Chefsekonom: ”Vi går snabbt mot recession”

Det är onsdagen 11 mars. Världens blickar riktas mot coronakrisen.

Det är också dagens ämne. Det här är EFN Marknad.

–Välkommen, Christina Nyman. –Tack så mycket.

Alldeles nyligen fick vi en nyhet från Italien–

–som stimulerar sin ekonomi på grund av coronakrisen. Har du nån snabb kommentar?

Det kommer stimulanser på löpande band nu, och det lär fortsätta.

I dag ska vi framför allt prata om effekterna på ekonomin.

Hur stort är det här egentligen?

Det gick från att vara begränsat till att bli som en snöboll–

–som vi inte vet vart det tar vägen, så det är riktigt stort.

Om man jämför med andra stora händelser, som finanskrisen och it-bubblan...

It-bubblan var betydligt mer börsorienterad. Det var ingen global kris.

Finanskrisen var en stor finanskris och skuldkris.

Såna karakteriseras av att det också blir problem i banksystem.

Det tog lång tid att återhämta sig, för skulderna var stora.

Det här är en helt annan sort. Nu stänger man ner produktion runt om i världen.

Det påverkar människors beteende och resande–

–men vi har inga bankproblem eller ekonomiska problem i botten.

Men det är svårt att veta vad detta skapar för problem om det pågår länge.

Det här är ju smittspridning. Ni har lyft fram tre faktorer–

–som är avgörande. Vi kan kika på dem.

Det viktiga – framför allt när man började analysera det här, men även nu – är tid.

Hur länge pågår det?

Vi tidigare globala sjukdomsutbrott, som fågelinfluensan–

–så har det kanske påverkat produktionen under en viss tid.

Sen tar du igen det. Produktionen går igen.

Efter nåt år är det nästan glömt, ur ett globalt ekonomiskt perspektiv.

Tiden är viktig för de långsiktiga konsekvenserna.

Sen har vi den geografiska spridningen. När det pågick i Kina–

–så hade det stora ekonomiska konsekvenser där, men börsen var ganska glad.

Det såg ut att pågå kort tid och ha begränsad omfattning.

Sen spreds det vidare till Italien och ytterligare länder. Då vidtogs åtgärder.

Det var dramatiska åtgärder. Man stänger ner produktion för att skydda människor.

Tillsammans gör det här att det har fått jättestora effekter nu.

Det här med att man stänger av städer som är stora som London–

–som man gjorde i Kina och Italien, där folk sätts i karantän, gör många oroliga.

Nu på morgonen frågade vi våra tittare på Twitter hur oroliga de är.

Det var "väldigt orolig", "lite orolig" och "inte orolig".

Hälften var bara lite oroliga för de ekonomiska effekterna av corona.

Om man slår ihop "väldigt orolig" och "lite orolig", så är det väldigt många...

De ekonomiska konsekvenserna kanske man inte tänker på i första hand.

De flesta av oss blir ju inte av med jobben på det här.

Men att det ändå är så många som tänker på det perspektivet också är ganska...

Det går från dag till dag. För två veckor sen hade det sett helt annorlunda ut.

Ja, det har gått snabbt. Man kanske ska skilja–

–på det som har hänt här i Europa och väst...

Det här utbrottet pågick ju i januari i Kina.

I Kina har de blivit av med en stor del av problemet, men här har det precis börjat.

Ja. Om man funderar på... Jag tror att vi hade en graf över antal smittade.

Där såg vi en väldigt kraftig uppgång. Här ser vi det.

Uppgång i världen som var i början på året skedde i Kina.

Sen ser man här, i antal smittade, att det planat ut. Man har kommit över puckeln.

Det kan bero på både åtgärder och förfluten tid.

På slutet är det bara utanför Kina. Där har vi en accelererande ökningstakt.

Vi ser att det sprids från land till land.

I går var Folkhälsomyndigheten i Sverige ute och pratade om allmän spridning.

Är det den accelererande smittspridningen som är oroande–

–alltså den som sker här i övriga världen, exklusive Kina?

Ja. Det var betryggande att det lugnade ner sig i Kina. Det är bra.

Men nu ser vi att det fortsätter på andra håll. Det är inte över.

I Kina tog de tag i det här på ett väldigt hårt sätt när de väl började.

De byggde sjukhus på 9-10 dagar och stängde in en stad av Londons storlek.

Har vi i övriga världen möjlighet att göra samma sak?

Det är skillnad mellan demokratier och diktaturer. Där är det enklare.

Däremot får man väl säga att det genomförs åtgärder som vi aldrig sett förr.

Man stänger i princip ner hela Italien och man stänger gränser.

Det är restriktioner när det gäller resor och att samlas.

Det kanske inte är som i Kina, men man tar till åtgärder som vi inte har sett förr.

Men det kommer att vara mycket svårare om det tar fart i exempelvis USA.

Nej, vi har nog inte samma möjligheter.

Vi har även sett om man jämför den dagliga förändringen av smittade–

–att det nästan helt har dött ut i Kina–

–medan det i övriga världen inte tar slut.

