Därför ska börsen upp

Vi har mycket roligt på agendan.

Dataseriernas okrönte mästare Jonas Thulin avslöjar hur han gör hållbarhetsanalys.

Dessutom får du veta varför han är lång aktier. Det här är EFN Marknad.

–Jonas Thulin, välkommen tillbaka. –Tack så mycket.

Vi tar hållbarhetsanalysen innan vi går in på varför du är fortsatt lång aktier.

Ni har lanserat en ny fond på det temat.

Alla är överens om att hållbarhet är viktigt. Men finns det avkastning här?

Ja. Det är det som är så otroligt spännande.

Hållbarhet är ett vitt begrepp. Vårt sätt att arbeta med det är djupt.

Då får man en... Man kan likna det vid en form av French-faktor.

Du får högre avkastning än ett underliggande index hade gett.

Men man måste gå igenom en rad nyckelhål för att få upp den avkastningen.

–Vad är det för... –Jag vet inte var jag ska börja.

Jag har byggt upp det här i 2 år. Det är 20 miljoner datapunkter.

–Inte fler? –Man får tänka sig en massa bolag.

Sen tar man bort alla som gör nåt negativt.

Vi har alla kriterier och de hårdaste gränserna.

Dessutom går vi in i leverantörsledet, där vi kan.

Bolagen får inte gömma saker hos dotterbolag eller leverantörer–

–för att snika sig igenom en hållbarhetsgräns. Det har vi koll på.

Sen har vi kontroverserna, som FN:s Global Impact–

–och ILO:s arbetsrättsserie om mänskliga rättigheter.

Vi tar alla kontroverser och subkategorier och har nolltolerans mot allt.

Sen går vi in i den positiva screeningen.

Där går vi på produktkodsnivå igenom alla produktkoder och EU-taxonomin.

Vi vet vad bolagen gör och väljer dem som leder utvecklingen.

Sen återstår det väl inte många bolag.

Om man tar FN:s mål och bryter ner det i 38 variabler på produktkodsnivå–

–genom alla bolag... Där sväller datamängden kraftigt.

När vi har gått igenom den här sicksackiga banan–

–så har vi ungefär 15 % av världens bolag kvar.

Om vi inte gör nånting, utan bara lägger dem i en global korg–

–så får vi redan då en överavkastning. Det har vi gjort i två år nu.

Nu hamnar detta i en fond, där vi lägger på vårt sätt att förvalta globala aktier.

Det har i år gett 9 % överavkastning mot index.

Den här fonden har vi nu förvaltat i... Den är ung.

Vi har tagit över en gammal fond som vi sen har tvättat ur.

På inte ens en vecka har vi ryckt från världsindex med 2,5 %.

Det har startat kanonbra.

Men det kräver hela den här analysen, som är ganska tung att bygga upp.

Man ska strukturera en stor datamängd–

–utan att missa nåt negativt eller några kontroverser.

Om nåt bolag bryter mot nån kontrovers, så ska det fram och bolaget åker ut.

Kan ni vara inne och fronta flödena?

För varje år som går borde en allt större mängd pengar röra sig in i hållbara bolag–

–för att eliminera hållbarhetsrisker och av andra skäl.

Absolut. Vi har gjort en konkurrentanalys.

Vi har analyserat alla globala aktiefonder i Sverige på samma sätt.

Sen har vi sett till att vi relativt sett ligger hållbarast i Sverige.

Tanken med det är inte att agitera mot andra fonder–

–utan tanken är att ligga "top tier".

Vi vill kunna ändra vår analys och skruva hårdare och lägga till fler variabler–

–för att hela tiden ligga i toppen.

Vi vill dra nytta av att flödena kommer att komma till den här sektorn.

Det är ett stort jobb.

Jag har haft duktiga kolleger som kunnat räkna på och ta fram allt det här–

–så att jag varje dag kan få det uppdaterat–

–och stresstesta alla positioner och ta nya positionsbeslut löpande.

–Det blir väldigt spännande att följa. –Vad roligt.

Vi lämnar det ämnet för den här gången och går på börsen som helhet.

Du ligger som vanligt lång i dina positioner.

–Inte alltid. –Men oftast, och det är inte så konstigt.

–Börsen går ju mer upp än ner. –Ja, den gör ju det.

Ibland hör man att det skulle finnas nån "disconnect" mellan makro och marknad.

Men det är svårt att hitta en teoretisk skola inom nationalekonomin–

–som inte kan förklara börsuppgången nu. Allt talar ju för den.

Neoklassicismen, keynesianismen, monetarismen...

Man kan bygga på med teorem och modeller som härleder börsen.

När sen makro bottnade och studsade så kraftigt i april–

–så står vi fast vid att börsbotten var den 24 mars.

Vi har överviktat aktier. Vi underviktade dem under krisen.

Men vi gick på det snabbt när vi såg botten.

Vi kastar oss in i dagens första graf, tycker jag.

Den passar bra i dag. Vi får amerikanskt inköpschefsdata i kväll.

Klockan fyra.

Inköpscheferna pekar fortsatt ner, av det vi har sett hittills.

Men Feds enkäter, som brukar ligga lite före–

–pekar på att det borde klättra upp lite.

ISM är roligt på det sättet att... Man skriver och hör mycket om ISM.

Men faktum är att ISM väl är nummer 41 i listan, när den publiceras.

Det gör att om man gör en väldigt enkel... Man behöver inte ens kalla det analys.

Man kan titta på vad Fed... Det finns tolv regionala Fed-kontor.

En handfull av dem har rapporterat innan ISM publiceras.

Då är det inte svårt att förutse och bygga en modell som får låg träffosäkerhet.

Den studs som vi redan sett i 40 andra affärsenheter kommer att komma i ISM–

–av den enkla anledningen att ISM ligger efter.

Då blir det ganska bekvämt.

Sen får man justera för höga toppar och för låga bottnar.

"Vi gör en prognos på närmare 45 inför klockan fyra."

"Då tävlar vi med marknaden och får se om vi får rätt eller fel."

–Som sig bör. –Ligger 45 lite över eller lite under?

Lite över, faktiskt. Vi tror...

Det har hänt så otroligt mycket i amerikansk makro sen april.

Det är så otroligt mycket som talar för en bra utveckling.

Vi följer 217 variabler som ligger tidigt i konjunkturutvecklingen.

Alla de har studsat enormt starkt.

Vi talade tidigare om att inkomstnivån i USA nu är den starkaste sen 1981.

Om vi i Sverige hade haft den största lönetillväxten sen 1980-talet–

–så skulle vi prata om det.

I USA har det hänt–

–och det sätter sina spår i konsumtion, som tickar upp starkt på veckodata–

–men det märks också i folks förtroende för ekonomin.

Och även om du och jag nu sitter och tittar på ganska kortsiktig data–

–så borde det här över ganska lång tid ge en positiv utveckling–

–för bolagen på börsen och för börsen som helhet.

Ja, framför allt eftersom politiken nu syftar–

–till att skydda "operating profit margins" för amerikanska bolag.

Man kan temporärt säga upp folk under längre period än man kunnat förut.

Staten skyddar de temporärt uppsagda med så mycket pengar–

–att inkomstnivån blir bättre än om de hade legat på minimilönenivån.

Det gav en politisk diskussion. Republi- kanerna var inte nöjda med den delen.

Men man tryckte igenom det för att rädda ekonomin.

Man ville göra det snabbt.

Då tar man och skjuter upp alla problem till framtiden.

Man förstår att det här kan bli problem i framtiden–

–när inkomsterna och belåningen ökar på det här sättet.

Men alternativet var betydligt värre, så klart.

Börsen gillar det där "all in"-tänket.

Vi kastar oss in på nästa bild också.

Du säger att du har slagits mot centralbanker och att det inte gick bra.

Jag gjorde det en gång och försökte lära mig den läxan.

Här ser man i grönt antalet centralbanker som höjer och sänker räntan.

2006 och 2007 hade vi en period när många centralbanker höjde räntan.

Man drog åt likviditeten ganska hårt då.

Sen gick husmarknaden i USA in i en lågkonjunktur.

Allt ramlade omkull 2007.

Sen vaknade börsen upp, och det blev en total kollaps 2008.

Om man snabbspolar till den högra sidan, så ser man–

–att det är ett hundratal centralbanker som nu sänker räntan. Det är rekordmycket.

Om man sen tar kvantitativa lättnader och likviditeten som ges ut via centralbanker–

–så är det också all time high.

Det görs nu stimulanser som är de största och mest omfattande som nånsin gjorts.

Det är också ett intressant läge att försöka tajma.

Det försökte vi göra.

När man känner en botten, som vi gjorde 24 mars, ska man snabbt övervikta igen–

–annars missar man de här studsarna.

De är de absolut viktigaste att få med i en långsiktig avkastning.

Men hur ska centralbankerna nånsin våga strama åt–

–om de inser att börsen går ner om de stramar åt och upp om de öppnar kranen?

Det blir en extremt fin balansgång.

2018 försökte Fed det. De försökte komma tillbaka lite.

Det gick inte så bra.

Frågan är om vi nu kommit in i det som folk sa redan 2004–

–givet hur ekonomin hade börjat byggas upp med skuldcyklerna.

Du kan ta skuld från hushållen–

–som sen går upp i husmarknaden, bankerna, centralbankerna och nationalstaten.

Det är den österrikiska kreditcykeln. De har fått ganska rätt.

Men nu är vi nära slutet. Nu är vi uppe på nationalstatsnivån.

Vi har en japanisering av västvärldens penningpolitik.

Det är det som många kanske tycker att vi borde ha hamnat i.

Nu har vi backat in i det tack vare negativa räntor också.

Då kanske man ska utvärdera mer långsiktiga frågor:

Ska man ha räntor i en portfölj? Är det rimligt?

Är det räntor, så blir det "high yield". Det har samma kapitalbas som aktier.

Då kanske aktier är rimligare.

De långsiktigt strategiska tillgångsfrågorna är spännande.

Det är osannolikt–

–att räntorna i Europa kommer tillbaka till en rimlig nivå inom 5 år.

Det låter lite på dig–

–som att vi kan vara på väg mot ett Japan-scenario i Europa och USA.

Min långsiktiga tes är att det var oundvikligt från början.

Under finanskrisen argumenterade jag för ett tyskt stålbad.

Det är bättre att ta smällen på en gång och reda ut allting.

Nu paketerade man om skulderna och la dem på andra delar i samhället.

Centralbankernas balansräkning helt enkelt.

Det kan man göra till en viss gräns. USA har en fantastisk förmåga att göra det.

De har ju trots allt reservvalutan i världen. Andra har svårare att göra det.

Det leder till en japanisering.

Jag ska inte säga det ordet.

Att det blir som i Japan. Vi får höga statsskulder och kommer inte ur dem.

Börsen trendar och slår. Det går fortfarande att handla.

Men det blir inte samma race kring räntor och inflation.

Om man nu tror att vi är på väg dit, hur ska man då tänka med sina investeringar?

Det här låter lite ensidigt, men jag hamnar ofta i att titta mot USA–

–och till viss del Storbritannien.

Om man får inflation nånstans så blir det där man trycker upp lönerna.

Det mesta sen 1981 och det borde ske i USA.

Jag ska säga inkomsterna inte lönerna.

Det blir lättare med lite olja i maskineriet, vilket inflation ofta är.

En inflation på 2-2,5 % vore perfekt för väldigt många.

Men det är svårt att nå om inte lönerna och expansionen att komma.

Det går snabbare och "enklare" att göra den här policybanan i USA–

–än i Europa.

Vi ska titta på nästa graf.

Här ska man hålla tungan rätt i mun. Grön är inverterad recessionsrisk.

Är grön långt ner betyder det hög recessionsrisk.

Är den högt upp är det låg recessionsrisk. Den blå är S&P500.

Höger axel är årlig tillväxt.

De följer varandra väl. Nu har recessions- risken kommit ner och börsen upp.

Så du är inte så rädd för recession längre?

Nej. Det intressant med den här är om man zoomar in–

–så börjar den bottna före mars månads slut.

Den var väldigt tidig på att se botten i konjunkturen.

Det har hänt så mycket i makrot.

Vi vet att Q2 blir en total kollaps.

Det kommer knappast att röra marknaden.

Arbetslöshet över 20 % kommer troligtvis inte heller att röra marknaden.

Vi förstår att väldigt många temporära jobbtillfällen som har försvunnit–

–eller temporära uppsägningar osv.

Det här är ett tecken på att det har hänt så mycket i datan.

Det har utvecklats från slutet av mars, april och maj.

Det är nästen tre månader med positiv utveckling.

Då har börsen gjort helt rätt i att handla in det.

Misstaget är kanske... Man ska inte stirra sig blind på BNP.

Det är som att köra bil och kolla i backspegeln. Det går inte–

–att hantera pengar på det sättet. Det är släpande data. Lite som ISM.

Det blir en bra bekräftelse om den kommer upp i dag.

Men den leder inte så värst mycket. Där ska man titta på annan data.

Vi ska tittat på den sista grafen. Tiden börjar rinna oss ur händerna.

Just nu är det ganska stressat i euroområdet.

Det ser inte lika kul ut där som i USA.

–Men det talar för mer QE. –Absolut.

Staplarna här pratar om systematisk stress.

Det kom en kul artikel från Bloomberg i helgen om–

–att den systematiska stressen hade pikat i Europa. Staplarna längst till höger...

Den högra är lägre än den vänstra.

Man är jätteivrig att se botten på utvecklingen i Europa.

Den blå är bara korrelationen i systematisk stress genom euroområdet–

–för att visa att det som händer i nåt land snabbt får en påverkan.

Det är väldigt samkorrelerat, vilket är negativt i det här fallet.

Det talar för att de får ytterligare 500 miljarder till sitt PEPP-program.

Det är väl det som också ligger i konsensus att man måste agera.

Det går inte längre. Det är positivt. Vi letar med ljus och lykta–

–efter en europeisk strategi som kommer in på topp 100 i världen–

–så att vi kan börja fundera på att allokera nånting till Europa.

Men om man har pensionspengar som måste in på marknaden–

–är det bättre att placera de pengarna i USA än Europa?

Du vet mitt svar... Det bästa är vår nya fond.

Sen är det absolut USA. Tar vi fonden som gör stockpicking över hela världen–

–är det väldigt många amerikanska boalg för tillfället.

Det ligger även schweiziska och danska–

–men annars är det en amerikansk tilt.

Även om man tycker att amerikanska aktier redan har dragit...

–...så finns det mer att hämta? –Ja, om man tittar på värderingen...

...gillar vi 12 månaders forward PE-tal mot 1 års förväntad avkastning.

Man tittar hela tiden framåt. Där ligger det fortfarande ganska "fair value".

Tack så mycket för att du kom hit, Jonas Thulin.

Det var det vi hade att bjuda på i dag. i morgon är vi tillbaka 11.45 som vanligt.

På återseende!

Hur gör man datadriven hållbarhetsanalys? Det svarar Jonas Thulin från Erik Penser Bank på i EFN Marknad. Dessutom avslöjar han varför han tror att börsen ska fortsätta uppåt.

Programledare: Albin Kjellberg

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.6%
NASDAQ-100 0.5%
NASDAQ Composite 0.4%

Vinnare & förlorare

Avanza 3.6%
Karo Pharma 3.2%
Embracer 2.3%
Wihlborgs -3.6%
Ericsson -3.6%
Fabege -4%
Uppdaterad tis 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Väntade PMI-rekyler5:12

    Väntade PMI-rekyler

    De tyngsta makroekonomiska händelserna just nu analyseras av Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Ara Mustafa.

  • Amerikanska digitaliseringsvinnare16:38

    Amerikanska digitaliseringsvinnare

    EFN Marknad riktar blicken mot USA tillsammans med förvaltaren Joakim By från Handelsbanken. Förutom ett gäng spännande aktiecase diskuteras den amerikanska börsen med avstamp i presidentvalet. 

  • Japansk industri överraskar negativt4:01

    Japansk industri överraskar negativt

    Vita husets handelsrådgivare Navarro hävdade i går att handelsavtalet med Kina är över. Något som fick börser på fall. När president Trump senare dementerade uppgiften vände börsen upp. Regeringen vill ta in mer skatt från utländsk arbetskraft. Blandade PMI-siffror från Japan.

  • Förvaltarens molnfavoriter15:53

    Förvaltarens molnfavoriter

    EFN Marknad bjuder på en resa bland molnbolagen. Förvaltaren Johan Roslund från GP Bullhound går pedagogiskt igenom hela värdekedjan - från Microsoft och Amazon till Docusign och Okta.