”Peak oil kommer före 2030”

I dag ska vi prata om oljan och om när "peak oil" kommer.

Vad innebär det för bolagen och marknaden?

Det får ni lära er i dagens EFN Marknad.

Välkommen, Johan Trocmé. Det är första gången du är i EFN-studion.

Du ligger bakom en rapport.

Där säger ni att peak oil kommer före 2030. Varför då?

Det är kul att vara här. Det stämmer att vi har gjort en analys av oljemarknaden.

Två stora, nya drivkrafter ligger bakom det här.

De får oss att ha den här uppfattningen. En är pandemin, covid-19.

Den har gett en plötslig och djup chock nedåt.

Det är mindre efterfrågan på olja.

En del effekter, som hur mycket vi reser och rör oss, lär bestå framöver också.

Den faktorn minskar behovet av olja mer än vi förväntade oss innan pandemin kom.

Det andra är hållbarhetsdimensionen.

Skiftet från fossilbaserade bränslen till förnybar energi är kostnadsdrivet.

Kostnaden för att generera energi med förnybara teknologier sjunker–

–och blir mer konkurrenskraftig mot fossilbränslen.

Vi har sett ett rejält oljeprisfall i spåren av "the great lockdown".

Vi har stannat hemma, och många fabriker har stått still.

Minskar inte de ekonomiska incitamenten att byta ut oljan när den är så billig?

Så är det om man tänker sig mer löpande investeringar.

För investeringar i maskineri, produktion och verksamhet som man gör löpande–

–så är incitamenten annorlunda–

–om man ska lägga mycket pengar en viss månad på en investering i förnybart...

Men om man tar den långa utvecklingen–

–så är hållbarhetsdimensionen nästan oberoende av oljepriset.

Om vi ska få ner de globala temperaturerna i linje med Parisavtalet från 2015...

Oavsett vad oljepriset är per tunna, så måste vi minska oljeanvändningen.

Vi pratar om 40-60 % de kommande 20-30 åren.

Den utvecklingen stoppas inte upp av ett oljepris–

–som är lägre än för ett halvår sen.

Men kommer de som skrev under Parisavtalet att leva upp till sina löften?

Vartenda land, vartenda företag och varenda konsument...

Alla lär inte rätta sig exakt efter den utveckling som målats upp i Parisavtalet.

Men det som talar för att det här är den utveckling som kommer–

–är att klimatförändringarna vi redan ser, med volatilt väder och naturkatastrofer–

–gör det tydligt för alla vad som väntar om vi inte rör oss i den här riktningen.

Vi är övertygade om att den utvecklingen fortsätter.

Ni tror ju att peak oil kommer ganska snart, mellan 2023 och 2026.

Vad innebär det för oljebolagen och energibolagen?

Det blir en stor utmaning-

–för det betyder att inom fem år–

–så når vi punkten där vi har den högsta efterfrågan på olja som nånsin setts.

Därefter kommer den att avta. Det sker gradvis och inte över en natt.

Men då måste man ha en verksamhet som kan hantera en minskande efterfrågan.

Som oljebolag handlar det om hur man väljer att hantera det här.

Antingen får man ha verksamheten i nån sorts avvecklingsfas–

–där man genererar kassaflöden så länge det kan ske på ett hållbart sätt.

Alternativt får man försöka rigga om sin verksamhet–

–och styra in den på andra energikällor och förnybar energi.

Man får påbörja det på ett kraftfullt sätt–

–och se till att snart ha en annan mix än bara fossilbränslen i verksamheten–

–och att man kan fortsätta vara ett energibolag.

Jag tog ut en bild från er rapport på hur värderingen av energisektorn har gått–

–relativt MSCI World som helhet.

Då ser vi att energisektorn har gått dåligt de senaste tio åren.

Vad tänker du när du ser det här?

Den tolkning man måste göra när man ser det här...

På 10 år har den globala energisektorn, som nästan bara är olja och gas–

–underpresterat med 70 % mot globalt börsindex.

70 % sämre är fruktansvärt mycket.

Det handlar inte bara om oljepriset eller om konjunkturen–

–utan om att investerarna ser utmaningarna som är relaterade till hållbarhetssidan.

De prisar in att oljebranschen kommer att behöva göra investeringar.

