Strateg: Aktier är fortsatt huvudspåret

I dag är det onsdag och Riksbanken har släppt ett odramatiskt räntebesked.

Hur mår omvärldsekonomin och hur ska du placera dina pengar?

Det får ni lära er i dagens EFN Marknad.

Innan jag släpper på er på huvudrätten–

–ska ni få titta på ett klipp med Kungsledens vd Biljana Pehrsson–

–som jag intervjuade i dag om det senaste kvartalet och om hur bostadsmarknaden mår.

Vad är du nöjdast med från ert fjolår?

Det är att Kungsleden gör sitt bästa förvaltningsresultat på tio år.

Det är en viktig milstolpe för bolaget. Det har varit ett bra år.

Det fanns många på marknaden som i början på 2019 oroade sig–

–över att vi passerat högkonjunkturens topp och skulle gå in i en recession.

Det var brexit och handelskrig mellan USA och Kina.

Men året har blivit riktigt bra. Det finns fortsatt en tillväxt i marknaden.

Vi ser en bra efterfrågan på kommersiella lokaler i våra huvudmarknader:

Stockholm, Göteborg, Malmö och Västerås.

Hela den intervjun finns på efn.se.

Men nu har det blivit dags att välkomna Johanna Högfeldt till studion.

Vi ska prata om omvärldsekonomin och om hur man ska ligga placerad utifrån det.

Vi kan börja med coronaviruset. Vi har haft spaningar kring det.

Men det är intressant att höra just din syn på det. Vad tänker du om det?

Om man tittar på marknadsutvecklingen sen coronaviruset bröt ut, så ser man–

–att det bara är tillväxtmarknader, Kina och råvarurelaterade delar–

–som har drabbats. Det har skett en omallokering från dem till räntorna.

Övriga delar av börserna har klarat sig väldigt väl.

Marknaden prisar in det som mer kortsiktigt–

–och även som ett mer lokalt påverkande fenomen.

Det är klart att det lär påverka kinesisk tillväxt, och omvärlden via leverantörer.

Det är svårt att veta hur mycket.

Det kommer sämre statistik från och med februari.

Men vi vet inte heller hur mycket stimulanser Kina inför.

De har redan gjort det och har möjligheter att stimulera mer. Det har de aviserat.

Vi ser det mer som en cyklisk nedgång med en återhämtning efteråt.

För att få mer långsiktiga följder krävs det att arbetsmarknaden drabbas.

Om stora bolag säger upp folk, och även i Kina, så skulle det påverka.

Om det blir hyfsat breda uppsägningar–

–kan inte det då ge ganska långsiktiga effekter för marknaderna och börsen?

Jo. Då pratar vi mer strukturella förändringar.

Då förändras förutsättningarna makroekonomiskt.

Så det verkar inte i dagsläget ha en långsiktig påverkan–

–men man ska hålla ett vakande öga över det, för det kan bli så.

Absolut, men just nu ser det inte ut så. Spridningen verkar vara mer kontrollerad.

Men man bör se hur det påverkar bolagen, och makrostatistiken, för att vara klar.

Men nu ser det ut att vara en mer cyklisk dipp.

Vi går vidare och pratar lite europeisk industri, som äntligen verkar vända.

Man kan säga att börsen fick rätt. Den prisade in vändningen innan den syntes.

Är man sen på bollen–

–om man hoppas få 2-3 år som är bra för verkstad och cykliskt? Vad tänker du?

Jag tror inte det. Man ser en tydlig återhämtning, framför allt i Tyskland–

–om man tittar på inköpschefsindex.

Industriproduktionen i sig har fallit i december–

–men det ser ut som att det kan återhämta sig de närmaste månaderna.

Den enda farhågan här är bilindustrin, som redan har drabbat tysk industri.

Den är beroende av kinesisk produktion.

Frågan är hur snabbt man kan återuppta produktionen–

–och hur stora förseningar det blir för intäkter inom bilindustrin.

Om det blir en ganska bra övergång–

–så är det inte för sent att investera i Europa, tror jag.

Tror du att Europas industri kan bli smittad av corona?

Då är det framför allt bilindustrin som kommer att drabbas–

–likt allt annat som man har pratat om: turismen, detaljhandeln och transport.

Det är svårt att ännu veta vilka sektorer och bolag som drabbas, och hur mycket–

–och hur mycket stimulanserna och åtgärderna kommer att hjälpa.

Från Europas industri till USA:s arbetsmarknad...

Varför är den så viktig att hålla koll på?

Den är nyckeln till hela den amerikanska ekonomin, och delvis till global ekonomi.

Amerikansk arbetsmarknad har varit som ett draglok för den amerikanska ekonomin.

Fed tidigare höjde räntan. De har två mål: inflation och arbetsmarknad.