Man kan bortse från början. Men i slutet av grafen ser vi att det fortfarande ökar.

Det är en accelererande takt i resten av världen, där det ökar med 20 % per dag.

För att det ska bli lite lugnare, så måste man se att det här går ner.

Det kommer nya regioner... Det går ner på ett ställe, men det går upp på nästa.

Det är såna här åtgärder, som man gjort i Italien... Det är den typen av åtgärder–

–som ger väldigt stora ekonomiska konsekvenser.

Man gör det för att hindra spridningen, men då blir det stopp.

Det blir höga ekonomiska kostnader på vägen.

Det intressanta för oss i Sverige kanske är att veta hur bra rustade vi är–

–att klara de ekonomiska konsekvenserna av coronaspridningen eller en pandemi.

Utifrån ett ekonomiskt perspektiv är det regeringen.

Vi har finanspolitiska stimulanser av olika slag.

Man är ute varje dag. Nu förbereder man en extra ändringsbudget–

–trots att den ordinarie budgeten kommer om en månad.

Det handlar dels om att göra riktade åtgärder–

–så att de myndigheter och kommuner som behöver pengar får det.

Det handlar också om att ge anslag till myndigheter–

–som ALMI, som kan ge krediter till företag, eller Svensk Exportkredit.

Det man är orolig för nu är de här direkta effekterna.

Om företag får leveransproblem eller sätts i karantän på olika sätt–

–eller att man minskar sin produktion–

–så kanske man får svårt att härda ut. Man varslar folk.

Om man säger upp människor kan det ge långsiktiga konsekvenser.

Det är inte säkert att de kan återanställas efter en månad.

–Är det den verkliga risken? –Ja, för ekonomin. Där kommer tiden in.

Om det är en kort period kan de flesta företag överleva. Man har lite kassor.

Om det blir en lång period kan man få problem–

–så att bra och livskraftiga företag också slås ut.

Då blir folk arbetslösa.

Då tar det längre tid att komma tillbaka och vi kan få en vanlig lågkonjunktur.

Du pratar mycket om den finansiella situationen.

Du har en graf över kreditspreadarna. Det här är god kreditvärdighet.

Det här är företag med god kreditvärdighet i USA och euroområdet.

Det är en liknande bild i Sverige.

Det sker väldigt lite emissioner här, så det sker inte speciellt mycket handel.

–Kreditspreadar går upp i kristider. –Vad betyder det?

Det betyder att när man ska låna ut till dig, så ser man dig som mer riskfylld nu.

Som långivare är jag mer rädd att inte få tillbaka pengarna. Jag vill ha mer betalt.

Det blir dyrare för dig som företagare att låna.

Det man också har sett är–

–när man tittar på hur banker lånar ut är att det följer det här ganska väl.

När det stramas åt med de här spreadarna brukar man också strama åt utlåningen.

Då får det konsekvenser på ekonomin.

På dig låter det som att det mest avgörande just nu är tiden.

Om det här håller i sig ett bra tag, så får det långsiktiga konsekvenser.

Då kanske det blir en recession på riktigt.

Det man ska tänka på när man ska göra ekonomiska scenarier här...

Det är väldigt svårt att göra ekonomiska prognoser nu.

Det är alltid svårt, måste jag erkänna.

Vi gjorde vår senaste prognos i januari.

–Du har med den. Ni tog fram den. –Vi ska se om vi får med den.

Det här är våra BNP-prognoser från i slutet på januari. Global BNP är runt 3 %.

Det är den lägsta tillväxten sen finanskrisen, som vi såg framför oss.

USA är lägre, och euroområdet. Ni ser Kina där, och Sverige.

När man reviderar prognoser brukar det handla om nån tiondel hit eller dit.

Nu när vi ser på olika scenarier...

För tre veckor sen hade det varit nån tiondel på det där.

Vi har nån bild på de scenarierna också. Nu rullar vi på här.

I våra ekonomiska scenarier... Här ser man hur mycket prognoserna ska ändras.

Om vi för världen hade en prognos på 3 % i BNP-tillväxt–

–så säger vi här att om det blir som det var för 1,5 vecka sen...

Kina, Italien... En viss oro. Börsen är ner 10 %.

Vissa åtgärder vidtas, men det är koncentrerat till Kina.

Då kanske vi hade tagit ner tillväxten med 4-5 tiondelar. Det gjorde OECD.

Det förutsatte en snabb förbättring.

Det är nåt kvartal eller två. Sen ökar vi på våra lager och produktionen går i gång.

Men det vi också gjorde då var ett mer allvarligt scenario.

Det innebär att det här blir mer spritt till hela världen i olika utsträckning.

Börsen är ner 25 % och det håller i sig längre. Det skapar oro.

Du och jag slutar konsumera bilar och telefoner. Vi håller oss till livsmedel.

Det blir en stor finansiell oro.

Tillsammans kan det här ge stora effekter.

Då pratar vi recession. Det är det som vi snabbt går mot nu.

Vi kikar på en graf som visar pandeminivå och om det verkligen fortsätter.

Det är världen – och Sverige. Där är det en stor nedrevidering om det fortsätter.

Förra veckan pratade Finansdepartementet om en nedrevidering med tre tiondelar.

Det är den mörka, alltså vid en snabb förbättring.

På den ljusblåa linjen har vi en nedrevidering på över 1 % av BNP i år.

Vi har en prognos på 0,7 %, så det är en recession på helåret.

Det gäller även för USA och euroområdet.

Så om inte det här förbättras, så tror ni att vi går in i en recession?

Det lutar år det. Vi är mittemellan nu, men riktningen går åt det sämre.

Vi är inte där än. Företagen har inte såna problem, men vecka för vecka så...

Vi är inte där. Kan vi stoppa det rent ekonomiskt? Vad kan vi göra?

Utifrån ett ekonomiskt perspektiv kan man göra sånt som jag var inne på.

Regeringen kan understödja–

–så att det inte blir långsiktiga konsekvenser på arbetsmarknaden.

Det är nog det som är viktigt.

Sen handlar det om smittskydd. Det är avgörande att man begränsar spridningen.

Från Riksbankens sida... Stefan Ingves och Anna Breman var i finansutskottet i går.

Från Riksbankens sida... Visst, en räntesänkning är inte avgörande.

Och de var ganska tveksamma till det.

De pratade om att låna ut till företag via banker, som då ska låna ut till företag.

–Men hur effektivt är det? Räcker det? –Nej.

Precis som under finanskrisen, så bör man vara proaktiv och ladda på flera fronter.

Man bör göra vad man kan för att minska de negativa konsekvenserna.

Om du har tur och det här blir kortvarigt–

–så kan du minska risken för att det blir långsiktiga konsekvenser.

Om du gör för mycket, så är det inte hela världen. Då används inte allt.

Jag tycker kanske att det är lite passivt nu. Man får ha ännu mer...

Bank of England i dag var ett lysande exempel.

De berättade att de jobbar på alla fronter nu.

De sänker räntan, de ändrar reservkraven till bankerna och de erbjuder företag lån.

De tog allt i ett paket, för säkerhets skull.

Vi avrundar med en tittarfråga.

Man letar efter lite blankningsobjekt.

Finns det några specifika sektorer som är mer drabbade än andra i Sverige?

Det gäller över hela världen. Det är turism...

Resor och turism.

–Där kanske tiden är ännu mer avgörande. –Där är vi redan.

Event... Hela den delen av marknaden är under stark press.

Även fotbollsevenemang. Det är trist för oss som gillar fotboll.

Det var allt vi hade om coronaspridningen och effekterna på ekonomin.

I morgon är vi tillbaka. Då kommer Ulf Hedlundh.

Missa oss inte då. 11.45. På återseende.

Att corona kommer att påverka världsekonomin blir alltmer uppenbart. Vad som händer och vad som kommer att göras kommenteras i EFN Marknad av Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

De viktiga parametrarna som påverkar hur allvarlig en kris som corona blir för ekonomin är enligt Christina Nyman tre: tid, geografisk spridning och åtgärder.

Det som oroar mest just nu är den accelererande spridningen utanför Kina och att man i västvärlden troligen inte har möjligheter att sätta in samma typ av kraftfulla åtgärder som i Kina.

Att coronakrisen kommer att leda till en recession känns nu alltmer troligt enligt Christina Nyman, även om vi inte är där ännu.

Christina Nyman kritiserar även den svenska Riksbanken för att vara passiv i sitt agerande och lyfter fram Bank of England som en centralbank som agerat bra.

Programledare: Ara Mustafa

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.8%
NASDAQ-100 0.8%
NASDAQ Composite 0.7%

Vinnare & förlorare

Intrum Justitia 15%
Bure 2.5%
Klövern 2.4%
Arjo -1.9%
Swedish Match -2.1%
Getinge -2.5%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Väntade PMI-rekyler5:12

    Väntade PMI-rekyler

    De tyngsta makroekonomiska händelserna just nu analyseras av Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Ara Mustafa.

  • Amerikanska digitaliseringsvinnare16:38

    Amerikanska digitaliseringsvinnare

    EFN Marknad riktar blicken mot USA tillsammans med förvaltaren Joakim By från Handelsbanken. Förutom ett gäng spännande aktiecase diskuteras den amerikanska börsen med avstamp i presidentvalet. 

  • Japansk industri överraskar negativt4:01

    Japansk industri överraskar negativt

    Vita husets handelsrådgivare Navarro hävdade i går att handelsavtalet med Kina är över. Något som fick börser på fall. När president Trump senare dementerade uppgiften vände börsen upp. Regeringen vill ta in mer skatt från utländsk arbetskraft. Blandade PMI-siffror från Japan.

  • Förvaltarens molnfavoriter15:53

    Förvaltarens molnfavoriter

    EFN Marknad bjuder på en resa bland molnbolagen. Förvaltaren Johan Roslund från GP Bullhound går pedagogiskt igenom hela värdekedjan - från Microsoft och Amazon till Docusign och Okta.