Sparekonom: Undvik flockbeteende vid investeringar

Börsen fortsätter ner efter gårdagens tapp.

Hur ska man agera när det går ner–

–och hur undviker man att fatta fel ekonomiska beslut?

I dag blir det börspsykologi.

Men först ska vi prata med Lars Söderfjell om hur han agerar i dag.

Det här är EFN Marknad.

Jag lämnar över till Petra Bergman som talar med Lars Söderfjell på Ålandsbanken.

Tack, Matilda. Här står jag med Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken.

Lars, vad är det som händer nu?

Vi studsade upp lite i marknaderna i dag–

–men det kom av sig efter 30-45 minuter. Nu har det förbytts i en liten nedgång.

Det är lugnare nu än i går.

Många avvaktar nog och ser dels hur New York öppnar i eftermiddag.

Terminerna visar på en liten uppgång, men den har gröpts ur.

Dels avvaktar nog många fondförvaltare de flödesmejl som kommer i eftermiddag.

I eftermiddag får man veta om man har utflöden eller inflöden på fonderna.

Aktiviteten är generellt sett ganska låg från mäklarfirmor.

Vi ser ganska få köp- och säljflöden just nu.

Vad var det som hände i går?

I grunden är det en korrektion som drivs av att man hade en hög värdering.

Sen får man en ökad osäkerhet kring vinsterna till följd av coronaviruset.

Nånstans blir belastningen för stor.

Då tar nån av risk från marknaden. Man säljer alltså av aktieexponering.

Det kändes som att det var allokerings- flöden från tillgångsallokerare.

Det var inte riktat mot enskilda aktier, utan det var en bred nedgång.

I Sverige förstärks det av att det är sportlovsvecka den här veckan.

I Stockholm är många av de aktiva förvaltarna på sportlov.

Men en rörelse på över 4 % hör inte till vanligheterna. Varför just nu, egentligen?

Vi skojade om att marknaden kanske också har en inkubationstid på ett par veckor.

Man upplevde i slutet på förra veckan att corona i Kina började spelas ner lite.

Men i helgen kom händelser i Sydkorea och Italien som man inte hade räknat med.

Dessutom hände det saker inom politiken.

Bernie Sanders vann i Nevada. Det gillade inte marknaden.

Man fick en nedgång i USA, som spillde över. Sen fick man en stor rörelse.

Det finns inte många säljare, men det finns få köpare i marknaden.

Det har inte blivit tillräckligt billigt för att man ska vilja fyndköpa.

Det råder alltså mycket låg aktivitet.

Vad var det då som såldes?

Det som i går gick svagt var genomgående konjunkturkänsliga bolag.

Det är logiskt. Om marknaden är orolig för vinster och effekter på ekonomin–

–så är det konjunkturkänsligt som ska ner. Det var verkstad, basindustri och energi.

Oljan gick ner kraftigt i går och studsade lite i dag, men inte så mycket.

Det som klarade sig bättre var konjunkturstabila bolag–

–som livsmedels- och läkemedelssektorn–

–men också det räntekänsliga. Fastigheter klarade sig ganska fint.

Precis det såg vi också i USA i gårdagshandeln.

–Vad gjorde du? –Vi gjorde ganska lite.

Vi har en bestämd stil. Vi tycker om kvalitetsbolag–

–med bra lönsamhet, bra kassaflöden och hög direktavkastning.

Vi gjorde en del finjusteringar. Det som fick lite för mycket stryk köpte vi–

–och så sålde vi sånt som vi tyckte klarade sig lite för bra.

Det var inga stora förändringar. Vi investerar långsiktigt.

Inga förändringar i er investeringsstil, alltså?

Då ska det nog till nåt mer än en endagskorrigering i det hela.

Det får pågå längre än bara några veckor.

Vi är ganska försiktigt inställda till konjunkturkänsliga bolag–

–som vi tycker går bra utan att man har fått en bekräftelse på det i konjunkturen.

Vi tycker att defensiva, konjunkturstabila sektorer ser mer intressanta ut.

Förhoppningsvis får vi betalt för den synen i den här korrektionen.

I studion ska vi strax prata om börspsykologi.

Vad tycker du är viktigt att tänka på när det går ner?

Det första... Det är ett slitet uttryck, men man ska hålla huvudet kallt.

Man ska försöka fatta rationella beslut och inte låta känslorna få övertaget.

