Två stresstestade aktiecase

Det ser ut att bli ett riktigt Blåkulla-rally på börsen.

S&P 500 stängde på plus 7 % i går. Stockholmsbörsen handlas också upp i dag.

I dag ska vi prata om börs, bredband och sensorer. Det här är EFN Marknad.

Det gör vi med John Hernander. Välkommen.

Du var här den 19 december. Det har hänt lite sen dess.

–En aning. –Hur har du vinklat om ditt mindset?

Det är en bra fråga.

När vi gick in i det här året trodde vi på en avmattning i ekonomin.

–Det fick vi. –Men vi trodde inte på en kraschlandning.

Det är den stora skillnaden.

Vi har positioner där vi har tänkt att de skulle få bevisa sig i nästa nedgång–

–och att börsen skulle förstå att de har bättre kapacitet än det de prissatts för.

Men i en marknad där rädslan tar över, så är man hellre "safe than sorry".

Då tar man de gamla kända namnen. Det har påverkat oss på den negativa sidan i år.

Vi ska avsluta det här programmet med två bolag–

–som du har pratat om. Du har hoppats att 2020 ska bli deras år.

Året har ju bara börjat, så det är inte för sent.

Det avslutar vi med. Men först: Hur räknar man nu? Går det att räkna på bolagen?

Det är också en väldigt bra fråga.

Vi upplever nu nåt, när man helt och hållet stänger ner många sektorer–

–som vi faktiskt inte har upplevt nånsin, tror jag, i alla fall inte i modern tid.

Om man stänger ner och inte producerar nånting, så är det ju noll.

Samtidigt sker det under en begränsad period.

Vi går nu igenom varenda bolagsmodell vi har.

Vi lägger in ett recessionsscenario och kollar balansräkning och kassaflöde.

Sen försöker vi bedöma om vi ser en strukturell förändring i efterfrågan.

Vi lägger in det i prognoserna. Sen räknar vi bakvägen ut–

–vad börsen prisar in efter ett sånt scenario i ett sånt stresstest.

Där försöker vi hitta attraktiva idéer.

Men just nu är som sagt osäkerheten enorm.

Jag tror, när vi får rapporterna i april, att första kvartalet kommer att vara okej.

Men budskapet inför det andra kommer att vara extremt svag eller osäkert.

Där beror det på vad som fått tolkningsföreträde på börsen då.

Är man villig att överbrygga det här därför att man tror att det vänder snart–

–eller får man en andra våg neråt då?

Vi ska titta på hur analytikerna räknar på vissa av bolagen.

"Hög osäkerhet i estimaten" är den första grafen som du har med dig.

–Vad är det vi ser i den grafen? –Den visar standard...

Det är den amerikanska marknaden, men det ser likartat ut i Sverige.

Det visar spridningen i tolvmånaders framåtblickande vinst per aktie.

När graferna sticker upp, som de gör här på slutet–

–så är spridningen bland estimaten väldigt hög.

Man kan dra paralleller med finanskrisen.

Det är intressant att se på de analytiker som reviderat estimaten på svenska bolag.

Alla är överens om att 2020 kommer att bli ett väldigt tufft år. Det ser vi.

Men när man tittar på 2021–

–så tror en del att 2021 får vi 2019 års rekordvinster för svensk verkstad.

Andra tror på ett recessionsscenario även 2021.

Det är intressant, för tolkningsutrymmet beror helt på börsens dagstemp.

Vissa är mer positiva än andra. Vi kan titta på nästa graf.

Den visar att vissa har börjat revidera ner sina estimat, men inte alla.

Nej, så är det. Den här visar nettorevideringen.

Den är intressant, för den sätter temperaturen på börsen.

Den här visar alltså antalet estimat–

–som revideras upp, minus antalet estimat som revideras ner.

Sen dividerar man det med totalt antal estimat. Det säger inget om omfattningen.

