Så väljer du rätt obligationsfond

Coronakrisen har orsakat stor dramatik på räntemarknaden–

–men det har lugnat sig lite här på slutet.

Vi ska försöka förstå vad det här med likviditet betyder–

–och varför en del räntefonder har behövt stänga.

Här bakom har vi en ränteexpert. Häng med i dagens EFN Marknad.

Maria Ljungqvist, välkommen till EFN Marknad.

Hur är dagarna för dig när det är så mycket som händer?

Även om vi inte har gjort så mycket affärer på senare tid–

–så har det varit en minst sagt utmanande period.

Det här har varit ett test för den svenska företagsobligationsmarknaden.

Vi har gått från rekordlåga kreditspreadar till rekordhöga–

–och det har skett på några veckor.

Det har väl egentligen aldrig varit nån supermegalikviditet–

–på just svenska obligationer.

Men hur kommer det sig att den torkade upp så extremt för nån vecka sen fram till nu?

I grunden låg naturligtvis oro och rädsla–

–för det här med coronakrisen–

–och att hela världsekonomin plötsligt stannar.

Den risken ska prisas in i alla typer av risktillgångar, även företagsobligationer.

Problemet med den svenska företagsobligationsmarknaden–

–är att den domineras av fonder.

Det är alltså väldigt många likartade aktörer som agerar.

De är oftast köpare, allihopa samtidigt, och säljare, samtidigt.

Om de får utflöden, så är de säljare samtidigt. Det var det som hände.

Det blev väldigt svårt att göra affärer–

–och det blev väldigt svårt att se var marknadspriset egentligen låg.

Om du inte omsätter ett papper på väldigt länge–

–så vet du heller inte vad priset är. Alla papper har inte omsatts på senare tid.

Såg det likadant ut runtom i världen–

–eller var Sverige extra hårt drabbat, så att säga?

Jag är inte aktiv på euro- och dollarmarknaden–

–men kreditspreaden har ökat mycket där också.

Därmed har företagsobligationsfonder fallit mycket i värde även där.

Men den svenska marknaden är nog mer problematisk än dem–

–när det gäller likviditeten. Handeln stannade nästan av förra veckan.

Om man fick önska... Vill du att flera aktörer handlar på den här marknaden–

–som kanske inte är fonder, för att det ska bli en mer dynamisk likviditet?

Om man fick ha lite önsketänkande.

Absolut. Om man ska se lite positivt på det här–

–så tror jag att det som hänt nu gör det lättare för såna aktörer att ta sig in.

Ibland är de lite för stora. Jag tror att de är för stora för den här marknaden.

Men nu finns det fantastiska möjligheter att göra bra affärer, tror jag.

Man måste väga in att konkursrisken i företagen har stigit markant–

–på grund av det som händer i omvärlden.

Men kreditspreadarna har gått isär. Likviditetspremien där kan man plocka upp.

Det är ganska korta obligationer och väldigt attraktiva kurser.

Man kan ha dem till förfall och få väldigt bra avkastning.

Ser du bättre affärer än på länge på den här marknaden?

Jag ser fantastiska möjligheter för den som har kassa att investera, ja.

Om du jämför det vi har sett de senaste veckorna med tidigare kriser i världen–

–som 2008, till exempel, men också skuldkrisen 2011-2012–

–hur sätter du då in det här i jämförelse?

Den svenska företagsobligationsmarknaden var inte så utvecklad då.

Men vi har sett ett dramatiskt fall på statsobligationsräntor.

Det är en flykt till kvalitet. Det är samma.

Om vi tittar i omvärlden, så ser vi–

–att det inte har nått de nivåer på kreditspreadarna som var 2008.

Men vi är nånstans där vi var 2012, och det säger en del.

Och i Sverige är det högre kreditspreadar än det var 2012, skulle jag nog säga–

–om man kan säga var priset ligger. Det är olika beroende på vilket papper det är–

–huruvida det har omsatts eller inte.

Hur beroende är företagsobligationsmarknaden just nu–

–av att aktörer som Riksbanken är inne och stimulerar och intervenerar?

Det betyder naturligtvis en hel del för psykologin–

–bara det faktum att de sagt att de öppnar upp för att köpa företagsobligationer.