Man får fundera på om man klarar av att sitta igenom en nedgång på 10 %.

Man måste klara det utan att sova dåligt och utan att privatekonomin påverkas.

Det första är att ta ett steg tillbaka.

Sen bör man fundera på om såna här korrektioner utlöser några möjligheter.

Det kan finnas aktier som jag velat ha och som känts för dyra, men som nu kommer ner.

Har förutsättningarna för bolagen... För att citera Warren Buffett:

Har förutsättningen för bolagen förändrats på 10-20 års sikt? Förmodligen inte.

Om man är av den uppfattningen kanske det dyker upp en del möjligheter.

Bra. Tack ska du ha. – Över till er, Matilda och Christina.

Nu får ni prata mer om börspsykologi.

Tack, Petra. – Och välkommen, Christina Sahlberg. Ska man hålla huvudet kallt?

Ja, jag håller med Lars. Jag satt också och kände att jag blev nervös i går.

Jag känner igen känslan från när det gått ner.

Man vill sälja, för man är rädd att förlora pengar.

Men alla studier visar att det är bättre att inte försöka tajma marknaden.

Jag sitter still och håller med Lars.

Varför vill man sälja av? Varför följer man med? Är det flockbeteendet?

Ja, det är det. Förr i tiden...

99,9 % av tiden som vi har levt, så gällde det att hänga med flocken.

Om du gick åt andra hållet, så blev du ett byte efter en dag.

Den känslan sitter i oss än i dag. Det är samma sak med förluster.

Många förlorade mycket pengar i går. Det känns och gör ont.

Det är samma del av hjärnan som aktiveras vid fysisk smärta, som berörs här.

Vi är mer rädda för att förlora saker och att göra potentiella vinster.

Vi reagerar med ett snabbt tänkande och fattar dumma beslut.

Om man tänker ha pengarna länge på börsen, så ska man inte gå in och ut.

Risken med det här flockbeteendet är–

–att det är först när man ser folk sälja av som man följer efter.

Då säljer man för sent.

När börsen går upp tänker man att man ska köpa, och då kan man ha missat uppgången.

Ja, studierna visar att man förlorar mer pengar på att göra så här än man vinner.

Den här gången kanske de som säljer kommer att spara lite.

Men över tid är det ingen bra idé.

I dag ska vi prata börspsykologi. Varför är det så viktigt?

–Det är ju en gren inom finans numera. –Ja.

Det är viktigt, för verkligheten och all ekonomisk teori säger–

–att vi alltid tar rationella beslut utifrån välgrundade fakta.

Vi vet nu att det är helt fel.

Vår hjärna har varit i princip optimal under 99 % av den tid som vi har levt–

–men inte som vi lever nu.

Vi är skapta så att överlevnad och fortplantning är det viktigaste.

Då ska man reagera snabbt på hot och möjligheter.

De som har lyckats med det har överlevt. Då har detta fortsatt.

Det blixtsnabba systemet, eller tänkandet, är mycket starkare än det rationella.

I nästan alla våra beslut styr känslorna.

Jag tror att...

Nu när det är många som själva tar hand om sin ekonomi–

–så är det extra viktigt att man har koll på de sakerna, för man är ansvarig själv.

De här systemen som du pratar om beskrevs av en som fick Nobelpriset 2002.

Han har skrivit boken "Thinking fast and slow". Den ser vi här.

Det är Daniel Kahneman som har skrivit den.

Om man inte har satt upp en strategi–

–riskerar man att aldrig använda system 2, utan bara gå på system 1. Är det vanligt?

Det är nog väldigt vanligt.

I vanliga situationer är fortfarande vår hjärna jättebra.

Om ett djur hoppar fram framför bilen–

–är det bra att inte börja räkna på bromssträcka.

Man sätter foten på bromsen direkt.

I de flesta fall är det bra att tänka automatiskt och känslomässigt.

Men tänk på tillfällena hur det kändes när man förlorat jättemycket pengar.

Man får antagligen jättemycket känslor, blir stressad och kanske säljer...

Kickar system 1 in då? Förklara.

System 1 är det automatiska systemet som står för över 95 % av våra beslut.

Vi går på känslan och tar det första beslutet som dyker upp.

System 2 är det långsamma rationella tänkandet–

–där man tar alla aspekter i beaktan.

Man kan titta på statistik och allt möjligt.

Om vi använde det systemet jämt skulle ingenting bli gjort.

Tänk om du skulle titta på alla varumärken, pris och innehåll i affären.

Du skulle inte komma därifrån.

System 1 är inte bara dåligt, utan bra för att få nånting gjort.

Det är superbra.

Men det här ämnet kan om vi lär oss hur vår hjärna fungerar...

Vi kan vi sätta upp några tillfällen när vi går på känsla–

–och sätta upp lite regler för att ta bättre beslut.

Jag vill tipsa om Penserpodden som har ett intressant avsnitt om det här.

Lyssna mer där. Det finns mer att prata om inom börspsykologi–

–som vi ska ta oss an här under våren.

Vi börjar om från början och ska prata om prokrastinering och status quo bias–

–som du har skrivit en bok om.

Prokrastinering innebär att vi skjuter upp viktiga saker–

–trots att det har en negativ konsekvens i slutet.

Det är ofta svåra saker som kräver system 2.

Det krävs att vi tänker efter och räknar etc.

Vi skjuter upp det för att göra nånting som är mycket lättare.

Det märkte jag när jag skrev min bok. Jag tvättade–

–det har aldrig varit så fint hemma, istället för att skriva på nästa kapitel.

Det kräver mer energi.

Det kommer också från evolutionen. Vi ska spara energi–

–för att vara redo att ta oss an hot och möjligheter.

Att tänka tar väldigt mycket energi.

Prokrastinering... Det finns nåt som heter prokrastineringsekvationen.

Det är en av anledningarna till att jag skrev boken.

Om man känner till det man gör och tror att man klarar av det–

–och dessutom kan se vilket värde det får i slutänden–

–gör att man tar sig an saker och inte prokrastinerar.

Det är väldigt viktigt att vi lär folk att förstå vad privatekonomi är–

–så att de kan lite om olika områden och förstår vilken utväxling man kan få–

–om man i tid tar hand om sin ekonomi.

Det var därför jag skrev boken "Fixa din privatekonomi".

Vi ska se hur det kan se ut om man börjar sparar till sina barn i tid.

Det har vi en intressant kurva på.

Om man har turen att få smarta föräldrar som när man föds sätter in 10 000 kronor.

De här är räknat på börsens genomsnittliga avkastning under många år.

Då har man över 2 miljoner när man går i pension–

–från 10 000. Det är den fantastiska ränta på ränta-effekten.

Kurvan går upp mycket i slutet. Ju längre man sparar, desto bättre.

Tiden är viktig. Skjut inte på det.

Börja tidigt och spar i fonder som inte har så hög avgift.

Med det sagt ska man jämföra fond mot fond.

Självklart, så är det. Men väldigt många fonder med höga avgifter–

–levererar inte bättre än fonder med låga avgifter.

Här är ett exempel.

Om man spar 100 000 kronor i 50 år.

Om man har en avgift på 2 % under den här tiden–

–och om fonderna levererar samma avkastning–

–får man strax under 2 miljoner i slutändan.

Men har man 0,2 % i avgift får man 4 miljoner.

Det är enormt stor skillnad både i tid och avgifter.

Det är samma sak som avkastning på tid.

Tiden är viktig. Därför ska man inte prokrastinera.

Om man tar några såna här beslut tidigt–

–behöver man inte göra så mycket mer sen och sparar mycket pengar.

Du har samma exempel på premiepensionen. Är de samma logik?

Precis. Den är uträknad på att man sparar under tid.

Där kan man se att en avgift kan ge 35 % lägre premiepension i slutänden.

Det är jättemycket pengar. Så se över avgifterna.

Självklart avkastningen också, men se över fonderna.

Se till att de levererar bra.

Men stirra er inte blinda på avgifterna. Vi pratade med Maria Landeborn om det.

Hon sa att en fallgrop var att man letade lägsta avgift.

Titta gärna på det programmet för att få lite olika infallsvinklar.

Har vi nåt mer att skicka med tittarna innan vi avslutar?

Vi har inte gått in på vad status quo bias är?

Vi har en irrationell preferens för det som redan är bestämt.

Vi tycker att förändring är läskigt. Det har nog att göra med förlustaversionen.

Det vi känner när vi förlorar pengar på börsen.

Det är också evolutionen. "If it ain't broke, don't fix it."

Genom evolutionen har varje generation i stort sett haft samma samhälle.

Om man har överlevt så varför hitta på nåt nytt som kanske gör att man dör?

I dag har vi inte samma samhälle–

–så det kan vara bra att inte göra exakt samma sak hela tiden.

Man kan koppla in system 2, fundera på–

–om inte byte kan vara bra.

Två av tre har aldrig bytt bank för sitt bolån.

Det trots att studier visar att aktiva bolånetagare får bättre ränta än trogna.

Om man har listräntan hos sin bank och jämför med vad nya kunder får–

–så spar man 3 500 per lånad miljon.

Det är ganska viktigt att se över. Det är en stor utgift.

Varför ska man ha samma bank? Varför är den bättre–

–innan man har analyserat de andra.

En klassisk status quo-grej är organdonationer.

I Sverige har 18 % skrivit in sig i organregistret.

Det har varit väldigt olika mellan olika länder.

Är det religion eller vad är det som styr?

Det är vad som är förutbestämt.

I Sverige är man inte organdonator om man inte säger att man vill vara det.

I andra länder är man det om man inte säger att man inte vill vara det.

I de länderna är över 90 % organdonatorer och i de andra 15 %.

Vi tror att det som är ikryssat är bättre för oss och vi vill inte ändra–

–för det kan ju förstöras på nåt sätt.

Vi ska avrunda med en sak som trendade på Twitter i helgen.

Disktabletter. Berätta.

Det har diskuterats om man ska klippa isär disktabletterna.

Räcker det med en halv? Hur mycket pengar kan man då spara?

Kul när det diskuteras knäppa spartips eller lite speciella.

Trade Venue har gjort ett blogginlägg om det här som var väldigt kul.

Hur mycket kan man spara om man klipper isär tabletterna–

–och sätter in pengarna under en livstid på börsen?

Det blir ungefär 50 000. Men om man använder pulver istället–

–som ger samma resultat kan man spara 200 000.

–Det är ganska mycket pengar. –Där kanske också är status quo.

Har man jämt använt disktabletter, kanske man inte byter till pulver.

Tack för att du gästade oss, Christina Sahlberg.

I morgon kommer Johan Thorén hit och ska prata småbolag.

Ställ frågor till honom redan nu under #efnmarknad.

Följ oss också på Twitter och Instagram.

På Twitter heter vi efnmarknad och på Instagram efntv.

Där heter jag matildaefn.

Följ oss i morgon och i sociala medier. Tack så mycket!

Det är dramatiska dagar på börsen när coronaviruset orsakar stora fall. Hur ska man tänka och agera när det gäller sitt sparande då? Det svarar Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer, på när EFN Marknad fokuserar på börspsykologi.

Programmet inleds med en uppdatering om läget på börserna med Lars Söderfjell från Ålandsbanken.

Christina Sahlberg pratar även om begrepp som prokastinering och status quo bias.

Programledare: Matilda Karlsson

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.8%
NASDAQ 100 -0.1%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Sinch 5.5%
Massolit Media 4.3%
Stillfront Group 3.5%
Systemair -3.7%
SKF -3.9%
Troax Group -4.2%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Väntade PMI-rekyler5:12

    Väntade PMI-rekyler

    De tyngsta makroekonomiska händelserna just nu analyseras av Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Ara Mustafa.

  • Amerikanska digitaliseringsvinnare16:38

    Amerikanska digitaliseringsvinnare

    EFN Marknad riktar blicken mot USA tillsammans med förvaltaren Joakim By från Handelsbanken. Förutom ett gäng spännande aktiecase diskuteras den amerikanska börsen med avstamp i presidentvalet. 

  • Japansk industri överraskar negativt4:01

    Japansk industri överraskar negativt

    Vita husets handelsrådgivare Navarro hävdade i går att handelsavtalet med Kina är över. Något som fick börser på fall. När president Trump senare dementerade uppgiften vände börsen upp. Regeringen vill ta in mer skatt från utländsk arbetskraft. Blandade PMI-siffror från Japan.

  • Förvaltarens molnfavoriter15:53

    Förvaltarens molnfavoriter

    EFN Marknad bjuder på en resa bland molnbolagen. Förvaltaren Johan Roslund från GP Bullhound går pedagogiskt igenom hela värdekedjan - från Microsoft och Amazon till Docusign och Okta.