Förvaltare: ”Då har vi en finanskris”

För att förstå börsfallen som vi har sett de sista veckorna mer på djupet–

–så ska vi ta en titt på en marknad som har varit ganska stressad på slutet.

Det rör sig om räntemarknaden. Vi kanske också får lära oss vilka räntefonder–

–som man ska akta sig lite för och vilka man ska fly till.

Det får ni lära er i dagens EFN Marknad.

Jag säger välkommen till ränteproffset och makroproffset Micke Rosell. – Välkommen.

–Tack så mycket. –Hur har dina dagar varit på senare tid?

Det har varit full rulle och väldigt volatila marknader.

Man försöker förstå vad som kommer att hända–

–både den underliggande ekonomin och hur finanspolitiken kan tänkas reagera–

–och framför allt hur centralbanken efter det kommer att svara upp.

Det är väldigt volatilt och stora kast i marknaden.

Vi fick lite pepp från ECB i går.

De lanserade ett program för att stödja marknaden. Vad kan vi säga om det?

Äntligen, får man väl säga.

Lagardes dagar på ECB har inte börjat på topp.

Man höll på och strulade ett par vändor–

–vilket jag tror bidrog till stressen på räntemarknaden och marknaden generellt.

Nu kom man ut med det stora paketet i går.

Man säger i princip: "Vi är här och vi kan investera hur mycket som helst."

Samtidigt kan man, som gammal centralbankare, förstå...

Det är klart att det behövs riktade stöd här.

Det är inte centralbanker lämpade att ge. Där får man luta sig mot finanspolitiken.

Innan man får veta vilka finanspolitiska åtgärder det blir och hur stora de är–

–så är det svårt för centralbankerna att säga att de ska agera på ett visst sätt–

–för att se till att det inte rinner över i högre räntor.

Jag tycker att man löste det... Hatten av för svenska Riksbanken här.

Jag har varit utlandssvensk i många år. Vi svenskar är ofta kritiska mot Sverige.

Kritiskt tänkande är nåt annat än att vara negativ.

Jag tycker att de har försökt sköta det här så bra som möjligt.

Det är en väldigt flytande situation även för dem som ska ta fram en policy.

Vi har en bild på ECB:s balansräkning här.

Den väntas växa i ganska rask takt.

Att de måste gå in och stötta marknaden på det här sättet–

–är det för att marknaden befarar att det ska komma ut ett hav av statsobligationer–

–i och med att länder börjar skuldsätta sig igenom den här krisen?

Absolut. En faktor är de stora paketen.

Vi är mer eller mindre i ett krigstillstånd.

De offentliga finanserna kommer att bli sämre och sämre.

Det lär komma ett större utbud. Det måste man täcka upp.

Sen tror jag också... Sist när jag var här och diskuterade...

Vi har haft tio år av uppgång med väldigt låga räntor.

Människor har tagit väldigt hög "leverage".

Man har försökt hitta avkastning där det har gått.

Det är mycket stora positioner där ute.

Om räntan är låg måste man ta stora positioner för att det ska hända nåt.

Många av de här positionerna måste "unwind" nu.

Det bidrar också till stökigheten.

Kan börsen och aktiemarknaden vända–

–om inte räntemarknaden lugnar sig och blir lite avstressad.

Generellt sett är väl aktiemänniskor lite gladare än räntemänniskor.

Men innan vi får en tydlig känsla för hur stora "defaults" det blir...

Kommer företag att gå i konkurs här? Innan man lugnar företagsobligationsmarknaderna–

–så blir det väl tuffare för börsen att hitta nån slags botten–

–och ta sig igenom det här.

Vi har också en bild på den italienska tioåringen.

Nej, vi har ingen bild på den. Men den rörde sig mellan 3,0 och 1,6 i yield.

Det är en enorm skillnad. Brukar en statsobligation röra sig på det sättet?

Nej, det har varit en extrem rörelse. Det är ett land som vi har pratat om länge.

De har haft problem med sina offentliga finanser.

Landet var svagt redan innan. Det var likt Grekland på många sätt.

Det var oroväckande likt Grekland.

Och så hamnar kärnan i Europa, på det här viruset, just i Italien.

Det var väldigt olyckligt.

Då måste man också hålla i åminne–

–att den italienska obligationsmarknaden är den fjärde största i världen.

Rörelser i italienska räntepapper ger väldigt stor effekt.

Kollektivet blir oerhört rädda.

Det behövdes nån som kom med en backstop.

Vi vill inte att Italien ska bli som Grekland var – på grund av ett virus.

Det vore ju väldigt olyckligt.

Det skulle då bli näst intill ohanterligt.

Det skulle bli en svår situation politiskt och ekonomiskt och på alla möjliga sätt.

Grekland var en liten pöl jämfört med vad Italien är i det här sammanhanget.

Det blev ju stökigt i Grekland.

Där blev ECB nu räddaren i nöden. Det var det som fick ner yielden här.

Ja, nu är de där. De är backstop och kan köpa...

–Och "backstop" betyder...? –Att de kan köpa italienska obligationer.

De kan säga: "Vi tar risken från marknaden. Ni behöver inte oroa er."

Centralbanken har den fördelen att de kan trycka hur mycket pengar de vill.

De har sin egen valuta. Det var väldigt skönt, måste jag säga.

Jag blev nöjd. Det var så uppenbart–

–att om man hade väntat några veckor till, hade det blivit svårt att få stopp på det.

Nu har man fått ett tillfälligt stopp, även om det kanske inte är över än.

I våra egna fonder har vi kortat Italien ganska rejält.

Nu vågar vi minska den där kortheten lite.

Om man trycker så här mycket pengar–

–finns det då inte risk för superinflation?

Jo, det skulle man kunna tro. Det är den här debatten mellan penningmängd...

Vad innebär penningmängd för inflation? Det finns ingen bra korrelation där.

Vi har sen finanskrisen varit förvånade över att inflationen inte har gått upp–

–med tanke på att centralbankerna tryckt så mycket pengar.

Den här chocken är lite annorlunda och blir intressant att följa.

Vi hade en diskussion internt om det.

Å ena sidan kan man se det som en utbudschock.

Utbudschocker brukar leda till att priser går upp.

Dessvärre är det så att efterfrågechocken den här gången är ännu större.

Då kan man tänka sig att priserna går ner generellt sett.

Oljepriset har gått ner väldigt mycket.

Det är där vi är.

Men det finns en sanning där ute:

Vi kommer aldrig mer att ha inflation.

När man sitter och tar positioner och så vidare, så brukar jag tänka...

Även om det är 10-20 % sannolikhet att vi får lite inflation till följd av detta...

Om bristtalen blir för stora och företagen höjer priserna–

–så måste jag ta hänsyn till det i mitt positionstagande.

Det kanske inte är ett huvudscenario, men det är ett scenario.

En effekt av det här kan bli högre priser.

Men det är mer sannolikt att vi får en väldig dipp i efterfrågan–

–och att arbetslösheten stiger och att vi går in i nånting–

–som liknar – men förhoppningsvis inte för mycket – situationen efter finanskrisen.

Klarar världsekonomin en betydligt högre inflation?

Nej, det skulle bli tufft.

Men vi har ju... Ända sen den finansiella krisen, så har det varit...

Vi har inte haft några räntor att jobba med.

Då har positionstagandet blivit väldigt djärvt.

Så...

Om vi skulle få högre inflation... Ja. Det skulle bli nåt slags inflationsscenario.

Det är klart att det där är tufft.

Vi har också en bild på den amerikanska tioåringen, som man ofta pratar om.

Där ser man allra längst ut, senast–

–att volatiliteten, längst ut till höger, har varit kraftigare än normalt.

Jag fick en Twitterfråga från en tittare som undrade:

"Kan ni förklara vad hon menar?"

En Bloomberg-journalist hade lagt ut den här och sagt att det här var oroväckande.

Varför är det oroväckande när volatiliteten blir som på slutet?

Man får nog gå tillbaka och titta på vad som hände förra hösten.

Det finns en bild av att allt går bra i USA.

Börsen har gått upp och arbetslösheten är låg.

Men redan förra hösten såg vi spänningar på den amerikanska funding-marknaden.

Det är alltså den väldigt korta delen av räntemarknaden.

Det ledde till att Fed blev tvungna att vidta en massa åtgärder.

Efterfrågan på dollar var högre än utbudet, helt enkelt.

Det berodde sannolikt på att man har byggt upp en massa "leverage" i systemet.

–"Leverage" är när man skuldsätter sig. –Ja, och tar allt större positioner.

Det var en varningsklocka redan förra hösten.

Sen har Fed fått bukt med det här.

Men de började införa extraordinära insatser redan då.

Det har varit spänt på den amerikanska räntemarknaden.

Sen kommer det här viruset och stora chocken som ett brev på posten.

Då börjar det sätta sig även i den långa delen av räntekurvan.

Där är det så nu–

–att centralbankerna beslutade sig för att ha en dollar-swaplinje–

–mellan Fed och ECB och de andra stora.

Det har nämligen varit brist på dollar i USA.

Men sen har vi hela euro-dollar-systemet. Det finns mycket dollar utanför USA.

Där ser vi att de här swaplinjerna har varit bra–

–men där behöver centralbankerna göra mer framgent.

Det är tydligt att det finns en dollarbrist utanför USA.

Om man ser på det som heter "cross-currency forwards"–

–alltså att man försöker byta ränteflöden mellan varann i olika valutor–

–så är det väldigt spänt där.

Det här är oroande. Det föder in i LIBOR-räntan–

–den svenska STIBOR och den norska NIBOR-ränta–

–som har väldigt hög vikt mot dollar.

Det här är nog nästa grej. Det står och balanserar–

–om det ska bli en finanskris eller inte.

Det känns ju onödigt att ha en finanskris och ett coronavirus.

Det är nästa grej som räntemarknaden behöver.

Man måste ta tag i det här.

Är det för att det är slut på dollar som kronan nu står i 10,20?

Ja, lite är det en anledning.

Den traditionella anledningen är att trots vi är ett välskött land–

–vi ska sträcka på oss lite i Sverige, så har vi ett högt beta.

Vi är en liten öppen ekonomi. När det blir risk av...

Vi är väldigt beroende av omvärlden.

Då finns det en tendens att sälja svenska kronan–

–eftersom det inte finns så mycket likviditet i den.

Men nu är det en fin balans.

Man måste säkerställa att det kommer ut dollar i systemet

Annars blir det jättejobbigt.

–Vad kan hända då? –Då har vi nog en finanskris.

Blir det ännu större brist på dollar så kan vi ha en finanskris.

Då har vi ett stort likviditetsproblem–

–som kommer att sprida sig in i krediterna.

Då blir det jättejobbigt.

Finns det risk att dollarn chockrusar då?

Många länder har ju skulder i dollar. Kan de få enorma skuldberg?

Det är inte huvudscenariot, men när man tänker i positionstagande–

–och ger det mer än 0, så är det ett scenario.

I oroliga tider tenderar man att söka sig till dollar.

Inte ett huvudscenario, men absolut en risk.

Vi ska prata lite om... Många tittare har viktat om sina pensionspengar–

–från aktier till olika typer av räntor.

Om man inte är van att placera i räntor vet man kanske inte hur man ska tänka.

Vad är skillnaden på en företagsobligationsfond–

–och en penningmarknadsfond?

Hur ska man tänka om man vill fly till det tryggaste som finns–

–vad gäller räntor i det här läget?

Vilka typer av ränteplaceringar och räntefonder är minst stressade nu?

Jag är ingen privatrådgivare.

Men när man tänker på sitt sparande...

Nu har ju olyckan redan skett.

Men när allting är glatt, ska man fundera på att ha en liten buffert–

–eftersom det finns en sannolikhet att det händer nåt dåligt.

Då är räntemarknaden generellt sett stabilare än vad aktiemarknaden är,

På räntemarknaden brukar man säga–

–att svenska statsobligationsfonder–

–och tyska och så vidare är ganska stabila.

Man får inte mycket avkastning, men man får igen sina pengar.

Man förlorar inte mycket om man sitter på dem.

Går man upp ett steg har man företagsobligationer.

Det finns olika rating på dem. Det som heter investment grade–

–är bolag som har bra finanser osv. Fina bolag.

När det blir oroliga tider reflekteras det lite i såna fonder–

–men kanske inte lika mycket som på aktiemarknaden.

Man får inte lika hög volatilitet.

Köper man en klassisk svensk treårig IG-fond, som vi har på Handelsbanken–

–och tänker att våra fina, stora bolag inte går i konkurs de närmaste tre åren.

Då får man tillbaka pengarna där också.

Sen finns det ytterligare ett segment som kallas high yield.

Det ser bra ut. Yielden är väldigt hög.

Då tänker man att det är väldigt trevligt, men det är inte alls så säkra pengar.

Där finns det en sannolikhet att företagen går i konkurs.

Då får man inte tillbaka sina pengar.

Det är en mer volatil produkt.

En high yield-fond är väl...

Om börsen rör sig 1 % så rör sig en high yield-fond 0,7 %.

Det är ganska likt börsen.

Ett generellt råd till spararna om man tittar runt...

Vi har haft tio år... Vi har inte så mycket high yield-marknader i Sverige–

–men de flesta fonder där människor har smugit in risk–

–för att få upp yielden, blir nu mer volatila.

Nu får man se vilka som badar nakna när ebben försvinner.

–Lite så är det. –Eller ebben kommer, rättare sagt.

Sammanfattningsvis, om man rör sig från aktier till räntor–

–är det viktigt att veta att det är stor skillnad på räntepapper och räntepapper.

Ja, och det är också skillnad på det vi kallar duration–

–hur lång tid fonden är på. Det finns korta fonder–

–som är ett halvår till ett år.

Där är volatiliteten generellt sett lägre än i dem med längre räntebindningstider.

I dem får man högre volatilitet. Man får tänka i två lager.

Dels kreditrisken, dels vad obligationerna har för duration.

Löptid helt enkelt.

Avslutningsvis... Det går fort när man har roligt. Tiden börjar rinna ut.

Du som har mer än örat mot rälsen vad det gäller räntemarknaden–

–och kreditmarknaden, vad kommer du att titta efter de kommande veckorna?

Både orossignaler, men kanske också ljusglimtar.

På den stora spelplanen hoppas jag verkligen–

–att Fed, ECB och de stora bankerna snackar ihop sig.

Det krävs mer åtgärder så att det inte blir dollarbrist.

Kurs-currency-spreadarna måste fixas–

–annars finns det stora systemrisker.

I Sverige har responsen varit bra.

Med tanke på hur chockartat det här är.

Nu väntar nog hela den svenska räntemarknaden på–

–att Riksbanken ska börja köpa bostadsobligationer.

Det ska de börja med nästa vecka.

Det sitter många som vill bli av med lite bostadsrisk.

De kanske är beredda att köpa lite företagsobligationer.

Det skulle lätta på trycket på den svenska räntemarknaden–

–på ett ganska förnämligt sätt.

Det skulle bidra till att stabilisera situationen.

Men för att återknyta till det du sa i början–

–så låter det som om det Fed och ECB har gjort, inte räcker hela vägen.

–Det måste komma mer. –Det tror jag.

Tusen tack, Mikael Rosell.

EFN Marknad är tillbaka i morgon 11.45. Missa inte det.

Tack för att ni tittade.

Räntemarknaden har varit stressad under coronakrisen. Vad är det som händer och hur påverkas räntefonder? Det svarar Mikael Rosell, senior portföljförvaltare på Handelsbanken, på i EFN Marknad.

Programledare: Albin Kjellberg

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.5%
NASDAQ-100 0.6%
NASDAQ Composite 0.5%

Vinnare & förlorare

FastPartner 4.8%
Evolution Gaming Group 4.5%
NetEnt 3.8%
Hexpol -2%
Saab -2%
Paradox Interactive -2.3%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Väntade PMI-rekyler5:12

    Väntade PMI-rekyler

    De tyngsta makroekonomiska händelserna just nu analyseras av Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Ara Mustafa.

  • Amerikanska digitaliseringsvinnare16:38

    Amerikanska digitaliseringsvinnare

    EFN Marknad riktar blicken mot USA tillsammans med förvaltaren Joakim By från Handelsbanken. Förutom ett gäng spännande aktiecase diskuteras den amerikanska börsen med avstamp i presidentvalet. 

  • Japansk industri överraskar negativt4:01

    Japansk industri överraskar negativt

    Vita husets handelsrådgivare Navarro hävdade i går att handelsavtalet med Kina är över. Något som fick börser på fall. När president Trump senare dementerade uppgiften vände börsen upp. Regeringen vill ta in mer skatt från utländsk arbetskraft. Blandade PMI-siffror från Japan.

  • Förvaltarens molnfavoriter15:53

    Förvaltarens molnfavoriter

    EFN Marknad bjuder på en resa bland molnbolagen. Förvaltaren Johan Roslund från GP Bullhound går pedagogiskt igenom hela värdekedjan - från Microsoft och Amazon till Docusign och Okta.