Men de har inte börjat med det än. De har sagt att de ska köpa företagscertifikat.

Det är den korta löptiden och motsvarigheten till en företagsobligation–

–fast med väldigt kort löptid, kan man säga.

De börjar där. Emittenten ska ha en officiell rating.

Än så länge är det lite volymer. Man hoppas väl på den psykologiska effekten.

De får nog köpa lite mer om det ska få nån bestående effekt.

Det viktiga är att man i och med det här lockar in lite fler investerare.

Det vi har sett de senaste två dagarna–

–är att bolag med lite bättre rating har varit ute och emitterat.

Vi är glada för att de har kunnat göra det.

Det är företrädesvis stora institutioner som har varit investerare.

Vi såg att företagsobligationsmarknaden följde aktiemarknaden ganska väl.

När aktiemarknaden föll, så föll obligationsmarknaden.

Det är oklart vad som var hönan och ägget.

De som vill investera i obligationer för att sprida risk från aktiemarknaden...

Hur ska man tänka när man vill ha låg risk på obligationer?

Ska man bara köra Moningstar-ratingen rakt av när man letar obligationsfonder–

–eller hur ska man tänka om man vill riskhantera det där?

Det du tar upp nu är intressant. Vi kan konstatera att om man hade haft en...

De som har haft en traditionell stats- och bostadsobligationsfond nu–

–har haft låg kreditrisk.

De har inte tappat nånting på att man har prisat in risken för konkurs nånstans.

Det är ju trippel A-rating när det är stats- och bostadsobligationer.

Men de fonderna har långa löptider.

De är konstruerade med fasta kuponger och lång löptid.

Det här innebär i praktiken att de svänger lite mer. De är lite mer känsliga.

När räntan stiger på en statsobligation–

–så tappar man det man investerat i en statsobligationsfond.

Nu har räntan fallit jättemycket, och sen stigit lite, på statsobligationer.

Om man har investerat i de fonderna, så ligger man ungefär på plus minus noll.

Men nu finns det risk för att långa obligationsräntor under en lång följd år–

–alltså statsobligationsräntor, kommer att stiga.

Då kanske inte, trots låg kreditrisk, den typen av fonder är det bästa.

Så risken är att nu, när det kommer ett jättetryck av statsobligationer–

–så behöver räntorna på statsobligationer gå upp för att investerare ska lockas dit?

Så småningom. Just nu är centralbankerna aktiva och ska köpa statsobligationer.

Det kommer att hålla emot här och nu.

Men i förlängningen tror jag att vi är på väg åt det håll som du beskriver.

Om vi då jämför företagsobligationsfonder sinsemellan...

Är det samma risk i alla dem eller går det även där att leta olika riskklasser?

Ja. Nu är du inne på en väldigt intressant fråga.

Statsobligationsfonderna har oftast en väldigt låg riskklass, för de...

Eller de har inte så låg riskklass som man skulle kunna tänka sig–

–med tanke på att de har låg kreditrisk. Riskklassificeringen bygger ju på–

–att man mäter hur mycket det svänger i prisbilden.

Eftersom de har den här långa löptiden, så svänger de mycket.

Då får de en högre riskklass.

Företagsobligationsfonder investerar ofta i nåt som kallas FRN.

Då har man "hedgeat" bort känsligheten för rörelser i det allmänna ränteläget.

Man har bara kvar känsligheten för att kreditspreadarna rör sig.

Det här är tekniskt. Det blir inte samma svängning från dag till dag i de fonderna.

Däremot kan de falla länge och mycket. Det har vi sett nu.

Det reflekterar delvis det här med kreditrisken.

Men det har varit en överdriven reaktion på grund av bristen på likviditet.

De här faktorerna är svårfångade i risk- klassificeringen. De reflekteras inte där.

Det är bara volatilitet, svängningarna, som reflekteras i riskklassificeringen.

Om man ska välja företagsobligationsfond, så ska man inte gå på risk.

Man får ta reda på vad fonden investerar i.

Är det "high yield"? Är det "investment grade"? Och så vidare.

Jag kan tänka mig att när det är glada dagar i världsekonomin och på börser–

–som det har varit fram till ganska nyligen–

–så svänger inte detta. Då ser det stabilt ut när man gör riskklassificeringarna.

