Dubbelsmäll för sojaindustrin

Vi har ett svagt pris på sojabönor.

Det har att göra med handelskriget och den afrikanska svininfluensan.

Hur de påverkar varandra ska vi ta upp. – Välkommen, Anna Svahn.

Du kikar på en hel del mjuka råvaror, däribland sojabönor.

Ja, mjuka råvaror har blivit mitt signum de senaste åren.

Du kikar bland annat på just sojabönor. Varför är de så spännande just nu?

Om man tittar på jordbruksråvaror, eller "soft", som helhet–

–är priserna på de flesta väldigt pressade, däribland priset på sojabönor.

Det är spännande. Sen har de blivit "the poster child" för handelskriget.

Det senaste 1,5 året har man pratat mer om sojabönor än man gjort tidigare.

Det finns jättemånga mjuka råvaror. Vi har en graf. Det blir omöjligt att hänga med.

Det är som en tavla. Det är svårt att tolka nåt.

Det är jättesvårt. När jag ville titta på jordbruksråvaror fanns det inga bra index.

Nästa graf är ett index som är lite lättare att följa.

Exakt. Det här är ett index där de andra graferna–

–som låg på varann och inte sa nånting... Det här indexet består av dem.

Det är 16 jordbruksråvaror, bland annat sojabönor, socker, kakao och apelsinjuice.

Viktningen är mellan 1 till 10 % baserat på likviditet i råvaran.

Priset har gått ner på senare år.

Det här är från 1988 till november–

–så priset på jordbruksråvaror är prissatt.

En av jordbruksråvarorna är sojabönorna, som har haft det lite tufft.

Exakt vad har hänt där?

Det är framför allt handelskriget, men det är en dubbelsmäll.

Handelskriget mellan Kina och USA–

–har gjort att USA importerat en tredjedel så mycket sojabönor som förr.

USA är världens största sojabönsproducent. Kina är världens största importör.

På grund av tullarna–

–har Kina minskat importen till en tredjedel av importen för tre år sen.

Utöver det har vi sett den nordafrikanska svininfluensan–

–som har slagit ut en tredjedel av Kinas grispopulation.

Varför är det intressant? Jo, sojabönor används framför allt som djurfoder.

Så förutom att Kina vill importera mindre sojabönor på grund av tullarna–

–så hade de inte heller lika mycket grisar som behövde mat.

Det blev en dubbelsmäll för priset på sojabönor.

Jag ska ta in Aneeka Gupta, råvaruexpert på Wisdom Tree.

Välkommen. Vad har du att säga om prisutvecklingen för sojabönor?

Tack, Ara. Priset på sojabönor gick ner förra månaden.

En huvudorsak är osäkerheten kring handelskriget mellan USA och Kina.

USA:s höjda tullar mot Kina ska träda i kraft den 15 december.

Det som marknaden hoppas på är att man skjuter fram de tullarna.

Sojabönor hör till de råvaror som Kina importerar mest av från USA.

Hittills har vi sett en omfattande import av sojabönor från USA till Kina.

Hittills har man beställt 300 miljoner liter sojabönor.

Av det har 100 miljoner liter skeppats i väg från USA till Kina.

I närtid tror vi att åtminstone fas 1-avtalet–

–ska träda i kraft i slutet av året. I så fall kan priserna på sojabönor gå upp.

På lång sikt kommer nog fundamenta att påverka marknaderna.

USA meddelar sin prognos för kommande tioårsperiod när det gäller spannmål.

I november får vi en första uppskattning av hur stor produktionen blir.

Vad gäller sojabönor, så är det 10 % mer, alltså 3 000 miljoner liter.

Det är mycket, just nu.

Produktionen av sojabönor i USA kommer alltså att växa.

Även om produktionen har gått ner i USA–

–på grund av mindre skördar–

–så har efterfrågan har minskat.

Det har också skett mindre pressning av sojabönor.

Slutlagren i USA är därför högre.

Om vi ser det hela ur ett globalt perspektiv–

–så har produktionen i Kanada, Indien och Argentina gått ner.

Det har delvis lett till en ökad leverans från Brasilien och Egypten.

Slutlagren är globalt sett mindre vad gäller sojabönor.

Men vad vi börjar se är en minskad efterfrågan på sojabönor till foder.

Dit går det mesta av sojabönorna.

Så efterfrågan på sojabönor för foder minskar. Det sänker priset på lång sikt.

Just det. Kina stor för en stor del av efterfrågan.

Även om Kina försöker blidka USA genom att öka sin import–

–och man har lyckats genomföra det man hade föresatt sig–

–så importerar man mindre än för två år sen, när det inte var nåt handelskrig.

Just nu är det 300 miljoner liter–

–jämfört med 700 miljoner liter för 2 år sen, när det inte var nåt handelskrig.

Ett skäl till den minskade importen är det minskade behovet av foder–

–vilket beror på att Kina har drabbats av afrikansk svininfluensa.

Många av grisarna har dött av den sjukdomen.

Tack, Aneeka Gupta. – Positivt på kort sikt, men dystrare på lång sikt.

–Håller du med om det här? –Ja, vi är inne på samma spår.

Det kortsiktigt positiva skulle kunna vara en handelsöverenskommelse i december.