Den starka arbetsmarknaden har tidigare givit dem skäl att höja räntan.

Den ser stark ut. Vi får ökad sysselsättning och låg arbetslöshet.

Den är på 50 års-lägsta. Frågan är om den är så stark.

Om man tittar på andra mått–

–så ser det inte lika starkt ut som arbetslösheten visar.

Det beror på att arbetslösheten bara mäts i relation till arbetskraften.

Om man tittar på sysselsättningen här–

–som tar hänsyn till en större befolkning, den som är i arbetsför ålder–

–så har den inte utvecklats lika starkt. Här är det lite indexerade serier.

Men arbetslösheten, som är i omvänd skala där–

–har inte lett till att sysselsättningen nått samma nivåer som historiskt sett.

Det man kan säga då är att det är en åldersgrupp på 16-25–

–och de som är 54-65, till pensionen–

–som i högst grad står utanför arbetsmarknaden i USA.

Vi får inte samma lönetryck från arbetsmarknaden–

–om den inte är så stram som den ser ut att vara.

Fed har varit väldigt säkra på att lönetillväxten ska ta fart.

Den har tagit fart, men inte så mycket som förr.

Trenden är nedåtgående de senaste tre månaderna.

Det här kanske är en faktor som gör–

–att arbetsmarknaden framöver inte blir lika löne- och inflationsdrivande.

Det här är viktigt, för det är en förut- sättning för en stimulativ penningpolitik.

Och en stimulativ penningpolitik kan tala för att börserna fortsätter trumma på?

Ja, penningpolitiken är väldigt viktig, framför allt när vi pratar om likviditet.

Det är den som har förändrats. Räntorna har ju varit låga ganska länge.

Centralbankernas balansräkningar har ökat–

–om man tittar aggregerat på Fed, ECB, Kina och även Bank of Japan.

De sistnämnda har sagt att de kan köpa obegränsat med statsobligationer.

Det här fortsätter.

Men det som är viktigt framför allt för börserna–

–är förändringen i likviditeten. Inte bara den absoluta nivån–

–utan när likviditeten förändras förändras förutsättningarna.

Under slutet av 2018 och början av 2019 syntes en tydlig förändring i likviditeten.

Den minskade ganska kraftigt.

Fed slutade återinvestera. ECB slutade köpa tillgångar i slutet av 2018.

Då syntes en konjunkturell nedgång–

–som sammanföll ganska väl med förändringen i likviditeten–

–mätt som förändring i centralbankernas balansräkningar.

Det har varit viktigt för konjunkturen att det har synts en vändning här.

Den sista perioden av 2019–

–har likviditeten återigen börjat öka om man tittar på förändring i årstakt.

Det korrelerar väl med återhämtningen inom tillverkningsindustrin globalt.

Det här är dels konjunkturen, dels börsutvecklingen.

Man ska naturligtvis lägga till handelsavtalet och allt det där.

Men i grunden har det haft väldigt stor betydelse.

Det gör att centralbankerna och i synnerhet Fed–

–är försiktiga med att göra drastiska åtgärder med likviditeten.

Också med tanke på vad vi såg tidigare när de stramade åt.

Den som har placerat ganska tungt i aktier–

–behöver inte vara så orolig för att få motvind ifrån centralbankshåll.

Nej. Centralbankerna ser i dagsläget inte ut att bli ett problem–

–på grund av för stram penningpolitik varken ränte- eller likviditetsmässigt.

För den som äger aktier eller aktiefonder–

–är det viktigt att trenden för bolagen pekar åt rätt håll–

–att vinsten rör sig åt rätt håll.

Vi ska se hur vinst- och försäljningstillväxt ser ut.

Du upplever att botten är satt.

En anledning till att coronaviruset har haft liten påverkan på USA-börserna–

–beror på att rapportperioden i USA har varit relativt stark.

Ungefär två tredjedelar av bolagen har rapporterat.

Både vinst- och försäljningssiffrorna har faktiskt överraskat förväntningarna.

Det brukar de göra, men det har varit mer än genomsnittet.

Förväntansbilden för innevarande år ser ut att hamna på plus.

Om prognoserna hos bolagen som inte har rapporterat blir utfallet.

Det är ett ganska bra utfall för i år om man tittar på vinsterna–

–med tanke på att de jämförs med 2018. Där boostar Trumps skattereform vinsterna.

Sen har makromiljön under 2019 med åtstramad likviditet–

–i början av året, väldigt stor handelsoro och en konjunkturell nedgång.

Om man tittar på estimaten framåt ser det positivt ut.

I bilden vi såg från S&P var det 8 % i vinsttillväxt för nästa år.

MSCI ligger på 10 %.

Det är ganska bra utsikter helt enkelt.

Varför är det så viktigt att vinsterna pekar uppåt just nu?