Det är först när sentimentet vänder som man ser vad risken på nedsidan är.

Ja, men det skiljer sig lite.

När aktiemarknaden faller, så faller inte den lite varje dag.

Det kan vara nån dag upp här och där, ganska mycket till och med.

Man vet om aktiemarknaden att volatiliteten är högre i en "bear market".

Men på företagsobligationsmarknaden blir det inte riktigt så i Sverige.

Det har med bristande likviditet att göra–

–och vi ser inte alltid exakt på vilka nivåer som papperna har omsatts.

Det kan gå rätt stadigt åt båda håll.

Det kan gå stadigt åt det bra hållet och det kan gå stadigt åt det dåliga hållet.

Det behöver inte vara förenat med volatilitet för det.

Jag lyssnade på en amerikansk poddsändning med två kvantare som sa–

–att marknaden brukar bete sig så att efter rejäla urblåsningar–

–så brukar företagsobligationer vara bra att äga. Delar du den bilden?

Ja. Det fina med företagsobligationer är att det räcker att det inte blir värre.

I aktiemarknaden måste det vända för att det ska vara värt att gå in.

Men företagsobligationer... Du måste räkna med att det kommer konkurser.

Men vid sidan av det–

–så räcker det att du vet att du har ett förfall.

Det kommer att återbetalas på kurs 100, och på vägen får du en kupong.

Om du då kan köpa den här obligationen på en kurs som är lägre än 100–

–och sen behålla den till förfall, så har du fått din avkastning.

Men du ska helst undvika en obligation–

–som är utgiven av ett företag som inte klarar sig. Det är utmaningen.

Men det är intressanta nivåer på företagsobligationsmarknaden–

–av den anledning som jag beskrev.

I takt med att fonderna får förfall, så kan man investera i nyemitterat–

–som kommer att emitteras på betydligt högre kupong–

–än det vi har sett förra året, då det var tvärtom.

Företagen lånade otroligt billigt.

Vi ska hinna med lite tittarfrågor från Twitter också.

Vi har bland annat Sven Brain, som undrar–

–när inflationen kommer, och om den kommer snabbare efter alla stimulanspaket.

Jag är inte orolig för inflationen här och nu.

Nu kämpar centralbankerna framför allt med att motverka deflation.

Av erfarenheten från Lehman, så vet vi–

–att när man har ett så här stort bortfall i produktionen som vi får nu–

–så kan det dröja väldigt länge innan man ser inflation igen.

Visst kan det uppstå vissa flaskhalsar när man ska starta upp igen så småningom.

Men arbetslösheten kommer att ha stigit och efterfrågan kommer att vara rätt låg.

Jag ser inte inflation i närtid, trots de här stimulanserna.

Sen har vi en annan tittarfråga från Tillslut, som undrar–

–var räntan tar vägen om det nu skulle komma hög inflation.

Hög inflation verkar inte så troligt. Men om vi tar det teoretiska scenariot?

Jag tänker mer i termer av det som vi pratade om förut.

Jag tror att vi bara står i början av en rad finanspolitiska stimulanser.

Exakt hur det ska gå till i de länder som redan har en hög statsskuld vet jag inte.

Men vissa länder kommer att stimulera betydligt mer än de gjort på decennier.

Det kommer att visa sig i högre statsskuld och högre utbud på statsobligationer.

Det i sig kommer att trycka upp statsobligationsräntorna.

Jag tror att vi har sett en vändpunkt när det gäller statsobligationsräntorna.

Sen har vi en fråga från Christian, som undrar–

–hur det kan bli i USA, med alla pengar som trycks och andra stimulanser.

Det är lite på samma väg. "Hur påverkar det räntan på lån och obligationer?"

Nu har ju inte USA riktigt lika bra offentliga finanser som Sverige, faktiskt.

Men det är ändå ett land som troligen kommer att stimulera mer.

Vi står inför en exceptionell situation–

–och vi lär se mer finanspolitik i många länder än vad vi sett på många år.

Finns det nånting med det som oroar dig?

Ja, det är klart att höga statsskulder är inte bra.

Men nu måste vi hålla fart i ekonomin och se till att företag inte går i konkurs–

–för om vi har företag som tar sig igenom det här, så har vi mycket bättre chans–

–att få fart på ekonomin igen.

Om de hinner gå i putten kan det bli tufft att få igång ekonomin.

Vi måste hålla liv i små och stora företag så att vi kommer igenom den här fasen.

Tusen tack för att du var med i dagens EFN Marknad, Maria Ljungqvist.

Till er tittare vill jag passa på och säga–

–att om ni vill ställa frågor, så följ oss på EFNTV på Twitter eller Instagram.

Du som ser det här på YouTube, klicka på "prenumerera" på vår YouTube-kanal.

Tack så mycket och trevlig helg.

Marknaden för företagsobligationer har hamnat i fokus under den ekonomiska oron på grund av coronakrisen. Hur ser kapitalflödena och riskspridningen ut och varför har fonder stängts för uttag? Det diskuteras i EFN Marknad med Maria Ljungqvist från Aktie-Ansvar.

Programledare: Albin Kjellberg

  • Sektorer att undvika och investera i0:00

    Sektorer att undvika och investera i

    Veckan avrundas med snack om den starka börsuppgången tillsammans med finansanalytikern Jonas Olavi. Vilka sektorer tror han kommer att stärkas efter krisen och vilka tror han kommer att försvagas?

  • ECB peppar marknaden med mer QE4:52

    ECB peppar marknaden med mer QE

    ECB utökar QE-programmet PEPP med 600 miljarder euro. Sannolikheten att EU och Storbritannien saknar handelsavtal vid årsskiftet är stor. I dag väntar amerikansk sysselsättning.

  • Fondspararens dilemma15:22

    Fondspararens dilemma

    Aktiv eller passiv fondförvaltning? Det är frågan i EFN Marknad. Programmet gästas av Frida Bratt, sparekonom på Nordnet och Maria Nordqvist, hållbarhetsansvarig på Lannebo Fonder.

  • ”Tyskland storsatsar sig ur krisen”4:30

    ”Tyskland storsatsar sig ur krisen”

    Den tyska regeringen har enats om ett gigantiskt stödpaket till bland annat familjer och bilindustrin. Nu återstår att se vad ECB presenterar för åtgärder i dag.

  • Så förstärks riskerna i pandemin14:12

    Så förstärks riskerna i pandemin

    I dagens EFN Marknad blir det fullt fokus på riskaptit och kreditrisker på marknaderna tillsammans med Sean George från Strukturinvest. Varför är Italien ett orosmoln och varför går börsen starkt trots att riskerna på marknaderna ökar? 

  • Fortsatt ljusning i Kina4:26

    Fortsatt ljusning i Kina

    Kina inleder en PMI-tung dag med positiva siffror. Juni är en kritisk månad i Brexitförhandlingarna. Oljepriset fortsätter uppåt.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.8%
NASDAQ-100 2%
NASDAQ Composite 2.1%

Vinnare & förlorare

Hennes & Mauritz 7.5%
Hexpol 6.6%
NetEnt 5.7%
Stillfront Group -3.1%
Essity -3.6%
Paradox Interactive -4.2%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Därför klarar techbolagen krisen bättre16:03

    Därför klarar techbolagen krisen bättre

    Varför går den tekniktunga Nasdaqbörsen bättre än New York-börsen och vad händer nu när massor av bolag ställt in sina utdelningar? Det är två frågor som Nicklas Andersson från Avanza svarar på i EFN Marknad.

  • Tyskland nära nytt gigantiskt stödpaket5:25

    Tyskland nära nytt gigantiskt stödpaket

    Handelsbankens Kiran Sakaria kommenterar de ekonomiska effekterna av protesterna i USA, Tysklands nya stimulanspaket och storbråket mellan januaripartierna om Las-utredningen.

  • Därför ska börsen upp17:40

    Därför ska börsen upp

    Hur gör man datadriven hållbarhetsanalys? Det svarar Jonas Thulin från Erik Penser Bank på i EFN Marknad. Dessutom avslöjar han varför han tror att börsen ska fortsätta uppåt.

  • ”Ingen vill förstöra börsfesten”0:00

    ”Ingen vill förstöra börsfesten”

    Allt från den stigande geopolitiska oron till börs, räntor, arbetslöshet och inköpschefsindex en masse. Veckans fördjupning i läget på marknaderna och i världsekonomin med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.