaden är facit.

Vi vet att vi bör få den här inbromsningen.

Vi såg att vissa sektorer klarade av in- bromsningen bättre. Dem omallokerade vi i.

Det blir klumpigt att säga att man ska över- eller undervikta börsen.

Börsen är mångfacetterad. Det finns många bolag och många strategier.

Vi har köpt mycket onlinebutiker och kortat fysiska detaljhandelsbutiker.

Det är en strategi som har gjort 18 % i år. Den är upp på året, all time high.

Så det finns sektorer – "cloud computing" är en annan – som går extremt bra.

Man ska nog inte dra börsen över en kam och säga att man ska ur börsen.

I stället ska man fråga sig varför man ska ha börsrisk i en viss exponering.

–Ja. –Är risken att det blir sämre, då?

Om vi håller nedstängt ett par veckor, eller månader, i stora delar av världen–

–så kan det bli följdeffekter som vi inte har tänkt på.

Q2, Q3 och kanske till och med Q4 kan bli dåligt. Är det inprisat?

Nej, och där måste man vara försiktig. Vi kommer till en bild senare...

Man måste dagligen titta på hur mycket stress man har i systemet just nu–

–för de aspekterna måste man ha med i beräkningen.

I andra vågskålen ska man lägga de 60 000 miljarder kronor–

–som skickas ut i helikopterpengar, och också till företag.

Det är extrema stimulanser som kommer ut. Man måste bygga den ekvationen–

–i stället för att sätta sig långt bak i bussen–

–och bara säga att man tror att det blir bra eller dåligt.

Det handlar om att inte göra nånting förrän vi vet varför vi gör det.

–Det tycker jag är viktigt. –Vi kan titta på räddningspaketet i USA.

Det är redan i hamn. Det här är en fantastisk bild, tycker jag.

Vi ser ett enormt streck längst bort till höger, och det är inte Y-axeln.

Nej, precis.

Denna data sträcker sig från 1973 ungefär.

Det här är en del av paketet. Hela paketet omfattar 6 biljoner dollar.

Det är utan hävstång. Sen kan Treasure via Fed-garantier ge 7-8 gångers hävstång.

Det är det största vi har sett i amerikansk historia.

Det är större än Marshallplanen och Roosevelts New Deal.

Det är större än finanspaketet efter 2008 och 2009.

Bara fiskaliskt är det större. På det får du lägga Fed. Det blir 6 biljoner dollar.

Vad vi ser är att man har beslutat att man ska lätta upp lånevillkoren för företagen.

Man administrerar det och för ut det i systemet.

Företagen tar lånen och administrerar att de har tagit lånen.

Sen ser vi det i data. Det är en lång karusell innan vi får fram det i en bild.

Och den här karusellen är gjord. De här pengarna ligger i systemet.

Som vi ser, så är det här en helt fantastisk graf–

–i den bemärkelse att vi aldrig har sett nåt liknande.

–Och det här är bara 176 miljarder dollar. –I lån till företag.

Sen har du ytterligare ett paket på 350 miljarder till som kommer–

–och som är lån som blir en gåva om det spenderas på "utilities", hyror eller lön.

Det är enorma pengar som ska ut här.

Det är 6 biljoner dollar som ska ut, trots allt, i olika former.

Tar man i för mycket?

Jag tror inte att vi är ense om det, givet vad som är inprisat.

Man måste också tänka strategiskt, eller lite långsiktigt.

Om vi gör det här paketet, vilket vi har sagt att vi ska...

Om man slår ihop alla paketen, så spenderas 2,2 % av världens BNP på detta.

Det var 1,6 % efter finanskrisen.

Här tar man i extremt mycket, vilket säkert är bra.

Men det intressanta är, som du är inne på, vilka långtgående effekter man skapar här.

Vi vet att europeiska länder kommer att få extrema skulder.

Vi vet inte hur det ska finansieras.

Därför är det diskussioner mellan Italien, EU och andra.

Vi vet också att inflationen kan komma tillbaka såna här gånger.

Vi har inte sett det, men man kan behöva fundera på det.

Ränteutvecklingen kan bli intressant att hålla ögonen på.

Där tror vi inte att det händer så mycket på uppsidan.

Den stora faran är tillgångsbubblor–

–som vi nog kommer tillbaka till framemot nästa vinter.

Bekymrar du dig för det?

Vi har lagt in det i analysen och mäter det.

Vi vill ogärna... Jag är lite skeptisk–

–till att följa stora flöden för tillfället.

Det är antagligen de som får det bakhalt i skidspåret nästa vinter.

Att få med det nu i analyserna är bara ett försiktighetsmått.

Skickas det ut extrema summor pengar så skapas det zombiebolag.

Det kommer att bli felallokering av kapital.

Då är det framför allt aktier och fastigheter som ligger i farozonen,

Kreditmarknaden också som vill in på samma kapitalbas som aktiemarknaden.

Där är vi lite försiktiga.

Det är lite grand en lyxdebatt här och nu.

Men vi har med det i analysen.

På tal om att ha med i analysen... Går det att förutspå botten?

Ni har ju snickrat en liten modell som fungerade den här gången.

Den fungerade bra 2008-2009 också.

I New York fick jag lära mig den hårda vägen att härleda marknadsstressen.

Att nu säga att vi är negativa och stressade är ganska enkelt att säga

Men det finns ju kontrakt på allting. Det går att härleda–

–och bryta ner marknaden i stresspunkter.

Vi har identifierat ett gäng. Det handlar om volatilitet, likviditet och kreditrisk.

När vi går in i de marknaderna står det klart–

–vilka kontrakt som handlar mest på det här.

Vilka ska man sätta emot varandra?

Vi la in de åtta datapunkterna–

–det handlar också om om marknaden är lång eller kort och gammal hedging–

–i en rullande regression. Det är den svarta linjen.

När den studsade upp den 18:e, avbröt vi vårt hedgeprogram–

–som vi har haft i portföljerna.

Den 24:e gick vi ut med att börsen skulle studsa.

Det blev lyckosam tajming den här gången. Min poäng är–

–att den här typen av villkor och data som måste surna till igen–

–för att vi ska få nästa steg nedåt. Kommer den så hanterar vi den.

Kommer den inte, då bör man fånga studsen annars är man redan borta.

Missar man de tio bästa dagarna vart tionde år sen 1930–

–har man tappat 11 000 % i avkastning.

Att missa uppdagarna är mer dramatiskt för den långsiktiga utvecklingen–

–än att fånga nedsidan.

Därför är ett litet tips om man vill hålla det enkelt och är obekväm med–

–att hedga portföljen och dra ner risken vid rätt tillfälle–

–är det bättre att bara åka med, annars missar man uppstudsarna.

Ur tillgångsallokeringsperspektiv är det lite populärt när det är stormigt–

–att undervikta alltihop. Det finns inget som är så dyrt och dåligt för en portfölj–

–som att undvika vid fel tillfällen och missa uppsidan,

Det räcker med att man missar tio dagar på tio år–

–så blir det dramatiska tusentals procent, i och för sig över en period på 90 år...

Man kan göra samma analys från 1979 eller ta vilket år som helst.

Rent aritmetiskt får man inte missa de där dagarna.

Nedsidesdagarna kan man hantera genom att gå in i andra typer av aktier.

Det finns faktiskt aktier som går bra i den här miljön.

Det blir lätt en ensidig diskussion om om man ska ha aktier.

För oss handlar det mycket om vilka aktier.

Sen måste man vara med när det drar iväg.

Vi ska avsluta med att titta på två ljusglimtar.

Den ena visar att det är fortsatt bra fart i konsumtionen.

Det här är amerikansk konsumtion.

Vi kan också titta på en annan graf som heter "Ingen kollaps i sentimentet".

Medan vi låter dem swisha förbi... Vi börjar med konsumtionen.

Den har hållit konjunkturen under vingarna mot slutet.

Där har vi ingen kollaps än och det är väl tur.

Det är extremt bra. Det här är veckodata från förra veckan.

Än så länge har vi ingen kollaps.

Vi ska vara försiktiga med–

–att dra ett streck mellan fallande börs och fallande konsumtion.

Vad som händer är att vi kanske konsumerar annorlunda–

–istället för mindre. Vi flyttar vår konsumtion från butiker till online.

Det kan vi fånga upp i datan.

Ur ett nationalekonomiskt perspektiv så konsumerar vi fortfarande.

–Det är inte så att folk bara bunkrar? –Det vet vi inte.

Vi har en annan strategi i portföljerna som är videospel.

Det har också gått fantastiskt bra i år. Man spenderar pengar på sånt också.

Det gör att det blir en accelerator bakom ändrade konsumtionsmönster.

Det gör att tesen...

Man kan försöka dra ett streck mellan fallande börs och fallande konsumtion.

Den blir oftast bedräglig om konsumenterna ändrar mönster.

Det är det vi är inne på nu. Den typen av tänk har vi fått betalt för i marknaden.

Man går till online, videospel och annat.

Man ska vara lite försiktig när man läser den.

Man ska inte tro att börsen ska ner för att Drottninggatan är tom.

När jag gick hit konstaterade jag att det inte var jättemycket folk på stan.

Men kommersen kanske har flyttat.

Det går säkert ner i alla fall, men glöm inte–

–att vi får helikopterpengar, bensinpriserna faller–

–ränteläget i USA gör att många finansierar om sina hus...

Husmarknaden går dessutom extremt starkt.

Det finns många finansieringskanaler för konsumenterna.

Man bör ha med sig det så att man inte fastnar i den totala dystopin.

Sentimentet där det inte heller var nån kollaps, vad var det?

Intressant att se om institutionella placerare är bull eller bear–

–och spreadarna dem emellan. Det är inte alls mycket bear.

Det var mer under sommaren 2019.

Det ger en ganska intressant kontrast mot ens personliga cykel.

Man går omkring och mår dåligt av förklarliga skäl i dessa tider.

Men ur ett kapitalförvaltningsperspektiv på institutionell nivå, hur tänker man då?

Där är man inte alls lika stressad.

Det måste man ha med sig om man ska översätta sina tankar till marknaden.

–Det blir ganska stora skillnader ibland. –Vi slänger med en bonusgraf:

Centralbankerna som sänker räntan.

–Det här vågar man väl inte fajtas emot? –Nej. "Don't fight the Fed".

I svart ser man antalet cetnralbanker som sänker räntan.

Nu är vi och nosar på runt 90 stycken som successivt sänker.

Om vi går tillbaka till 00 eller 07...

Man glömmer bort att för 08-kraschen började nedbromsningen i ekonomin 06-07.

Sen blev det mycket fokus på Lehamn.

Men man får inte glömma vad som hände under 07.

Man följde egentligen med klassisk släpning det som hände på centralbankerna.

Om man snabbspolar till höger så har börsen fallit ihop som ett korthus.

Centralbankerna svarar och stimulerar.

Med is i magen så kommer börsen att korrigera sig.

Däremot likställer inte vi "is i magen" med att inte göra nånting.

Vi har en aktiv portfölj och försöker hitta rätt exponeringar.

Att gå emot centralbankerna är en...

Det är en svår sport i alla fall.

Den har heller aldrig riktigt lönat sig historiskt.

Sammanfattat finns det en hel del ljusglimtar att ta med oss.

Framför allt om vi tittar på vad som redan är inprisat.

När sen lugnet i kreditrisker och volatilitet–

–kände vi att botten var nådd för tillfället.

Nu har vi en prognos på de dramatiska fallen.

Kan vi validera dem, eller är det för mycket tycka, tänka och tro?

Är det inte helt validerade kommer marknaden att straffa dem.

Tack så mycket för att du kom hit, Jonas Thulin.

Det var allt från dagens EFN Marknad.

Vi är tillbaka igen i morgon. Då gästas vi av Lisa Synning.

Då blir det emerging markets. Tack så mycket.

Börsen har återhämtat sig något de senaste dagarna men världsekonomin tyngs fortfarande av coronaviruset. Jonas Thulin från Erik Penser Bank söker ljusglimtarna med hjälp av hårda data i EFN Marknad.

Programledare: Albin Kjellberg

  • Därför klarar techbolagen krisen bättre16:03

    Därför klarar techbolagen krisen bättre

    Varför går den tekniktunga Nasdaqbörsen bättre än New York-börsen och vad händer nu när massor av bolag ställt in sina utdelningar? Det är två frågor som Nicklas Andersson från Avanza svarar på i EFN Marknad.

  • Tyskland nära nytt gigantiskt stödpaket5:25

    Tyskland nära nytt gigantiskt stödpaket

    Handelsbankens Kiran Sakaria kommenterar de ekonomiska effekterna av protesterna i USA, Tysklands nya stimulanspaket och storbråket mellan januaripartierna om Las-utredningen.

  • Därför ska börsen upp17:40

    Därför ska börsen upp

    Hur gör man datadriven hållbarhetsanalys? Det svarar Jonas Thulin från Erik Penser Bank på i EFN Marknad. Dessutom avslöjar han varför han tror att börsen ska fortsätta uppåt.

  • ”Ingen vill förstöra börsfesten”0:00

    ”Ingen vill förstöra börsfesten”

    Allt från den stigande geopolitiska oron till börs, räntor, arbetslöshet och inköpschefsindex en masse. Veckans fördjupning i läget på marknaderna och i världsekonomin med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

  • Triss i heta skogsaktier20:53

    Triss i heta skogsaktier

    Har återhämtningen på börsen gått för långt och kan det då vara läge att rikta blickarna mot skogsaktier? Det diskuteras med Martin Hallström från Swedbank i EFN Marknad.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.1%
NASDAQ-100 -0.6%
NASDAQ Composite -0.5%

Vinnare & förlorare

Loomis 14.7%
Intrum Justitia 12.6%
Kindred Group 5.4%
ICA Gruppen -1.7%
Sagax -2.6%
Arjo -2.8%
Uppdaterad tis 17:34
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier