Krispaketens effekter på samhället, börsen och plånboken

Det är nya rekordras på börserna i USA.

Här i Sverige har stödpaketen börjat rulla in.

Det gör även vinstvarningarna. I går vinstvarnade Danske Bank.

I dag gör Pandox det. De slopar även utdelningen.

Här ska vi försöka bena ut vad det är som sker just nu. Det här är EFN Marknad.

Till vår hjälp har vi Alexandra Stråberg. Varmt välkommen.

Det är nya ras på USA-börserna. S&P stängde på -12 %.

–Har vi börjat se botten här? –Nej, jag tror tyvärr inte det.

Fed gick ut i går med ett enormt stort stödpaket–

–vilket är helt rätt. Det är så man ska göra.

–I förrgår. –I förrgår. Förlåt.

Men marknaden har inte tagit emot det särskilt väl.

Man kan undra varför. Det beror nog inte på omvärldshändelserna–

–utan dels på att man ser spridningseffekterna.

USA är ju faktiskt på väg in i en ganska akut fas.

Sen indikerade Powell att man nu förväntar sig lite mer finanspolitiska åtgärder.

Där kanske inte Trump har framstått som en trygg hamn i den här stormen.

Jag tror att de två faktorerna är oerhört viktiga.

Så länge spridningen fortsätter är marknaden orolig.

Det är väl ett liknande läge i Sverige, och i dag ska vi fokusera på Sverige.

Som sagt, stödpaketen har börjat rulla in.

Men först ska vi prata om presskonferensen som regeringen höll nyss.

De rekommenderar att gymnasieskolorna ska stängas.

Får det några ekonomiska effekter?

Anledningen till att man inte stängde grundskolan–

–var att där är barnen små, och då måste föräldrarna vara hemma.

Nu pratar man om att stänga högskolor och gymnasier.

Det betyder att det är elever och studenter som kan vara hemma själva.

Därför får det nog inte så stor ekonomisk effekt.

Men jag blev ändå lite förvånad.

De sa att det kan påverka grundskolorna framöver. Hur sannolikt är det?

I världen framstår Sverige som ett unikum i detta att vi inte har stängt skolorna.

Jag är ingen smittskyddsläkare, eller kunnig där–

–men jag tycker ändå att strategin bakom har låtit ganska vettig.

Men det här avgörs dag till dag.

Visst, det kan absolut hända.

Vi kanske ser mer ekonomiska effekter när folk måste vara hemma från jobben.

Nu uppmanar man folk i Stockholmsområdet att jobba hemifrån.

Men om man har barnen hemma och ska försöka "hemskola" dem–

–eller om man ska försöka inspirera dem att göra läxor och liknande–

–så innebär det att man inte kan jobba lika mycket.

Stödpaketen, då?

Vi kan väl börja med regeringens stödpaket som kom i går, innan det andra paketet.

Vad innebär det paketet?

Alla de här paketen innebär–

–att i den här akutfasen... Det finns två olika vägar.

Det ena är att man tillför vården resurser för att de ska kunna hantera situationen.

Det andra som man försöker göra är att hjälpa företagen i den mest akuta fasen.

Man vill öka tryggheten för dem. Du får pengar och behöver inte betala sjuklön.

Du kan permittera folk med bibehållen lön och behöver alltså inte avskeda dem.

Man ger också uppskov med skatten. Man får tillbaka den retroaktiva skatten snabbare.

Allt det här gör man för att lugna ner situationen för företagen.

Vi bryter upp det här i tre olika delar:

Samhällsperspektiv, företagsperspektiv och privatpersonsperspektiv.

Samhällsmässigt lugnar det. Företagen lugnas också. De får mer utrymme och stöd.

Hur påverkar det här privatpersonerna?

Det finns en realekonomisk effekt på privatpersoner.

Sen finns det här... När jag åkte hit i dag, var det nästan krigsstämning på stan.

Jag tror att man exponentiellt ökar effekten genom att inte agera rationellt.

Att agera rationellt och hålla huvudet kallt är mycket begärt i detta läge.

Men det här gör att vi får en ganska exceptionell situation.

Men för privatpersoner är det en oro för privatekonomin i och med börsfallet.

Man känner oro för sin arbetssituation.

Och så är det en oro för att man inte ska kunna betala sitt bostadslån.

Där försöker regeringen hjälpa till och göra så att man inte blir uppsagd.

Man vill hjälpa till och eventuellt ta bort amorteringar.

Finansinspektionen gick ut och sa det.

Farhågorna som folk har försöker man begränsa.

I andra länder har privatpersoner fått pengar in på sitt konto.

Tror du att det kommer i Sverige?

Vem vet? Riksbanken har sagt att de inte utesluter nånting.

Men det handlar om så kallade helikopterpengar.

Men helikopterpengar hjälper bara när de går till hushåll som skulle konsumera.

Det är idén. Här får ni pengar. Konsumera. Få igång ekonomin.

Men om hushållen inte konsumerar, utan i stället sparar, så uteblir den effekten.

De hushåll som har en buffert och inte behöver de pengarna klarar sig.

Man skulle vilja rikta sig till de hushåll som är mer ekonomiskt utsatta.

Det är mer sannolikt att de konsumerar.

Men det finns nog ett antal moment som vi måste ta oss igenom innan det här händer.

Du var inne på varsel.

Det här paketet ska göra att man inte behöver varsla lika mycket.

Vi kan titta på vilka branscher som varslar mest, som det ser ut just nu.

Det är hotell, restaurang och transport.

Räcker det för att hjälpa de branscherna? Alltså paketet på 300 miljarder kronor.

Antagligen inte. Det är mycket möjligt att man kommer att behöva göra mer.

Jag tror att man kommer att göra mer.

Men de här branscherna är enormt utsatta.

Jag kanske inte är jätteorolig över om SAS kommer att klara sig eller inte.

Det är stora företag som har mer diversifierat, och man är mindre sårbar.

Jag är mer orolig över pizzerian på hörnet.

Jag vet inte om det här räcker för småföretagen och dem som har få anställda.

Här är det möjligt att vi kommer att se nån typ av branschstöd.

Det kan bli mer riktade stöd till de här områdena.

Det är mer småföretagen... Om man jämför med Lehman-kraschen–

–så är jag mer orolig för småföretagen nu än för de stora.

Så nån storbank lär inte gå omkull?

–Det vågar jag inte säga. –Inte än så länge.

Vi ska gå över till nästa paket. Det kommer från Riksbanken.

–Det är också 300 miljarder kronor. –Ja, det är samordnat.

Vad ser vi här? Ett rekordstort paket...

Ja, det är rekordstort.

Det här är trygghet i form av pengar på marknaden, det vill säga ökad likviditet.

Man har nämnt statsobligationer, bostads- obligationer och kommunobligationer.

Det handlar om att öka kassaflödet igen.

Alla de åtgärder man gör syftar till att försöka trygga och lunga ner situationen.

Riksbanken gick ut och sa att det här inte är slutet.

"Vi omvärderar hela tiden situationen."

Men jag undrar hur det blir med räntan och om man verkligen utvärderar den.

De sänker i alla fall en ränta på de här obligationerna.

–Bostadsobligationerna. –Är det lite plåster på såren?

Det är som en förtäckt räntesänkning. Det måste man ändå säga.

Tror du att det kommer en riktig räntesänkning?

Jag tror att det ligger djupt inne för Ingves. Det skulle göra ont.

Han kände sig nog ganska stärkt–

–när Powell sa att en negativ ränta inte var nåt för den amerikanska marknaden.

Å andra sidan har Riksbanken varit ute...

I pressmeddelandet skriver de–

–att de kommer att utvärdera alla verktyg som de har för att underlätta situationen.

Är det de som kommer med helikopterpengar eller är det regeringen?

Ja, du...

Det är frågan. Det kan nog vara båda två, lite beroende på hur man gör.

Men jag skulle tippa att det kommer från Riksbanken.

Där har man också pratat om hur man ska göra riktade insatser–

–så att de hamnar rätt och får rätt effekt.

Man säger: Vilka branscher och vilka delar behöver vi stötta upp just nu?

Samhällsmässigt, om vi pekar på de här kategorierna igen–

–så minskar det oron. Hur påverkar det företagen?

Det här handlar om möjlighet till utlåning.

Företagen tänker inte på vad de ska investera i.

Pengarna kommer inte att vara till att investera.

De här pengarna är till överlevnad.

För att man ska kunna överleva måste man kunna planera.

Man måste känna sig trygg med att det här paketet–

–är inte bara just nu utan det kommer att följa med.

Den här situationen kommer nog att pågå fram till sommaren.

Om än mer stabilt... Med en stabilisering före sommaren.

Där kommer de offentliga finanserna in.

Privatpersoner, då...? Riksbankens stödpaket når inte dig och mig ännu.

Inte än, men det beror på bostadsobligationerna.

Billigare utlåning, den förtäckta räntan etc.

Du och jag känner ju som alla andra...

Vad gör man rent psykologisk i en instabil situation?

Vi avvaktar.

För oss, hela samhället och marknaden så är det kurvan–

–från WHO som kommer att vara helt avgörande–

–det vill säga antalet smittade.

Så länge det ökar och man är i den intensiva fas som Sverige är i–

–krävs det ganska mycket för att få folk att ändra ett beteende.

Är det onödigt att dra fram alla sina vapen–

–alla sin knep? Marknaderna blir bara oroligare.

Pengarna ska minskar oroligheten. Men USA-börserna blev jätterädda–

–och så har det varit i Sverige också. Marknaden blir bara mer orolig–

–ju mer centralbankerna gör.

Det är en ganska spännande spaning.

Centralbankerna försöker underlätta för och trygga marknaden.

Då tänker marknaden och företagen–

–att nu vet centralbanken nåt som inte vi vet.

"Det är mycket värre än vi trodde." Och så blir man räddare.

Det är det jag menar med den psykologiska effekten.

Då får man en omvänd reaktion på det här.

Så länge smittspridningen eskalerar–

–kommer man att vara väldigt försiktig och inte veta hur man ska göra.

Stefan Ingves sa att det var som att åka slalom mellan rörliga portar.

Det är svårt.

Är det bättre att de lånar ut obligationer än att de sänker räntan?

Det är svårt att veta.

När jag har lyssnat på Ingves–

–har jag aldrig tänkt att han ska ta till räntevapnet.

Jag har nästan lagt det åt sidan.

Jag har tänkt: "Vad gör de istället?"

De tycker väl att det här är ett kraftfullt verktyg–

–och en åtgärd just nu. Jag har inget negativt att säga om det.

Jag tycker att de drar på rätt väl.

Kanske är de inspirerade av amerikanska centralbanken.

Det här kan absolut vara rätt.

Om vi tittar framåt och säger att det är över till sommaren–

–vilket vi "fingers crossed"...

Är det spridningen som är över eller är det krisen?

Det mest kaotiska. Situationen har generellt stabiliserats.

Då kommer vi att se tillbaka på det här och lära oss en massa.

Vi kommer att lära oss vilken som var den smartaste strategin hälsomässigt.

Hade Folkhälsomyndigheten rätt?

Vi lär oss vilken penningpolitik som fungerade bäst–

–under exceptionella situationer.

Vi lär oss också hur masspsykosen gav en exponentiell situation–

–och hur man kan göra nästa gång.

Förutom att dra positiv lärdom, vad kan man se för andra långsiktiga effekter?

Här blir det ännu mer intressant.

Nu har vi den här situationen.

Det har påverkat på ett helt annat sätt än under finanskrisen.

Det har påverkat stater, regeringar, hushåll, företag...

Alla delar av samhället har påfrestats.

Det kommer att ge strukturella effekter.

Vi kommer nog att få se ett förändrat beteende.

Konsumtion, resande, investeringar och lån.

För länder kommer man att fråga: "Hur såg vårt trygghetssystem ut?"

"Hur är vårt hälsosystem organiserat för pandemier?"

Företag kommer nog att fundera kring sina leverantörskedjor.

De kommer också att fundera kring sin produktion.

Har man produktion i Kina, eller i ett land–

–så blir det extremt sårbart i det här lägena.

Vi pratar mycket om negativa ekonomiska effekter.

Det här låter ändå rätt positivt.

Jag tror att vi är på väg i en ny version av globaliseringen.

Varje gång det är en kris så lär vi oss nånting.

Är det här den sista pandemin vi går igenom?

Nej, det tror jag inte.

Det här tillsammans med klimateffekten–

–ökad polarisering, ökad nationalism etc.

Allt det här gör att vi går in i...

...en globalisering 3.0.

Jag tycker att vi stannar där. Tack så mycket för att du gästade oss.

–Du inbringade ändå lite positiv stämning. –På lång sikt.

På lång sikt är vi tillbaka i morgon.

Då ska vi tillsammans med Elena Lovén se hur det ser ut i Ryssland.

Tack så mycket!

Turbulensen på världens finansmarknader i spåren av corona rullar vidare. I dagens EFN Marknad reder Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg bland annat ut vad regeringens stödpaket och Riksbankens QE-program innebär.

Programledare: Matilda Karlsson

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.8%
NASDAQ 100 -0.1%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Sinch 5.5%
Massolit Media 4.3%
Stillfront Group 3.5%
Systemair -3.7%
SKF -3.9%
Troax Group -4.2%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Väntade PMI-rekyler5:12

    Väntade PMI-rekyler

    De tyngsta makroekonomiska händelserna just nu analyseras av Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Ara Mustafa.

  • Amerikanska digitaliseringsvinnare16:38

    Amerikanska digitaliseringsvinnare

    EFN Marknad riktar blicken mot USA tillsammans med förvaltaren Joakim By från Handelsbanken. Förutom ett gäng spännande aktiecase diskuteras den amerikanska börsen med avstamp i presidentvalet. 

  • Japansk industri överraskar negativt4:01

    Japansk industri överraskar negativt

    Vita husets handelsrådgivare Navarro hävdade i går att handelsavtalet med Kina är över. Något som fick börser på fall. När president Trump senare dementerade uppgiften vände börsen upp. Regeringen vill ta in mer skatt från utländsk arbetskraft. Blandade PMI-siffror från Japan.

  • Förvaltarens molnfavoriter15:53

    Förvaltarens molnfavoriter

    EFN Marknad bjuder på en resa bland molnbolagen. Förvaltaren Johan Roslund från GP Bullhound går pedagogiskt igenom hela värdekedjan - från Microsoft och Amazon till Docusign och Okta.