Om det är under noll, så reviderar fler analytiker ner estimaten.

Om det är över noll reviderar fler upp.

Vi har nog bara börjat se nedrevideringstrenden.

Det här är marknaden som helhet.

Vi har de två viktiga sektorerna bank och verkstad–

–där jag också tror att det bara har börjat i dagsläget.

Vi lär se mycket revideringar inför prognoserna för första kvartalet.

Hur farligt är det för marknaden att det är så här spretigt i estimaten?

Det är en anledning till att vi har volatiliteten där vi har den.

Det är väldigt stora kast. Alla famlar efter halmstrån.

Vi har alltid regelbunden kontakt med de företag som vi investerar i.

Vi intensifierar den i en sån här period.

Men de vet lika lite själva. De kan se hur de agerar nu.

När vi pratar med dem vill vi höra om beredskapsplaner–

–och vad de har för skillnader nu mot tidigare.

Men bedöma efterfrågan i dagsläget kan vem som helst göra lika väl.

I det här läget krävs det att vi är epidemiologer.

Men en långsiktig investerare kanske kan dra nytta av den här volatiliteten.

Det är det vi gör när vi drar in ett recessionsscenario–

–och tittar på hur det påverkar kassaflöde och balansräkningar.

Tror vi på en efterfrågeförändring och hur tror vi att det prissätts på marknaden?

Där finns det många väldigt attraktiva fundamentala potentialer.

Du nämnde bank- och verkstadssektorerna. Vi har en graf som visar de sektorerna.

Är det nedrevideringar vi ser här också?

Ja, det är likadant här.

De sektorerna står för drygt 50 % av börsens totala vinster–

–så de är viktiga för hela Stockholmsbörsen.

De har bara... I verkstad har vi sett en viss justering på sluttampen.

Det här är veckostatistik, den blå linjen. I den är det mycket volatilitet.

En vecka framåt skulle den blå linjen nog vara längre ner–

–och två veckor framåt ännu längre ner.

Är man mer tveksam till bank? Kan man tolka graferna så?

Ja, just nu. Man reviderar ner mer.

Bank har blivit lite politiskt. Vi ska låta bli att betala utdelningar och annat.

Om arbetslösheten kickar upp, så är det lätt att ha prognoser på kreditförluster.

Om kreditförlusterna kommer in, så kan arbetslösheten få bäring på huspriserna.

Det är lätt att göra ett väldigt försiktigt case på bank.

Nästa graf som vi ska titta på är lite rolig.

Den sätter kvalitet och värde.

Vad är det vi ser här, med Atlas Copco som flyger i väg i hörnet?

Jag har nog haft med den grafen tidigare.

Vi har tittat på tio års relativ värdering.

Nu är vi förbi finanskrisen i den här statistiken.

Vi har pris över eget kapital på Y-axeln–

–och pris över vinst per aktie på X-axeln.

Vi tittar på hur ett bolag i dag handlas relativt börsen–

–jämfört med sin historiska relativvärdering.

Kvalitetsbolag har ofta en premie. Hur är nuvarande premie jämfört med den normala?

De bolag som befinner sig i den övre höga kvadranten–

–handlas med en extra hög premie jämfört med sin normala relativvärdering.

Bolag nere i vänstra hörnet har en rabatt–

–jämfört med sin historiska relativvärdering. Där finns bolag–

–som jobbat intensivt med att förbättra sig och förändra affärsmodellen–

–så att man blir mer motståndskraftig i försämrade tider och så vidare.

Men de handlas med rabatt. Trots högre vinster i dag, så är börsen skeptisk.

Så man vill gå till nåt man känner sig trygg med, och man känner till Atlas?

Atlas är ett fantastiskt bolag. Frågan är hur det ska prissättas relativt börsen.

När Atlas har multiplar som är dubbelt så höga som övriga i verkstadssektorn–

–signalerar man att Atlas är immun mot konjunkturen. Så är det inte.

Nästa graf visar hur de sticker ut mot verkstad.

Den här har jag snott från Danske Bank.

Man tittar på "enterprise value" över försäljningen.

Detta är Atlas relativt nordisk verkstad.

"The sky is the limit" brukar man säga. Det är en fantastisk premie.

I det här laget har Atlas Copco mycket att bevisa de kommande 2-3 kvartalen.

Förtjänar de den här premiumvärderingen?

De är ett kvalitetsbolag, men vi tycker att premien är för hög.

–Så du skulle inte ha köpt det bolaget? –Jag skulle ha köpt det.

Man skulle ha ägt det. Men vi köper inte på de här nivåerna.

Nej, men vi ska gå över till två bolag som du kanske hellre köper.

Det är Millicom och Veoneer. De bolagen brukar du prata om när du är här.

Vi kan börja med att prata lite om Millicom–

–som du pratade om när du var här den 19 december.

Förra året var väldigt tufft för bolaget.

Ägarna tvingades sälja av 35 % av aktierna, vilket syntes i kursen.

–Men vi kan väl titta på vad du sa då. –Ja. Härligt...

De bygger, som du var inne på, både kabel-tv och bredband i marknader–

–som inte har en hög penetration av det här.

De, och en spelare till, bygger denna fantastiska infrastrukturinvestering.

De bygger för samma hastigheter som du har i USA–

–trots att hastigheten i de länderna är 2-10 megabit/sekund.

Där var vi för 10 år sen.

Det är Com Hem för tio år sen. Det är en jungfrumarknad.

–Jaha... –Det var bra att vi backtestade det.

Bredband låter attraktivt nu när alla ska jobba hemma.

När vi gick in i det här året hade Millicom verkligen medvind i ryggen.

Dels hade Kinnevik sålt ut sitt innehav i sin renodlande strategi.

Det var operationella utmaningar på vissa marknader. De är aktiva i Latinamerika.

Det är alltid nån marknad som är volatil. Det är mycket politiskt reglerat.

De kom in och förbättrades. Vi trodde att de verkligen skulle få bevisa sig.

Sen hände detta. Folk tittar på kursgrafen 2008 när kursen gick ner 70 % på ett år.

Då blir man jätteorolig.

Men vad gäller den operationella utvecklingen–

–så växte försäljning, vinster och kassaflöde.

Aktiekursen studsade 250 % på 2 år efter det.

Nu är situationen annorlunda på flera sätt.

Vid den tidpunkten växte mobilt kraftigt som penetration.

Samtidigt var 95 % av verksamheten kontantkort.

I dag, som du var inne på och som vi pratade om den 19 december–

–är en stor del av verksamheten kabel-tv och bredband. Det är en stabil verksamhet.

De har ungefär 60 % på abonnemang i dag.

Det man främst är orolig för vad gäller Millicom–

–är nog inte att de har starka marknadspositioner och stabil verksamhet.

Man är orolig för hög skuldsättning–

–och för att valutan fluktuerar mycket i deras marknader.

Vi håller med om att den fluktuerar mycket i Colombia som är oljeprisberoende.

Men om man devalverar Colombia på nuvarande nivåer skulle det slå 3 %–

–på Millicoms kassaflöde.

Deras skuldsättning är hög för att de har förvärvat tillgångar i Centralamerika–

–både på kabel och mobilt. I dag har de en mycket mer diversifierad portfölj.

Skuldsättningen är hög i år eftersom man konsoliderar in förvärven.

Man har starkt kassaflöde. Men deras covenanter–

–är ganska långt ifrån att "breacha".

De har tillräckligt mycket i kassan för att täcka kommande tre års skuld.

Oron är överdriven.

Det fundamental caset är precis detsamma.

Tvärtom så har det blivit starkare. Nu har den finansiella oron slagit till.

Det här är ekonomier är beroende av att migranter i USA–

–som skickar hem pengar till en del av marknaden.