Hur mycket skulle det påverka priset?

Om man lättar på tullarna, så kommer de att importera mer sojabönor.

Kortsiktigt får det en bra effekt på priset på sojabönor.

Men man ska också komma ihåg att lagren har vuxit–

–från 438 miljoner ton till 1 miljard ton i USA.

Det som bönderna i USA försöker göra...

Ett litet politiskt sidospår är att de här bönderna är Trumps kärnväljare.

Många av dem har förlorat mycket pengar på det här handelskriget.

Man kan fundera på vilken effekt det här får på hans nästa valresultat.

Det är intressant, för då har Trump motiv–

–att försöka lösa det, för sojaböndernas skull.

Exakt, men det är ett sidospår. Bönderna i USA försöker hitta alternativa marknader.

Det gör man genom att försöka hitta snabbväxande marknader.

Det är framför allt Bangladesh, Egypten, Pakistan och länder i Sydostasien.

Anneka Gupta tog upp–

–att efterfrågan är ett orosmoln. När efterfrågan viker är det inte mycket...

Nej. Man kan säga så här...

På lång, medellång och väldigt lång sikt är det så–

–att om efterfrågan viker, så byter många bönder gröda. Då minskar produktionen.

Efterfrågan kanske ökar i takt med att grispopulationen i Kina växer till sig.

Man kanske når en handelsöverenskommelse.

Då kan det bli obalans mellan tillgång och efterfrågan igen.

Det ligger långt fram i tiden, så det sker inte inom ett par år.

Jag skulle vara försiktig med att ta in sojabönor just nu.

Men den har ju också gått ner en hel del.

Skulle du kunna tänka dig att gå kort sojabönor?

Nej.

Nej... Nej.

Självklart är det läge att gå kort sojabönor om man vill det–

–men det är inget som jag vill ta in i portföljen nu.

Det är inget du vill ta in i portföljen. En intressant grej som du nämnde...

De har börjat titta på nya marknader.

Varför finns det såna? Hoppas man på efterfrågan där?

Om man jämför dem med Kina... Kina är det land som importerar mest sojabönor.

De är knappt en tiondel så stora.

Även om efterfrågan ökar i de länderna, så måste den öka rejält–

–för att kompensera bönderna för förlusten på den kinesiska marknaden.

Så oavsett hur det går i andra marknader...

Om det går tyngre i Kina med efterfrågan, så är det nästan helt kört.

Tack för att du var med, Anna Svahn. Det var det vi hade om sojabönor.

Hoppas att ni fick med er nåt matnyttigt. Vi ses. Ha det bra!

Priset på sojabönor är lägre än på länge, med vad beror det på? Det tar EFN:s Ara Mustafa reda på tillsammans med Anna Svahn, förvaltare på Cyg Cap, och Aneeka Gupta, råvaruexpert på Wisdom Tree.

”Jag tror att de senaste 1,5 åren så har man pratat mer om sojabönor än vad man gjort tidigare”, säger Anna Svahn.

Enligt henne beror det främst på två anledningar som inneburit en dubbelsmäll för sojabönsmarknaden i världen. En av anledningarna är handelskonflikten mellan USA och Kina.

”Utöver det har vi sett den nordafrikanska svininfluensan som har slagit ut en tredjedel av grispopulationen i Kina.”

Aneeka Gupta uppger att det tullättnaderna gör att utsikterna ljusnar på kort sikt, men att det minskade framtida behovet av sojabönor till djurfoder är en oro för branschen framöver.

”Kina är en av de största behovskällorna till sojabönor och nu när de drabbats av svininfluensan drabbas även sojaindustrin”, säger hon till EFN.

  • En handfull tekniska nyårsraketer21:07

    En handfull tekniska nyårsraketer

    Espen Grønstad från Investtech och Martin Hallström från Swedbank bjuder på teknisk analys och potentiella nyårsraketer i dagens Börslunch. Dessutom intervjuas Balcos vd Kenneth Lundahl.

  • Balco: ”Vi utbildar marknaden”6:05

    Balco: ”Vi utbildar marknaden”

    Balco är störst i Europa på inglasade balkonger. Bolagets vd Kenneth Lundahl gästar Börslunch för att prata om tillväxt, hållbarhet och konjunkturpåverkan framöver.

  • Saudi pressar Opec6:31

    Saudi pressar Opec

    Miljoner strejkar i Frankrike. Saudi pressar Opec att hålla kvoterna. Rejält uppsving i svenska bytesbalansen. USA:s president Trump lämnade Natomötet i protest.

  • Räntekänsliga raketer och aggressiva återköp17:41

    Räntekänsliga raketer och aggressiva återköp

    Sparekonomerna Johanna Kull från Avanza och Joakim Bornold från Söderberg & Partners diskuterar humöret bland småspararna i dagens Börslunch. Dessutom blir det rapportvinnare och amerikansk statistik.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0%
NASDAQ-100 0.2%
NASDAQ Composite 0%

Vinnare & förlorare

Peab 4.9%
Trelleborg 2.2%
Millicom 2.2%
Lifco -1.4%
Sinch -3.7%
Sectra -3.8%
Uppdaterad tor 16:03
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier