Fondspararens dilemma

Det är torsdag 4 juni. Dagens ämne är aktiv versus passiv förvaltning.

Vad är bäst? Vad ger mest avkastning? Kan vi ens veta det? Det här är EFN Marknad.

För att diskutera dagens ämne har jag bjudit in Frida Bratt–

–och Maria Nordqvist. Varmt välkomna.

För att kolla hur populära de sparformerna är har jag gjort en Twitter-undersökning.

Den visar att det nästan är 50/50–

–med en liten fördel för aktivt förvaltade fonder.

Ska vi börja hos dig, Frida? Är du överraskad över att det är så jämnt?

Egentligen inte. Både aktiv och passiv förvaltning har sin plats i en portfölj.

Jag tror att de som tillhör finans-Twitter kanske är lite mer sparintresserade.

De kanske tycker att det är enkelt att förstå hur man gör en fondanalys–

–och kan då ägna tid åt det. Man har den kunskapen, helt enkelt.

Man tycker då att aktiv förvaltning kan passa.

Du, Maria, är på Lannebo, som håller på mycket med aktiv förvaltning.

Det var en liten fördel för aktiv förvaltning.

Vi fick inte se resultatet innan, så jag blev positivt överraskad.

Jag hade hoppats på ännu mer.

Det kanske blir ändring efter programmet. Vi får se.

Ska vi börja med att prata om avkastning? Det är det man är intresserad av.

Vi börjar med Frida. Vad ger bäst avkastning?

Mycket forskning har genom åren visat på att det är svårt att slå index.

Även om den aktiva förvaltaren är duktig, så jobbar man i uppförsbacke–

–eftersom man har en högre avgift. Den ska täcka research och marknadsföring.

Man har alltså ett sämre utgångsläge som aktiv förvaltare.

Det gör att det ofta är svårt att slå index.

Men även om man lyckas, så är det svårt att veta vilken fond som slår index.

–Några kommer att göra det, men inte alla. –Ska vi kika på din graf?

S&P Dow Jones gör varje år en sån här koll.

Man kollar hur aktiva förvaltare har lyckats prestera.

Procenttalen anger de aktiva fonder som har misslyckats med att slå index.

Detta är amerikanska fonder. Globalfonder ser ungefär likadant ut.

Det ser lite bättre ut för svenska förvaltare.

Det kanske gläder Maria. Men man ser att det är svårt att slå...

Då går jag till dig, Maria. Är det som att jobba i uppförsbacke när ni ska slå index?

Nej, jag tycker inte det.

Och om vi kan ta min graf...

Den visar just på den svenska marknaden.

Det är årsavkastningen de senaste fem åren–

–uppdelat på aktiva fonder och indexfonder.

Jag har tagit från Morningstar och från Pensionsmyndigheten. Det är stor skillnad.

7-8 % genomsnittlig årsavkastning har du fått om du har investerat i aktiva fonder–

–och i snitt 4,5 % i indexfonder.

Ska vi då också ta och kika på din nästa graf? Den visar...

Det här resultatet visar fler studier och undersökningar på den svenska marknaden–

–men jag ville ändå dubbelkolla själv.

Vi tittar inte bara på en femårsperiod. Då kan det vara slump eller tur.

Jag har tittat på alla femårsperioder från 2005 och framåt.

Det är samma samband för alla de här femårsperioderna.

Aktivt förvaltade fonder i Sverige har gett högre avkastning.

Och det här är efter avgift.

Efter avgiften har det varit bättre med en aktivt förvaltad fond än en indexfond.

Det har alltså varit dyrt att köpa billigt.

Det är intressant. Det är ju en motsättning att...

Man hör att det är svårt att slå index över tid. Sen ser man den här grafen.

Är det så enkelt att i Sverige är aktiva förvaltare bättre på att slå index–

–och då är det bättre med aktiv förvaltning i Sverige.

Det ligger nåt i det, om jag ska vara ärlig.

Det ser bättre ut för svenska förvaltare–

–än om man tittar globalt eller på USA, exempelvis.

Sen är det viktigt, när man tittar på...

Det har gjorts undersökningar, även om det inte är så när du har tittat på det...

En brist när man gör såna här jämförelser–

–är att man inte tar hänsyn till "survivorship bias"–

–alltså att fonder som inte går bra ofta läggs ner eller slås samman med andra.

De kommer då inte med i undersökningen.

Det gör, allt annat lika, att de aktiva fonderna är de som har överlevt.

De ser då ut att ha gått bättre än om de fonder som har lagts ner tas med.

Men det kanske du har med.

Vi tar femårsperioder för att rensa bort för fonder som har lagts ner eller så.

Du har också pratat om att det är svårt att veta vilka förvaltare som slår...

Anta att det är ett faktum att aktiva förvaltare presterar bättre än index.

Man måste hitta rätt förvaltare. Det kan vara svårt.

Jag vet att det finns förvaltare som kan slå index. Det kan vi ju se.

Men det finns också förvaltare som trampar helt snett.

Då blir den aktiva förvaltningen en chansning.

Sen finns det en jättestor kluns av fonder–

–som kallar sig för aktiva och som går ungefär som index.

Då är det bara helt onödigt.

Ska vi kika på en av dina grafer? "Vilken förvaltare kommer att lyckas?"

Det här är en ögonblicksbild–

–som man inte ska dra långtgående slutsatser av, men den säger nånting.

Det visar hur aktivt förvaltade Sverige-fonder klarade turbulensen–

–alltså våren, 1 januari till 19 maj. Då ser vi spridningen i utfall.

Consensus Sverige Select, 1 %, och SEB Sverigefond, -13 %.

Det är som index. Robur Sweden High Dividend, -27 %.

Det är en stor spridning.

Det är väldigt svårt för en vanlig sparare att veta–

–vilken fond som har kapaciteten.

Spararen ska titta på Sharpe-kvoten, "tracking error" och "active share".

De nyckeltalen avgör om det verkligen handlar om aktiv förvaltning.

Det är också en sån sak som gör det svårt för många sparare.

För den stora mängd sparare som finner sånt här ointressant är det här svårt.

Är det svårt att hitta rätt aktivt förvaltad fond?

Nej. De där nyckeltalen är jättebra.

Men de är nog svåra för gemene man att ta till sig och titta på.

Det är ganska lätt att titta på innehaven i en fond.

Är det en Sverige-fond med 150 innehav, en aktivt förvaltad fond–

–eller en globalfond med 350 innehav, en aktivt förvaltad fond–

–så kan man undra hur förvaltaren har koll på de 350 bolagen.

Hur hinner man ens läsa kvartalsrapporterna?

Hur aktiva kan den här vara? Det är alltså bra att titta på innehaven.

Alltså hur många det är? Vad är ett bra antal för en Sverige-fond?

Om man vill ha bredd... En bred exponering brukar vara ett argument för indexfonder.

Men en diversifieringseffekt får du redan vid 16 innehav.

Du behöver inte ha 3 500 innehav. Det blir inte lägre risk för det.

Det är en allmän uppfattning att indexfonder har en lägre risk.

–Det finns olika typer av risk. –Ska vi ta en graf på det?

Den illustrerar vad som kan hända just med index.

Det finns olika typer av risk. En är värderingsrisk.

Den tar inte indexfonder hänsyn till.

De agerar tvärtemot logiken när det kommer till värderingsrisk.

Här är ett exempel på... Fingerprint Cards kom med i index 2016.

Det är ett typexempel på att köpa dyrt och sälja billigt.

Ju högre värderingar och galnare P/E-tal, desto mer måste indexfonderna köpa.

När det går ner och åker ur index måste indexfonderna sälja.

Då är frågan: Är det här lägre risk? Går det som marknaden? Ja.

–Men är det lägre risk? Nej. –Jag bollar över till dig, Frida.

Är det lägre risk? En indexfond måste ju ta såna där grejer.

Det där är ju indexfondens funktion. Indexfonden följer index. Det stämmer.

Men det gör det ändå inte lätt för spararna–

–att hitta den fond som ger högre riskjusterad avkastning än indexfonden.

Vissa gör det, men många gör det inte.

Och det finns många som går ungefär som index.

Det är alltså för svårt att veta vilken som är en bra aktivt förvaltad fond?

Ja, det är svårt för den som inte sparintresserad.

För väldigt många passar indexfonder bra som bas i en portfölj.

Det betyder inte att inte aktiv förvaltning platsar i portföljen–

–men jag tycker att det ska vara som en krydda.

Ska man ha aktiv förvaltning som en krydda?

Vi kan vara överens om att vi kan ha en amerikansk indexfond i vår portfölj–

–men en aktivt förvaltad svensk fond, om du vill ha Sverige-exponering.

De har ju avkastat högre.

Om du i Sverige slumpvis väljer en aktivt förvaltad fond eller en indexfond–

–så kommer den aktivt förvaltade fonden att ha högre avkastning.

Den här debatten gäller inte bara Sverige.

Man pratar om det generellt. Du nämnde att det räcker med 16 innehav.

Men man har också hört att diversifiering är bra och att man ska ha många bolag.

Men samtidigt som Maria hade ett exempel på när det kan bli konstiga kursrörelser–

–och konstiga "trades" som indexfonden bara måste göra...

Finns det inget värde i att bara undvika dem?

Det kan man göra genom att välja en bred indexfond.

–Det kan man göra. –En fond som följer ett brett index...

...i stället för OMXS30, för då kan såna saker få ganska stor effekt.

Om du väljer en bred indexfond, så får inte det samma inverkan på hur fonden går.

Om man väljer en bred fond, så slipper man det där.

Du får fortfarande den exponering som finns i indexet, alla bolag i indexet.

Det kan vara både bra och dåliga bolag. Du kan inte riskjustera där.

Samtidigt har vi sett... Här och nu har vi investmentbolag–

–som har fått hög premie därför att de kommer in i index.

Det har stor betydelse bara att man är med i index.

Är det risk att index gör att allt kapital samlas på vissa aktier? Andra blir utan.

Det finns en debatt om problemet med alltför mycket indexförvaltning.

Det är stora ETF:er och så.

Det känns svårt att lägga det ansvaret på den enskilda spararen.

"Spara inte i indexfonder, för på sikt är det dåligt för börsens funktion."

Jag tycker att man fortfarande med gott samvete kan säga–

–att indexfonder är en bra bas i den enskilda spararens portfölj.

Du har ett citat med dig.

Vi har pratat mycket om–

–att svenska förvaltare är duktigare än sina motsvarigheter i USA.

Så kanske det är, men även det här har studerats.

Harry Flam, ekonom på Handelshögskolan i Stockholm, har tittat på det här.

I slutsatsen är de sista raderna väldigt talande:

Han och Roine Vestman, som gjorde den här undersökningen, är också skeptiska–

–till om det går att bevisa att det var skicklighet, och inte tur–

–när man slog index.

Det är alltså svårt för en sparare att – utifrån – avgöra det här.

Vilken förvaltare är skicklig? Vad är tur? När kommer förvaltaren att slå index?

Och gör det att den högre avgiften är värd sitt pris?

Det är en vanlig kritik när det går bra för en aktiv förvaltare. Var det tur?

Hur utreder man det när inte ens forskare kan veta om det var tur eller skicklighet?

Men tillbaka till grafen som visar på alla femårsperioder...

Det är ju inte ett avsteg i nån av perioderna.

Det visar att om det hade varit tur, så hade vi sett variationer.

–Statistiken kan visa två olika bilder. –Det är det som gör det intressant.

Man tvingas ju välja.

Man kan ha båda, men det är också ett val att vikta det 50/50.

Jag tycker att indexförvaltning är bra som en grund–

–men aktiv förvaltning är bra om man vill ha ett smalare geografiskt område–

–eller vissa sektorer.

Då behövs kunskapen hos den aktiva förvaltaren–

–som kan skilja agnarna från vetet inom vissa sektorer.

På så sätt tycker jag att den aktiva förvaltningen har en given plats.

Vi får ta ett slutord från dig också.

Den aktiva förvaltningen bidrar till en bra ägarstyrning på marknaden.

Indexfonder tar inte ägaransvar.

Det resulterar i att bolagen lämnas utan tydlig ägarstyrning. Det är farligt.

Om du får ge ett argument för att...

Om jag struntar i ägarstyrning och bara vill ha bäst avkastning...

Bäst avkastning är aktiv förvaltning.

–De har avkastat högre än indexfonder. –Enligt vissa.

–Titta på fonderna. –Det får bli slutorden för i dag.

EFN Marknad är tillbaka i morgon. Då blir det förnyelsebart och kanske lite olja.

Missa inte det. 11.45, som vanligt. På återseende!

Aktiv eller passiv fondförvaltning? Det är frågan i dagens EFN Marknad. Programmet gästas av Frida Bratt, sparekonom på Nordnet och Maria Nordqvist, hållbarhetsansvarig på Lannebo Fonder.

Frida Bratt hävdar bland annat att det är svårt att slå index över tid och att detta till stor del beror på de högre avgifterna som de aktiva fonderna tar ut.

Maria Nordqvist pekar på att om man tittar på den svenska fondmarknaden så har aktiv förvaltning slagit passiv varje femårsperiod sedan 2005.

Norqqvist är också bekymrad över att passiva fonder inte tar något ägaransvar och hon hävdar att det inte behövs så många innehav i en fond för att uppnå riskspridning.

”Diversifieringseffekt når du redan vid 16 innehav”, säger hon.

Frida Bratt menar att breda indexfonder är en bra grund för de flesta sparare men att det ändå finns behov av aktiva fonder för sparande på mer nischade marknader.

Programledare: Ara Mustafa

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.8%
NASDAQ-100 0.8%
NASDAQ Composite 0.7%

Vinnare & förlorare

Intrum Justitia 15%
Bure 2.5%
Klövern 2.4%
Arjo -1.9%
Swedish Match -2.1%
Getinge -2.5%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Väntade PMI-rekyler5:12

    Väntade PMI-rekyler

    De tyngsta makroekonomiska händelserna just nu analyseras av Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Ara Mustafa.

  • Amerikanska digitaliseringsvinnare16:38

    Amerikanska digitaliseringsvinnare

    EFN Marknad riktar blicken mot USA tillsammans med förvaltaren Joakim By från Handelsbanken. Förutom ett gäng spännande aktiecase diskuteras den amerikanska börsen med avstamp i presidentvalet. 

  • Japansk industri överraskar negativt4:01

    Japansk industri överraskar negativt

    Vita husets handelsrådgivare Navarro hävdade i går att handelsavtalet med Kina är över. Något som fick börser på fall. När president Trump senare dementerade uppgiften vände börsen upp. Regeringen vill ta in mer skatt från utländsk arbetskraft. Blandade PMI-siffror från Japan.

  • Förvaltarens molnfavoriter15:53

    Förvaltarens molnfavoriter

    EFN Marknad bjuder på en resa bland molnbolagen. Förvaltaren Johan Roslund från GP Bullhound går pedagogiskt igenom hela värdekedjan - från Microsoft och Amazon till Docusign och Okta.