BNP var man också orolig för, men den var ganska stabil–

–om man tittar på hur det såg ut 2009-2010.

Så om Atlas handlas till premium, så handlas Millicom till rabatt?

Du har 16 % "free cash flow yield" för Millicom 2021–

–och närmare 20 % 2022.

–Det är rea. –Det är rea på Millicom.

Det är rea på Veoneer också.

Det har vi pratat om tidigare.

Det är en av de mest intressanta slutmarknaderna.

De producerar aktiv säkerhet.

Utrustning att användas för att undvika en krock.

Det kan vara kameror, radar, infrarött osv.

Bilkrockar är en enorm samhällskostnad.

Det utgör 900 miljarder dollar i USA.

Det har man fattat och lagstiftningen kommer nu in.

Orderboken är på 19 miljarder kronor som ska börja levereras under andra halvåret.

Nettokassan i slutet på första kvartalet är sannolikt 900 miljoner dollar.

De har ett börsvärde på 740 miljoner dollar.

Man värderas 15 % under kassan. Man tar inget värde för orderboken.

Man lägger inget värde för R&D-portföljen. Man har lagt 500 miljoner/år i forskning.

Man är superorolig för nästa nyemission.

De behöver överbrygga fyra kvartal för att vara på säkrare mark–

–när man ska ställa upp produktionen för att möta orderboken.

Eftersom bilproduktionen just nu är stängd i Europa.

Den är väldigt osäker och revideras ner.

Hur räknar man på det? Ska man bara strunta i det?

Då tittar man på bolag med hög skuldsättning och "cash burn".

Då "screenar" vi ju ner.

Men det vi ser i aktiviteter för att sänka utflödet av kassa...

De har ett negativt kassaflöde för att de har ingenjörer–

–som utvecklar produkter för orderboken.

Det är personer som inte är anställda för att ta affärer–

–utan för att möta orderboken.

Men senast du var här så var kassan den stora oron.

Det var den 11 mars. Då var man osäker på om pengarna från Autoliv skulle räcka.

Nu har man fått in nya pengar. Räcker de i det här kaoset?

Det tror vi. Vid den tidpunkten, den 11 mars–

–var det ganska långt tills man skulle leverera från orderboken.

I dagsläget har de ungefär 900 miljoner i slutet på första kvartalet.

De har en "cashburn" på 130-140 miljoner per kvartal.

Den räcker väl ett och ett halvt år.

Men om de går till banken i det häl läget och visar orderboken som ska levereras ut.

Totalmarknaden, även om bilproduktionen har justerats ner, är oförändrad.

Biltillverkarna har insett att de behöver ha fler av de här produkterna–

–för att möta krocktesterna. Det är jätteviktigt.

Även om bilproduktionen inte är så lockande just nu–

–så vill folk, bilar, kunder och allting ha de här sensorerna–

–för att det ger dem bättre poäng.

–Så marknaden är ju stark. –Den kommer att vara stark fram till 2030.

Men om de behöver kapital under en period när de börjar leverera ut–

–kanske de kan ta ett lån istället för att göra en "equity issue",

Så det är långt ifrån givet att de gör en nyemission.

Blir marknaden livrädd då igen? Om de tar ett lån?

Det behöver de inte nu, utan kanske i början på nästa år.

Men i det här läget när bilproduktionen är stillastående...

Det är samma ledning i Veoneer som i Autoliv som gjorde en nyemission 2009–

–om inte behövdes. Det är en konservativ, försiktig och duktig ledning.

Det kan hända att de säkrar finansiering innan dess.

Man vill inte komma till banken när det är tomt i kassakistan.

I samband med första kvartalsrapporten kan bolaget visa–

–hur mycket de har i kassan, att de i har sänkt utflödet ur kassan–

–och att de kommer "rampa upp" orderboken inom kort.

