Strukturell tillväxt bra för portföljen i orostider

Det värsta fallet för vinster och ekonomi kan vara över i höst.

Men kommer börsoptimismen att fortsätta framöver?

Det ska vi prata om med Helena Haraldsson från Carnegie Private Banking.

Du tittar på EFN Marknad. Det är den 12 juni.

–Helena Haraldsson, välkommen hit. –Tack.

Det är ett extremt ovisst börsklimat nu. Hur skulle du beskriva det?

Det har onekligen varit en väldigt stark börs sen slutet av mars.

Det är pådrivet av likviditet och en lite lugnare virusutveckling.

Men jag vill lyfta fram att det är stora dagsrörelser.

Det visar att det finns en osäkerhet. Det är mycket upp och mycket ner, växelvis.

De senaste dagarna känns det som att det har varit mer osäkert.

Det har nog tre förklaringar. Dels har rekylen varit stark.

Det är 25-30 % upp, både i Sverige och i världen.

Men man kanske också har börjat se att spridningen av viruset har ökat igen.

Vi hade värsta dagen häromdagen, med nya bekräftade coronafall i världen.

Vi har också sett att det i vissa delstater i USA börjar blomma upp igen.

Det här skrämmer börsen.

Sen har vi fått mer tillnyktrande prognoser från tunga institutioner.

Det är Fed, men också OECD–

–som säger att det blir en ganska kraftig inbromsning i år–

–och att hela det tappet inte tas igen nästa år. Det bekymrar nog marknaden.

Just det. Och i förrgår fick vi veta–

–att Fed tror att räntan kommer att hållas runt nollan till 2022–

–men de fortsätter stimulera ekonomin.

–Det bidrar väl? –Det har varit enormt viktigt för börsen.

Sen finanskrisen har man lärt sig: "Don't fight the Fed."

Nu har de stimulerat utan dess like.

På den här grafen kan man se på den ljusare kurvan...

Där har vi markerat de perioder när de har stimulerat förr.

Då stiger börsen nästan alltid. Nu är det enorma stimulanser.

Det som vid finanskrisen tog 3-3,5 år att få ut, i miljarder dollar–

–har nu gått på tre månader. Det är klart att investerare gillar det.

Börsen går upp. De törs ta mer risk. Till det har du budgetstimulanserna.

Det är upp mot nästan 10 % av BNP i de stora länderna.

Det öses ut stödåtgärder. Det gillar marknaden.

Och det är brist på alternativ och "fear of missing out", som vi har hört talas om.

Ja, TINA och FOMO, som man förkortar det. "There is no alternative" till aktier.

Om vi ska lista lite plus och minus, då...

Vi har en liten bild här.

Ja. Det är vad jag brukar presentera för Private Banking-kunderna.

Det är en miljö med både risker och möjligheter.

På risksidan har nya virusvågor skrämt lite de sista dagarna–

–framför allt om det leder till nya nedstängningar–

–eller om det skrämmer hushållen. Man kan ju bli rädd och spara mer.

Sen kan varaktigt hög arbetslöshet ge bestående men på en ekonomi.

Det är på den negativa sidan. Sen skulle jag säga "politik" lite brett–

–men framför allt det kalla kriget mellan USA och Kina.

Först var det bara handel. Sen blev det tech och sen finansiella områden.

Det här kan skrämma marknaden. Och så presidentvalet, då.

Blir det Biden och en ny skattemiljö eller en pressad Trump med diverse utspel?

Det kan också skrämma börsen emellanåt.

Sen har vi gröna plus här.

Det vore fantastiskt om vi snart får vaccin eller läkemedel mot corona.

Då skulle allt normaliseras. Optimisterna tror att det kan ske till årsskiftet.

Såna nyheter reagerar börsen väldigt positivt på.

Sen är det om man får, precis som på börsen–

–en väldigt V-formad ekonomisk uppgång. Då kan börsen gå vidare.

Jag är skeptisk till det. Men då skulle man bli glad.

Men alla de här dystra rapporterna som vi tar del av...

Är vi i en recession? Eller vad...?

Ja. Det är inte bara vad jag tycker–

–utan det är vad datan och stora prognosinstitut säger.

Ett ras i världsekonomin på 3-6 %, som IMF och OECD säger–

–är helt unikt, så det är absolut en recession.

Här ser vi en sysselsättningsgraf.

Man får inte så här många arbetslösa om man inte har en recession.

Här är det en blå pil som visar–

–att antalet sysselsatta i USA är tillbaka där det var strax efter finanskrisen.

Alla jobb som skapades i den uppgång vi precis haft, den längsta historiskt–

–är nu borta. Vi får se hur snabbt de kommer tillbaka.

Vi är i en recession. Börsen blickar framåt, men ekonomin är i recession.

Du som jobbar med det här, är du orolig eller tänker du att det ordnar upp sig?

En klassisk recession beror mycket på obalanser–

–som finanskrisen eller depressionen på 1930-talet.

Det har vi inte nu. Ekonomin mådde bra när vi gick in i coronakrisen.

Det här är lite mer likt en naturkatastrof. Plötsligt hände det nåt.

Sen tror jag att återhämtningen går långsammare än många tror.

Är det ofta så vid den typen av katastrofer?

Vid naturkatastrofer går det fort, för då ska förstörda fabriker byggas upp.

Det har vi inte nu. Det vi har nu, vilket politiker och centralbanker har lärt sig–

–är enorma stimulanser.

Utan dem skulle jag vara jätteorolig.

Ur ett ekonomiskt perspektiv är jag nu mer orolig för att det blir fler virusfall.

Det skulle kunna knäcka börsen. Annars tror jag mer på mindre bakslag.

Man inser att det värsta kan vara över–

–men det blir inte så fantastiskt som man trott.

Många analytiker tror att vinsterna nästa år är tillbaka på 2019 års nivå.

Då har du tagit tillbaka det här årets tapp.

Det är inte vad Fed och OECD säger om ekonomin.

Jag tror att det finns en nedsida på vinsterna. Frågan är när börsen inser det.

Bolagen törs inte ge så mycket guidning. Det är en ny realitet för analytiker.

Det här med oljepriset, då... Hur ska man se på det egentligen?

Ett lågt kanske är bra för världen men...

Man skulle önska att det blev enormt positiva stimulanseffekter.

Här ser man både det globala oljepriset och det amerikanska, alltså Brent och WTI.

Från toppen, vid årsskiftet, ner till botten var det ett fall på nästan 60 %.

Det var ungefär det vi hade 2014.

Enligt vissa skattningar då kunde det lyfta världsekonomin med runt 1 %.

Men då berodde på att USA producerade så mycket olja. Vi fick ett utbudsöverskott.

Nu har det berott på fallande efterfrågan. Det är corona och konjunkturoro.

Då är det sällan bra för börsen.

Eventuella positiva effekter blir nog inte lika stora som 2014.

Man blir lite orolig för oljeexportörer och så.

Hur ska man då handla på allt det här?

Om vi delar in det i utländska och svenska ränteplaceringar?

I ena vågskålen har vi svag fundamenta. Det är en nedsidesrisk på vinster.

Å andra sidan har vi stora och väldigt snabba stimulanser.

Vårt råd är att ha en normal aktievikt.

Om man är orolig ska man ha räntebärande placeringar.

Det är spännande nu efter turbulensen i mars.

Då insåg man att vissa placeringar på räntemarknaden nästan har aktierisk.

Det gäller till exempel företags- obligationer, "high yield". De rörde sig.

Här ser man att de har ungefär samma procentuella fall som börsen.

Det är den ljusbruna kurvan. De ger inte mycket skydd i portföljen.

Det erfor den nordiska marknaden, där det blev stor dramatik.

Statsobligationer, däremot, skyddar.

Problemet är att de är så dyra och inte ger avkastning framåt.

Det gäller att kombinera företags- obligationer med statsobligationer.

Vi försöker förklara för kunden vilka riskerna är med olika av obligationer.

Det finns fonder och vi har portföljer. Det finns en palett av ränteplaceringar.

Många investerare insåg plötsligt att det är skillnad på ränteplaceringar.

Vi tycker jättemycket om företagsobligationer i Europa och USA.

Det är en bra diversifiering för dem som har mycket svenska företagsobligationer.

Varför USA och Europa?

Det är där som centralbankerna köper företagsobligationer.

Där har du stimulanser. Det kan man utnyttja efter turbulensen i mars.

Andra instrument som gynnas är bank- kapitalobligationer, coco-obligationer.

De gynnas mycket av ECB:s stimulanser, som ökade i veckan.

En del är oroliga för att banker delar ut mindre.

Då kan man ha coco-obligationer. De gynnas av att bankerna delar ut mindre.

Statsobligationer är vi försiktiga till, men vi gillar de kinesiska.

På partikongressen fick man höra om deras möjligheter att sänka räntan.

–Vi har den redan på noll. –Är det inga problem att få tag på dem?

Nej, inte om man gör det via fonder.

De finns för privatpersoner.

De finns också för professionella investerare som vi rådger.

En hel palett finns tillgänglig.

Det är direktägande eller fonder, alltså "köp och behåll"-strategier.

Kreditcertifikat, nordiska företags- obligationer... Det finns en hel palett.

Kan man nyttja på nåt vis...

Man kan ju vara ganska säker på att det andra kvartalet blir extremt klent.

Men till hösten och årsskiftet efter det, så vet man ganska säkert...

Det känns troligare att det går lite uppåt då.

Jag håller med. Riktningen är tydlig. Många makroindikatorer ser ut att bottna.

Det värsta är med stor sannolikhet över. Då kanske detsamma gäller för vinsterna.

–Om det inte kommer en andra våg. –Ja.

Frågan är då hur snabb uppgången blir.

Där har man lite spännande indikatorer som fötts under coronakrisen.

Vi har en från USA, som New York Fed och Harvard-universitetet har tagit fram.

Den ena grafen visar en lång period så att man kan jämföra med finanskrisen.

På den vänstra kan man se... Den här ska korrelera med amerikansk BNP.

I andra kvartalet blir det ett tvåsiffrigt ras.

Den värsta punkten under finanskrisen var runt 4 %.

Det är djupare än finanskrisen, men förhoppningsvis kortvarigare.

Det är inte obalans, utan mer som en naturkatastrof.

Detta är en veckoindikator som väger ihop tio olika indikatorer i USA.

Man ser att det är en botten, men det är ingen vidare uppgång.

–Det händer inte mycket där. –På andra makroindikatorer händer det mer.

–Är det orovarslande? –Jag tycker det.

Kina var först in i corona och först ut.

Där ser man att de går till fabriken, och arbetet, och producerar.

Men de handlar mer sällan i butik–

–så detaljhandeln har inte återhämtat sig lika mycket.

Det säger nåt om utvecklingen i väst. Men det beror på hur virusspridningen sköts.

Asien har varit fantastiska på att införa restriktioner och hantera nya virus.

Hoppas att vi kan göra på samma sätt.

Det kanske mest intressanta är vilka svenska aktier...

–Hur kan man tänka där? –Vi tycker att det är jättespännande...

Nu har det varit mycket tech på börsen, så vi skriver mycket om temat 5G.

Det är mest globala aktier, men det finns en aktie–

–som dyker upp i många fonder som är specialiserade mot 5G. Det är Ericsson.

Annars jobbar vi mycket med att ha en kärna av stabila kvalitetsbolag.

Det ska vara stabila marginaler och välskötta bolag.

Det kan man krydda med, eller nämna, till exempel Essity.

Den aktien har Carnegie Analys på sin favoritlista i Norden.

Det är ett välskött bolag och det är konjunkturokänsligt–

–apropå det vi har beskrivit om makro och så där.

Men det kan också bli skjuts på vissa hygiensegment med corona.

Och tillväxtmarknaderna ligger lite efter på hygienprodukter.

Sen jobbar vi med satelliter, alltså bolag som står inför en omvärderingsfas.

Våra förvaltare tycker mycket om Recipharm.

Just det. De har en nyemission på gång.

Ja, den är inte klar än. Jag tror att den blir klar nästa vecka.

Bolaget är spännande när det är klart. Då får du lägre skuldsättning.

De har också gjort ett spännande förvärv av ett brittiskt bolag.

Recipharm tillverkar läkemedel. Efter förvärvet växer de.

Då kan det här bli en vinsttillväxtstory. Det blir ett rejält vinstlyft.

Vi tror att man når över de tidigare topparna och att aktien har bra potential.

Bra. Recipharm, Essity och Ericsson.

Ja, kanske framför allt 5G-temat globalt.

Vi gillar strukturell tillväxt. 5G, robotik, framtidens läkemedel...

Där finns det strukturell tillväxt i en värld med medioker global tillväxt–

–till följd av corona.

Vi sätter punkt där. Jätteintressant. Tack för att du tog dig tid att komma hit.

Då återstår det bara att önska trevlig helg.

Vi är tillbaka igen på måndag 11.45 i vanlig ordning. Hej så länge!

Det är tvära kast på världens nervösa börser. Men finns det något att ta fäste på om man lyfter blicken? Det diskuteras med Helena Haraldsson från Carnegie Private Banking i EFN Marknad.

Detta program bandades innan de stora börsfallen 11 juni inleddes. Fallen som sedan tilltog under dagen illustrerar hur osäker och nervös stämningen är på världens börser.

Om man blickar framåt ser Helena Haraldsson både risker och möjligheter på börsen. Hon tipsar i programmet om aktieplaceringar i branscher som befinner sig i strukturell tillväxt, som 5G och framtidens läkemedel.

När det gäller svenska aktier tipsar Haraldsson om Essity och Recipharm samt om Ericsson som en del i 5G-trenden.

På räntesidan gillar Carnegie europeiska och amerikanska företagsobligationer och kinesiska statsobligationer.

Programledare: Petra Bergman

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.4%
NASDAQ-100 0.5%
NASDAQ Composite 0.3%

Vinnare & förlorare

Avanza 5%
Karo Pharma 2.7%
Volvo 1.7%
FastPartner -4.1%
Massolit Media -4.6%
Wihlborgs -5.1%
Uppdaterad tis 16:33
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Väntade PMI-rekyler5:12

    Väntade PMI-rekyler

    De tyngsta makroekonomiska händelserna just nu analyseras av Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Ara Mustafa.

  • Amerikanska digitaliseringsvinnare16:38

    Amerikanska digitaliseringsvinnare

    EFN Marknad riktar blicken mot USA tillsammans med förvaltaren Joakim By från Handelsbanken. Förutom ett gäng spännande aktiecase diskuteras den amerikanska börsen med avstamp i presidentvalet. 

  • Japansk industri överraskar negativt4:01

    Japansk industri överraskar negativt

    Vita husets handelsrådgivare Navarro hävdade i går att handelsavtalet med Kina är över. Något som fick börser på fall. När president Trump senare dementerade uppgiften vände börsen upp. Regeringen vill ta in mer skatt från utländsk arbetskraft. Blandade PMI-siffror från Japan.

  • Förvaltarens molnfavoriter15:53

    Förvaltarens molnfavoriter

    EFN Marknad bjuder på en resa bland molnbolagen. Förvaltaren Johan Roslund från GP Bullhound går pedagogiskt igenom hela värdekedjan - från Microsoft och Amazon till Docusign och Okta.