De kommer att behöva ta kostnader för att ställa om och anpassa sig till det här.

Nu är det bara spekulationer...

Men om förnybara bolag blir en större del av den sektorn–

–tror du då att den här grafen kan se annorlunda ut om man blickar 20 år framåt?

Ja. Det som finns med i grafen är inte bara efterfrågedimensionen.

Den finns där också.

Men det är också risken för kostnader och investeringar som måste göras–

–som återspeglar en del av den dåliga kursutvecklingen.

I förnybart, i stället för fossil, så är inte den risken en faktor längre.

Det kanske man ser i kursutvecklingen i den sektorn.

Ett exempel på det är kolindustrin.

För börsnoterade oljebolag i USA har det gått ännu sämre än den där grafen visar.

Jag tog ut en bild som visade era tre scenarier på potentiell oljeefterfrågan.

Vilket av de här tre tror du är mest troligt?

Det mellersta scenariot, bas-scenariot.

Det handlar om, om vi översätter det till Parisavtalet–

–det som oljebranschen och vi alla måste göra vad gäller oljekonsumtion–

–för att det inte ska bli mer än 2 grader varmare än innan industrialiseringen.

Vad skulle det här innebära–

–för oljeproducerande länder?

För oljeefterfrågan betyder det–

–att 2050, om 30 år, så är den 25 % lägre än den är i dag.

Om det enda du gör är att producera olja–

–så får du en topline som är så pass mycket lägre.

Om du är ett land som är beroende av oljeindustrin för din BNP–

–så innebär det också en stor utmaning.

Den intjäning du kan förvänta dig om du inte gör nåt annat blir mycket lägre.

Ser du några exempel där ute på oljebolag–

–som förbereder sig för den här verkligheten?

Absolut. Många av de stora oljebolagen–

–har för ganska många år sen redan börjat kommunicera–

–att de vill börja med förnybar energi.

Sen kan man lite elakt säga att det för många har varit ganska symboliskt.

Det kan vara några procent av deras verksamhet.

Det har att göra med att man har haft en bra avkastning i olja och gas.

Men har inte haft nåt ekonomiskt incitament att ställa om, men nu sker det.

Bara i går såg vi BP, ett av världens riktigt stora oljebolag–

–kommunicera att de dragit ner sina långsiktiga antaganden för energipriser–

–både olje- och gaspris. På grund av de lägre långsiktiga prisantagandena–

–där det långsiktiga oljepriset är 50 dollar per fat–

–så gjorde de nedskrivningar på 17,5 miljarder dollar i balansräkningen.

–Det är inte småpengar. –Nej, verkligen inte.

Om vi ska prata, som vi var inne på tidigare, om hur länder kan påverkas.

Vi har ett grannland, Norge–

–som är beroende av oljan för sin kraftiga BNP-utveckling och låga arbetslöshet.

Hur ser det landet ut om 15 år om det blir som ni har prognostiserat?

Det är en jättebra fråga.

Det enkla svaret är att det nog inte blir så annorlunda.

Men Norge är väldigt oljeberoende.

Olja och gas är den överlägset största sektorn i Norges industri.

Men om man jämför med den stora chocken för oljebranschen 2014–

–när vi fick ett väldigt ökat utbud då USA:s skifferoljeindustri rampade upp...

När det vände och oljepriset kraschade 2014, så tog Norges ekonomi en smäll.

Man tappade 3 procentenheter av BNP-tillväxt på ett par år.

Det var jobbigt, men ledde till att man ställde om.

Oljesektorn i Norge har krympt. På investeringssidan har man dragit ner.

Den sektorn sysselsatte i Norge 13 % av arbetskraften 2014.

Det har i dag gått ner till dryga 9 %.

Då känsligheten nu är mindre, för färre är beroende av oljesektorn i dag–

–och Norge har väldigt starka statsfinanser...

De har årliga oljeintäkter som motsvarar ungefär 17 % av fastlandets BNP.

Det finns mycket pengar som man kan stimulera ekonomin med–

–för att överbrygga en tuff period.

Det blir en negativ påverkan, men det blir mindre illa än för sex år sen.

Gradvis blir det ett skifte bort från olja och gas.

Man måste använda kunskapen man har från den sektorn till andra applikationer–

–som förnybar energi och vindkraft till havs.

Men är världen verkligen där ekonomiskt och tekniskt–

–så att man under det här decenniet kan byta ut oljan så att vi når peak oil?

Ja, absolut. Det kommer att ta många år innan vi har fasat ut oljan.

Peak oil betyder att vi når den högsta punkten. Sen faller det gradvis.

Men teknologierna finns och är konkurrenskraftiga.

Incitamenten finns i många länder. Det vi får se av klimateffekter kommande år–

–kommer att göra att utvecklingen fortsätter i samma riktning.

Om man som investerare tittar på det här–

–och undrar vad man ska ta med sig–

–när man funderar på pensionspengar och investeringar...

Vad kan man när det gäller oljesektorn, och energisektorn som helhet, ta med sig?

När det gäller energibolag, så tror vi att de som får det allra jobbigast–

–är de bolag och aktörer som är helt beroende av olja och inte har nåt annat–

–och som ännu inte har nån strategi för vad de ska göra efter peak oil.

Det är de mest utsatta.

Om det dessutom är aktörer som har högst kostnadsnivåer...

Ett exempel är USA:s skifferoljeindustri.

De har högre kostnader än när man pumpar olja ur marken i Saudiarabien.

Om de inte har nåt att falla tillbaka på och dessutom är finansiellt utsatta–

–så ska man akta sig för dem.

De kommer snabbt att behöva omstruktureras för att överleva.

De aktörer som har en kombination–

–av en trovärdig strategi för hur de ska se ut efter peak oil–

–och vad de tänker ägna sig åt–

–och som dessutom är på väg att få en hållbar oljeproduktion–

–är nog de bäst rustade inför framtiden.

Har du några exempel på såna bolag?

Ett exempel på ett sånt bolag är Lundin Energy–

–som har gått ur de exotiska marknader som de var aktiva i förr.

Sen några år fokuserar de på Norge och på att bli utsläppsfria i sin produktion.

Ett annat norskt bolag, Equinor, har inte samma startpunkt, men likande ambitioner.

Aktörer med en tydlig hållbarhetsstrategi tror vi kommer att bli relativa vinnare.

Man får utsläpp när man bränner olja–

–men de kan förhindras när man framställer oljan.

Allt annat lika, så är det bättre att inte ha utsläpp i produktionen av olja.

–Ja. Tack för att du kom hit, Johan. –Tack så mycket.

Det var allt vi hade att bjuda på i dag. Vi är tillbaka i morgon 11.45.

Men om du inte kan hålla dig, så följ efntv på Instagram och Twitter. Tack!

Oljemarknaden har precis som många andra marknader varit turbulent sedan corona slog till. Vad vi kan förvänta oss framöver svarar Johan Trocmé från Nordea på i EFN Marknad.

Programledare: Albin Kjellberg

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.5%
NASDAQ-100 0.8%
NASDAQ Composite 0.7%

Vinnare & förlorare

Avanza 3.8%
Karo Pharma 2.9%
Sectra 2.1%
Hufvudstaden -3.7%
FastPartner -3.7%
Wihlborgs -3.8%
Uppdaterad tis 17:27
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Väntade PMI-rekyler5:12

    Väntade PMI-rekyler

    De tyngsta makroekonomiska händelserna just nu analyseras av Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Ara Mustafa.

  • Amerikanska digitaliseringsvinnare16:38

    Amerikanska digitaliseringsvinnare

    EFN Marknad riktar blicken mot USA tillsammans med förvaltaren Joakim By från Handelsbanken. Förutom ett gäng spännande aktiecase diskuteras den amerikanska börsen med avstamp i presidentvalet. 

  • Japansk industri överraskar negativt4:01

    Japansk industri överraskar negativt

    Vita husets handelsrådgivare Navarro hävdade i går att handelsavtalet med Kina är över. Något som fick börser på fall. När president Trump senare dementerade uppgiften vände börsen upp. Regeringen vill ta in mer skatt från utländsk arbetskraft. Blandade PMI-siffror från Japan.

  • Förvaltarens molnfavoriter15:53

    Förvaltarens molnfavoriter

    EFN Marknad bjuder på en resa bland molnbolagen. Förvaltaren Johan Roslund från GP Bullhound går pedagogiskt igenom hela värdekedjan - från Microsoft och Amazon till Docusign och Okta.