Det kan räcka för att aktien ska få mer fast mark under fötterna.

Tack så mycket. Två bortglömda påskägg fick vi från dig, John.

Det tackar vi för. Vi är tillbaka igen i morgon.

Då gästas vi av ingen mindre än Lotta Faxén. Tack så mycket.

Vilka sektorer och bolag är intressanta att hålla ögonen på i coronakrisen och varför klarar sig en del bättre? Detta och mer svarar John Hernander, investeringschef på Nordea, på i EFN Marknad.

Programledare: Matilda Karlsson

  • Sektorer att undvika och investera i0:00

    Sektorer att undvika och investera i

    Veckan avrundas med snack om den starka börsuppgången tillsammans med finansanalytikern Jonas Olavi. Vilka sektorer tror han kommer att stärkas efter krisen och vilka tror han kommer att försvagas?

  • ECB peppar marknaden med mer QE4:52

    ECB peppar marknaden med mer QE

    ECB utökar QE-programmet PEPP med 600 miljarder euro. Sannolikheten att EU och Storbritannien saknar handelsavtal vid årsskiftet är stor. I dag väntar amerikansk sysselsättning.

  • Fondspararens dilemma15:22

    Fondspararens dilemma

    Aktiv eller passiv fondförvaltning? Det är frågan i EFN Marknad. Programmet gästas av Frida Bratt, sparekonom på Nordnet och Maria Nordqvist, hållbarhetsansvarig på Lannebo Fonder.

  • ”Tyskland storsatsar sig ur krisen”4:30

    ”Tyskland storsatsar sig ur krisen”

    Den tyska regeringen har enats om ett gigantiskt stödpaket till bland annat familjer och bilindustrin. Nu återstår att se vad ECB presenterar för åtgärder i dag.

  • Så förstärks riskerna i pandemin14:12

    Så förstärks riskerna i pandemin

    I dagens EFN Marknad blir det fullt fokus på riskaptit och kreditrisker på marknaderna tillsammans med Sean George från Strukturinvest. Varför är Italien ett orosmoln och varför går börsen starkt trots att riskerna på marknaderna ökar? 

  • Fortsatt ljusning i Kina4:26

    Fortsatt ljusning i Kina

    Kina inleder en PMI-tung dag med positiva siffror. Juni är en kritisk månad i Brexitförhandlingarna. Oljepriset fortsätter uppåt.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.8%
NASDAQ-100 2%
NASDAQ Composite 2.1%

Vinnare & förlorare

Hennes & Mauritz 7.5%
Hexpol 6.6%
NetEnt 5.7%
Stillfront Group -3.1%
Essity -3.6%
Paradox Interactive -4.2%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Därför klarar techbolagen krisen bättre16:03

    Därför klarar techbolagen krisen bättre

    Varför går den tekniktunga Nasdaqbörsen bättre än New York-börsen och vad händer nu när massor av bolag ställt in sina utdelningar? Det är två frågor som Nicklas Andersson från Avanza svarar på i EFN Marknad.

  • Tyskland nära nytt gigantiskt stödpaket5:25

    Tyskland nära nytt gigantiskt stödpaket

    Handelsbankens Kiran Sakaria kommenterar de ekonomiska effekterna av protesterna i USA, Tysklands nya stimulanspaket och storbråket mellan januaripartierna om Las-utredningen.

  • Därför ska börsen upp17:40

    Därför ska börsen upp

    Hur gör man datadriven hållbarhetsanalys? Det svarar Jonas Thulin från Erik Penser Bank på i EFN Marknad. Dessutom avslöjar han varför han tror att börsen ska fortsätta uppåt.

  • ”Ingen vill förstöra börsfesten”0:00

    ”Ingen vill förstöra börsfesten”

    Allt från den stigande geopolitiska oron till börs, räntor, arbetslöshet och inköpschefsindex en masse. Veckans fördjupning i läget på marknaderna och i världsekonomin med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.