Det är viktigt för börsuppgången rent generellt.

Det senaste året har börsen gått upp med bara multipelexpansion.

Vinsterna har legat ganska plant, men priserna har fortsatt stiga.

Det är så klart ohållbart i längden.

Hela börsmarknaden bygger på att vinsterna stiger i paritet med prisutvecklingen.

Man ser på de faktiska vinsterna–

–och framåtblickande EPS-tal att trenden börjar peka uppåt igen.

Det är egentligen avgörande för börsutveckling framöver–

–att vi ser en trend i vinstutvecklingen som också pekar uppåt.

Annars blir det svårt för börsen att orka fortsätta uppåt.

Hur stor diskrepans det sen är mellan vinsterna och prisutvecklingen–

–är svårt att säga. Det är en värderingsfråga–

–vilken multipel börserna ska handlas på. Värderingen är väldigt hög.

Å andra sidan är det svårt att jämföra historiska värderingar–

–mot dagens värderingar med låga räntor.

I relativa termer är börsen fortfarande billigare än räntor och krediter.

Med centralbanker som verkar ge medvind–

–vinster som verkar röra sig åt rätt håll och en industrikonjunktur som har bottnat–

–hur ska man då allokera sina pengar framöver.

Vi är positiva till aktier.

Vi har haft en övervikt i aktier sen i augusti och behållit den.

Vi ser precis de tre faktorerna som du nämnde som stödjande.

Det är viktigt att få med trenden i vinstutvecklingen.

Och att coronaviruset blir en cyklisk och mer tillfällig dipp framöver.

Vi ser ingen skillnad mellan olika regioner.

Om det blir den konjunkturella återhämtningen–

–som var fram tills corona bröt ut, gynnar det aktiemarknaden.

Så hellre aktiemarknaden som helhet hellre än att stirra sig blind på–

–var man är exponerad?

Mellan just regioner är det inte så stor skillnad.

Men man får vara observant på vissa sektorer–

–med tanke på det som har hänt i Kina.

Då har det blivit dags för Dagens spaning.

Vad har du tagit med dig, Johanna?

Det är kanske inte så revolutionerande. Vi pratade om låga räntor.

Det tror man att vi kommer att ha väldigt länge.

Produktiviteten är en faktor till varför man tycker räntorna är låga–

–det vill säga, vi har låg produktivitet.

I november gjorde Microsoft i Japan ett experiment–

–där de testade fyra dagars arbetsvecka.

Enligt de själva ökade produktiviteten med 40 %.

Då jobbar japaner historiskt sett väldigt mycket.

Många forskar på det här och menar att det kan öka produktiviteten.

Vi måste ändra sättet att tänka kring hur vi jobbar.

Framför allt när det gäller den yngre generationen.

Om de kan införa fyra dagars vecka i Japan–

–skulle vi också kunna börja fundera på hur vi jobbar.

Så diskussionen om kortare arbetsveckor har bara börjat.

Det är inte antal timmar som räknas utan vad man gör.

Ett helt nytt sätt att tänka för att få upp produktiviteten.

Tusen tack för att du kom hit, Johanna.

Vi är tillbaka i morgon med Mattias Eriksson. Då blir det aktiecase. Tack!

Hur mår världsekonomin egentligen och hur borde det påverka dina investeringsbeslut? Det berättar Johanna Högfeldt, investeringsstrateg på Swedbank, i dagens EFN Marknad.

I programmet diskuteras bland annat coronaviruset, europeisk industri, amerikansk arbetsmarknad, centralbankernas tillgångar och vinst- och försäljningstillväxt.

Programledare: Albin Kjellberg

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.7%
NASDAQ-100 0.4%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Millicom 5.3%
Elekta 4.7%
Stillfront Group 4%
Kindred Group -2.9%
Paradox Interactive -3.7%
Sagax -3.8%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • ”Kinesisk data kommer se fullständigt bedrövlig ut”13:55

    ”Kinesisk data kommer se fullständigt bedrövlig ut”

    Coronaeffekten är inte över än. Intressant PMI-data från Kina kommer under veckan, och marknaden förväntar sig index under 50. Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Albin Kjellberg går igenom veckans viktigaste makro.

  • Fed öppnar för ovanliga metoder5:24

    Fed öppnar för ovanliga metoder

    Coronavirusets spridning ökar utanför Kina. Inköpsindex pekar åt olika håll. Federal Reserve öppnar för ovanliga metoder vid recession. EU:s långtidsbudget i långbänk.

  • Fallgroparna att undvika vid fondval14:53

    Fallgroparna att undvika vid fondval

    I veckans sista EFN Marknad ligger fokus på fonder. Maria Landeborn, senior strateg Danske Bank delar med sig av sin expertis och svarar på tittarfrågor om allt från fondrobotar till sharpekvoter.