Fallgroparna att undvika vid fondval

Är passiva fonder på väg att gå om aktiva fonder sett till förvaltat kapital?

Ja, i alla fall om man får tro trenden i USA.

Och hur påverkas aktörerna av fondavgiftspressen som har börjat råda?

Det och mycket annat ska vi ta oss an, för i dag är det fondfredag i EFN Marknad.

Det gör vi med Maria Landeborn. Men först blir det en marknadskoll. – Välkommen.

–Tack så mycket. –Hur mår marknaden?

Den mår ganska bra, trots coronavirus och andra orosmoln.

Börsen känns nästan oövervinnerlig. Sen går det ner lite just i dag.

Men det är små nedgångar, med tanke på hur starkt det varit.

I dag fick vi PMI-skördar. Vi har fått brittiskt PMI, och även tyskt och franskt.

De flesta var bättre än väntat. Trots det har börsen gått ner. Är det coronaviruset?

Kanske, men vi har också starka börsdagar bakom oss.

Det kan vara lite vinsthemtagningar och att man hämtar andan.

Men PMI-siffrorna som vi får i dag–

–är den första siffran som speglar coronaviruset.

Januarisiffran hade samlats in före det första rapporterade fallet.

Man hade väntat sig ett större fall i de här siffrorna.

–Det vår man se som positivt. –Det får man.

–Det tycks vara motståndskraftigt. –Och coronaviruset...

Börsen fortsätter upp trots det. Det var ett tapp, men sen återhämtade sig börsen.

Här ser man att Kina hackade till. Det är där de största effekterna sker.

Men även kinesiska aktier är tillbaka på samma nivå som innan det blev känt.

Och USA är inget annat än urstarkt.

Det som vägt tyngre är nog snarare rapportsäsong–

–och att bolagen globalt uttrycker mer tillförsikt inför 2020.

Än så länge tror och hoppas man att coronaviruset blir ett hack i kurvan–

–och att det sen tickar på.

Än har vi inte sett effekterna. Men vi kan väl kolla hur de nordiska bolagen ser ut–

–och hur exponerade de är mot Kina.

Vi har rankat bolag efter hur mycket försäljning man har i Kina–

–och hur stor andel av produktionen som kommer därifrån.

De kan dels drabbas via försäljningen–

–men också då fabrikerna inte kan leverera komponenter i tid.

Då ser vi här ett antal nordiska bolag.

Det är ganska många stora svenska verkstadsjättar som är med på listan.

ABB, Alfa Laval, Atlas Copco, SKF, Sandvik och så vidare.

Det är bolag som väger tungt i index, så det riskerar att kännas–

–om de här bolagen rapporterar att de drabbats av viruset.

Vi kan se hur det ser ut. Atlas ligger i botten. Där var det en dålig rapport.

Ja, och sen hade Atlas ett fantastiskt fjolår. Aktien brukar vara högt värderad–

–men inför den här rapporten var den exceptionellt högt värderad.

Sen kom den in sämre än väntat.

Av den här grafen kan man läsa ut att marknaden än så länge inte är så orolig.

Man säger att prognoserna för det kommande kvartalet–

–är att det blir som förra, eller lite bättre. Då vädrar marknaden morgonluft.

Vi behöver se mer konsekvenser av viruset och att det visar sig bli långvarigt.

Om det blir det riskerar de här bolagen att drabbas av negativa konsekvenser.

Tack för det. Nu ska vi gå och prata fonder.

Det är fondfredag i dag. Fonder är nåt som de flesta sparare har–

–men vi pratar alldeles för lite om det i studion.

Du har några fallgropar som man ska undvika.

Det är två saker som jag tror att många ofta tittar på.

Det ena handlar om hur en fond har gått, alltså avkastningen.

Sen vill man ha låga avgifter. Avgiften får inte äta upp avkastningen på sikt.

Båda de här riskerar att leda fel om man tillämpar de fel.

När det gäller en fond som hamnar i fondtoppen, som gärna publiceras–

–så kan det handla om att fonden har investerat i verkstadsbolag.

De gick starkt under förra året. Om fonden gått bra kan det bero på de bolagen.

Men en fond som ser dålig ut kanske har en mer defensiv inriktning.

Om man bara tittar på avkastningen riskerar man att utgå från fel faktorer.

Det man ska göra är att läsa om fonden–

–och kolla vilka bolag förvaltaren gillar. Vilken investeringsstrategi har man?

Det ska vara nåt som du vill ha i din portfölj, bolag som du gillar.

Det ska passa in i ditt sparande. Den strategin är bättre.

Man ska bygga upp en fondportfölj. Det pratas om aktieportföljer.

Det är lika viktigt att tänka på riskspridning vad gäller fonder–

–för att få en bra och riskjusterad avkastning.

–Precis. –Men vi ska prata avgifter också.

–Det är centralt när man pratar fonder. –Ja.

Risken är att om en fond är för dyr så äter den upp avkastningen på sikt.

Det finns lite dyrare fonder och billiga fonder.

Oftast kostar indexfonderna minst.

Men om man bara tittar på hur låg avgiften är, så riskerar man att hamna fel.

Det finns gratisfonder, som Avanza Zero, som investerar i börsens 30 största bolag.

Den fonden har inte kostat nåt i avgift.

Däremot har den kostat spararna mycket i form av utebliven avkastning–

–för du får inte exponering mot småbolagen på börsen.

Över tid har de mindre bolagen gett betydligt större avkastning än de stora.

Om du bara ligger med OMXS30, så missar du avkastning vartefter tiden går.

Då bör man komplettera med exempelvis en småbolagsfond–

–som adderar värde till de 30 största bolagen.

Återigen: Se över din fondportfölj.

När vi ändå pratar om indexfonder. Vi ska prata om passivt mot aktivt.

Det har vi fått många frågor om bland annat–

–från...Sol-Britt Invest som hade en fråga om det.

Hur ska man tänka där?

Passivt förvaltade fonder, eller snarare indexfonder. De är inte så passiva.

Det sitter en förvaltare och viktar om och följer med där bakom.

Indexfonder är en jättebra bas i sparandet.

Ska man ha en globalfond finns det goda skäl att välja en indexfond.

Men återigen, det finns skäl att titta på vad varje indexfond innehåller.

Man vill ha en bred indexfond. Ju fler bolag, desto bättre.

En indexfond som investerar brett i många fler bolag–

–kostar 0,2 % mer. Men det kan det vara värt–

–just för att man får exponering i fler bolag, mindre bolag–

–högre avkastningspotential och man minskar risken på sikt...

–...med bättre spridning. –Passiva fonder är inte bara indexfonder.

En passiv fond kan ha en strategi som nån har satt upp–

–som handlar passivt men aktivt mot den strategin.

Så det är inte synonymt mellan...

Nej. Återigen gäller det att läsa på. Vad är det fonden gör?

Hur många aktier inkluderar den? Och vad följer den?

I USA har passiva fonder gått om aktiva.

1998 var aktivt förvaltade fonder betydligt vanligare.

De hade ett mycket större kapital. Men nu har passiva kommit ifatt.

Förra året gick de faktiskt om.

–Är det en trend som vi får se i Sverige? –Det tror jag.

Sverige brukar följa ganska väl i spåren på USA.

Mycket av det nya kapital som placeras går just till indexfonder.

Det går in i indexstrategier. Mycket kapital hamnar där.

Det kommer att blir mer och mer.

Men för den som börjar spara finns det anledning att se över vad man får–

–och tänka på att det man missar i en indexstrategi är mindre bolag.

Ofta är likviditeten sämre. Man kanske inte kan följa ett index med småbolag.

Då måste man addera aktiv förvaltning.

En indexfond köper mer av de bolag som går upp och säljer av de som går ner.

Man kallar det för "dumma" pengar. De bryr sig inte om–

–varför en aktie är för högt värderad eller varför den kommer in i ett index.

ETF:er är ju också jättestort i USA. Det har vi fått tittarfrågor på.

Det är inte alls lika stort i Sverige. Många försvann i och med Mifid.

Många var tvungna att ta bort amerikanska ETF:er.

Tror du att det kommer tillbaka?

Det finns en stor marknad för ETF:er som kommer att växa.

Det är i vissa fall ett alternativ till ett fondsparande.

Men det gäller att titta på vad ETF:en innehåller–

–och se till att inte köpa en belånad ETF.

Alltså en med hävstång, så att man får mer risk än man tänkt sig.

De kräver lite mer kunskap. Men det finns fördelar.

De kan handlas dagligen. Man får betala spreadkostnad och courtage.

De fyller lite olika funktion.

–Man kanske vill ha lite mer risk. –Om man är lite mer spekulativ...

–...kan man vilja ha en ETF. –Då får man vara medveten om det.

När man pratar om risk pratar man om sharpkvot.

Sharpkvot är förhållandet mellan avkastning och risk i en fond.

Ett av de vanligaste måtten när man tittar på fonder.

Det har vi fått en fråga om:

Den frågan går inte att besvara.

Om man ska jämföra sharpkvot mellan olika fonder–

–måste man jämföra samma typa av fond, så att man inte jämför äpplen och päron.

Det andra är att en fond kan ha hög sharpkvot under kortare tid.

Tittar man på ett-två år finns det fonder som kan ha en kvot på 1,5 eller högre.

–Vilket är väldigt högt. –Ja.

Men om man tittar på en längre studie som gjorts i USA av sharpkvoten–

–så när man börjar komma upp i tio år är längre–

–klarar ingen fond av att leverera en sharpkvot över ett.

Då sjunker den. På lång sikt kommer den inte ligga på 1,5–

–även om du hittar nån som har det nu.

Det är väl George Soros som långsiktigt lyckas få över 1 sharpkvot.

Det är ju lite missvisande att titta på en tioårig sharpkvot nu–

–i och med att det varit bullmarknad i tio år.

Man ska titta över hela konjunkturcykeln.

Lyckas man då långsiktigt få rätt är det väldigt bra.

Många kanske använder Morningstar som verktyg.

Där använder man 36 månader, vilket är förhållandevis kort.

Man måste läsa på. Vad är det för nånting?

Hur lång tidsperiod tittar man på? Sen fattar man beslut utifrån det.

Vi har fått fler frågor om Savr.

En plattform som utmanar fondavgifterna och kan nästan halvera dem.

Ja. Det är en ny tjänst på den svenska marknaden–

–som kan bidra till prispress mellan plattformar som Nordnet och Avanza–

–men också bland bankerna.

Det Savr gör, om vi tar ett exempel ur luften...

Säg att du har en fond som kostar dig 1,5 %–

–kanske fondbolaget tar hälften av det för förvaltningen.

Sen behåller plattformen resten.

Nordnet och Avanza har inte haft lägre avgifter än storbankerna–

–men de har behållit hälften utan att ge nån rådgivning.

Tittar man på Savr tar de en avgift på 0,09 %.

Resten av provisionen betalar de tillbaka löpande.

Det här är en stor kostnadsbesparing, om du har ett större fondinnehav.

Det här är bara början och kommer leda till ökad prispress.

I slutändan gynnar det spararna med lägre avgifter.

Avslutningsvis... Vi har fått en del frågor om räntefonder–

–och FRN-fonder, men det tar vi upp i ett annat program.

Vi kommer fortsätta att ha Fondfredag.

Kanske inte varje fredag, men ibland. Fortsätt att ställa frågor om räntefonder.

Nånting vi kan svara på är fondrobotar.

Ekonomentips undrar om det är värt eller inte.

Jag tycker det. Jag sparar själv delvis i fondrobot.

Det är en tjänst där man kan få en anpassning av risknivån–

–mellan obligationer av olika slag, företagsobligationer mm och aktier.

Den rebalanserar och gör en massa saker åt en–

–till en låg kostnad. Fondrobotarna är bra.

Se till att välja en som har bra riskspridning, fler tillgångsslag–

–så att man får så bra riskspridning som möjligt.

Tack så mycket vi återkommer till fondsnacket.

Tack, Maria Landeborn.

Vi är tillbaka igen på måndag. Då gästas vi av Stefan Dahlbo.

Resterande vecka ser ut så här: Christina Sahlberg, Johan Thorén–

–Johnny Torssell, Helen Broman. In och ställ era frågor redan nu–

–till oss på EFN Marknad. Tack så mycket.

I veckans sista EFN Marknad ligger fokus på fonder. Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank delar med sig av sin expertis och svarar på tittarfrågor om allt från fondrobotar till sharpekvoter. Dessutom kommenterar hon börsläget med koppling till coronaviruset.

Programledare: Matilda Karlsson

  • Dramatisk utveckling väntar USA6:29

    Dramatisk utveckling väntar USA

    Inköpscheferna i Kina är hoppfulla men omvärlden fortsätter bromsa in. I USA sprids coronaviruset allt snabbare. Det senaste om vad som händer på marknaderna med Handelsbankens Kiran Sakaria.

  • Dyrt att missa de stora uppgångarna21:24

    Dyrt att missa de stora uppgångarna

    Börsen har återhämtat sig något de senaste dagarna men världsekonomin tyngs fortfarande av coronaviruset. Jonas Thulin från Erik Penser Bank söker ljusglimtarna med hjälp av hårda data i EFN Marknad.

  • Kraftig uppstuds för Kina-PMI4:07

    Kraftig uppstuds för Kina-PMI

    Den första skörden av inköpschefsindex från Kina har kommit och både industrin och tjänstesektorn överraskar positivt. Det senaste om vad som händer på marknaderna med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.1%
NASDAQ-100 2%
NASDAQ Composite 1.7%

Vinnare & förlorare

Lundin Petroleum 15.6%
Swedish Match 5.1%
Paradox Interactive 4.7%
Thule Group -6%
Hennes & Mauritz -6.5%
Intrum Justitia -8.7%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Snabbt fall kan ge snabb återhämtning14:02

    Snabbt fall kan ge snabb återhämtning

    Nu kommer statistiken som verkligen visar de enorma globala ekonomiska effekterna av coronakrisen. Men den permanenta skadan behöver inte bli så stor som befarat.

  • Ingen ljusning för oljepriset5:49

    Ingen ljusning för oljepriset

    Oljan fortsätter att pressas av både coronakrisen och priskriget mellan Opec och Ryssland. Kinas centralbank sänkte räntan under morgonen.

  • Så väljer du rätt obligationsfond17:08

    Så väljer du rätt obligationsfond

    Marknaden för företagsobligationer har hamnat i fokus under den ekonomiska oron på grund av coronakrisen. Hur ser kapitalflödena och riskspridningen ut och varför har fonder stängts för uttag. Det diskuteras i EFN Marknad med Maria Ljungqvist från Aktie-Ansvar.