Dödsspiralfinansiering på väg att dö ut

Dödsspiralfinansiering är ett fenomen på börserna–

–som har kunnat skicka aktiekurser i graven.

Anton Wilén, dra ett exempel så vi ser–

–hur illa det kan sluta för en aktiekurs.

Absolut. Jag har en graf på ett bolag som använder sig–

–av finansieringsformen, Cereno Scientific.

Pilen visar när de ingick den här finansieringsformen–

–som kallas för dödsspiralfinansiering.

Det är en form av konvertibellån.

Kursen sjunker drygt 80 % fram till nästa pil.

Det är i början av januari 2019.

Första pilen är mitten av mars 2018.

På inte ens ett år är kursen ner drygt 80 %.

Bolaget, en del aktieägare och även börsen–

–menar att det beror på kurspress–

–som har orsakats av finansieringsformen.

Och efter den sista pilen har de slutat med det?

Nja, de pausar finansieringen, vilket inte är samma sak–

–eftersom de har kvar låneramen, så de kan återuppta det.

Däremot tänker de inte begära ut mer pengar–

–ur den här finansieringsmodellen.

Man ser det inte tydligt, men kursen är upp cirka 100 %–

–sen de meddelade det.

Hur vanligt är det att bolag som använder sig–

–av den här finansieringen går ner?

Av de 20 bolag som jag har hittat på svenska börser–

–har ungefär hälften varit ner med mer än 50 %.

Resten är ner tvåsiffrigt.

Det är ingen som har gått upp?

Det finns två undantag.

Ett är upp ganska mycket. Det andra är +-0.

Men de alla flesta har gått riktigt dåligt?

Absolut, men det är också bolag som kanske inte–

–hade det så bra finansiellt ställt innan heller.

Man ska vara försiktig med–

–att lägga all skuld på modellen.

Man kan inte utesluta att de hade fallit ändå.

Men det leder till en stor kurspress på aktien.

Du har följt det här fenomenet ett tag.

Förklara hur dödsspiralfinansiering funkar.

Varför tror man att det kan sätta en sån kurspress?

Som jag nämnde tidigare är det ett konvertibellån.

Till skillnad från andra konvertibellån är kursen rörlig.

Långivaren kan välja själv–

–när man konverterar skuldebrevet till aktier.

I steg 1 blir bolaget kontaktat av en långivare.

Ofta kontaktar långivaren bolaget–

–och är med på investerarträffar.

De får en låneram, på säg 20 miljoner, vilket kan vara–

–mycket för små bolag på Spotlight, NGM och First North.

Ofta har man sett att aktiekursen har stuckit ganska bra–

–när de har pressmeddelat om det här avtalet.

Lånet utbetalas i omgångar, så kallade trancher.

Den första tranchen kan vara på 2 miljoner.

De konverteras till aktier och långivaren trycker ut det–

–i marknaden och sätter en nedåtpress.

Nästa gång som företaget vill ha mer pengar–

–och nästa konvertering sker blir det en större utspädning–

–eftersom kursen kan ha fallit sen sist.

Så det blir fler aktier för samma summa.

Ju mer kursen faller–

–desto fler aktier får de vid konverteringen?

Då har de ännu fler aktier att sälja, som sätter press.

Det är kontroversiellt.

Vissa börser har förbjudit det vid notering.

Exakt, det var så jag fick nys om det.

Det har inte skrivits mycket om det i Sverige.

Affärsvärlden tog upp det i en artikel i höstas.

Sen dess har Oslobörsen satt ner foten kring notering.

För där har det uppstått en konflikt–

–mellan bolag och långivare så att de har hamnat i rätten.

Oslobörsen har sagt att de inte tillåter bolag–

–att noteras med den här finansieringsmodellen.

Däremot bryter det inte mot några börsregler.

De svenska börserna har sagt ungefär samma sak.

De tillåter inte bolag med modellen att komma till börsen.

Men de som redan är noterade kan de inte hindra.

De diskuterar dock om de ska observationsnotera–

–bolag som ingår en sån här finansieringsmodell.

Det är svårt för aktieägarna att sätta sig in i villkoren.

Du har följt det så pass länge.

Vad har du kommit fram till?

Hur tror du framtiden för finansieringsmodellen ser ut?

Den senaste månaden har fem bolag sagt–

–att de har avslutat eller pausat modellen.

Och det har kommit alltmer till aktieägarnas–

–och börsernas kännedom.

Det blir svårt för ett bolag–

–att ingå ett sånt här finansieringsavtal igen.

Däremot, om man får spekulera lite...

Om riskkapital blir svårare att få tag på–

–vilket många bedömare tror, är det nog inte den sista–

–tveksamma finansieringsmodellen vi ser.

För att avrunda lite...

Tror du att det finns chans, eller risk–

–att börserna försöker reglera det här ytterligare?

Just nu diskuterar de saken.

Jag har svårt att gissa vad de kommer fram till.

Men det kan nog komma nåt uttalande–

–om att det inte är önskvärt.

Det är svårt att komma åt, för det bryter inte mot regler.

Och de kan inte godtyckligt gå ut–

–och skuldbelägga långivare.

Dessutom har vissa företag sagt:

"Vi hade inte möjlighet att få pengar"–

–"i en företrädesemission, det här var sista utvägen."

Om det tar de till nästa långsiktiga finansiär–

–kanske det kan vara värt det.

Men då ska man också informera sina aktieägare om det–

–och inte säga att det är en långsiktig investerare–

–som kommer att vara kvar i aktien.

Så var transparent med vad det innebär...

Och det är ändå nåt som börserna tittar på?

Ja, de diskuterar det.

Spännande att följa. Tack för att du kom hit.

Dödsspiralfinansiering är en finansieringsform som innefattar ett konvertibellån med rörlig kurs. Det är också kontroversiellt och något som förknippas med bolag med kraftigt fallande aktiekurser.

Anton Wilén, journalist på nyhetsbyrån Finwire, har tittat närmare på fenomenet: Av de runt 20 bolag som han hittat på svenska börser som använt sig av den omdebatterade finansieringsformen har i stort sett alla fallit kraftigt efter att de börjat använda sig av den.

Oslobörsen tillåter numera inte att noterande bolag använder sig av denna finansieringsform.

I Sverige har flera bolag bestämt sig för att avbryta eller pausa denna typ av finansiering.

Även om just dödsspiralfinansiering kan vara på väg ut på grund av uppmärksamheten tror inte Anton Wilén att allt är lugnt:

”Det är nog inte den sista tveksamma finansieringsmodellen vi ser”, säger han.

  • DUP utnyttjar sin makt till max7:29

    DUP utnyttjar sin makt till max

    Nordirländska DUP stöder inte Johnsons Brexitplan. Svagt uppåt för svenska bostadspriser. Ingen inbjudan till nya handelssamtal från Kina. Morgonens viktigaste makro med Lars Henriksson, valutastrateg på Handelsbanken, och EFN:s Albin Kjellberg.

  • Frågetecken från Kina om handelsavtal3:32

    Frågetecken från Kina om handelsavtal

    USA har mer bråttom med handelsavtalet än Kina. Olika tongångar från EU och Storbritannien angående Brexit. En rejäl dos makroekonomi med Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Gabriel Mellqvist.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.5%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite -0.3%

Vinnare & förlorare

Avanza 10.7%
Ericsson 5.8%
Tele2 5.3%
Nolato -2.2%
Boliden -3%
Telia Company -5.6%
Uppdaterad tor 10:03
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Öl i pappflaska en börssuccé?18:14

    Öl i pappflaska en börssuccé?

    I Börslunch snackas det öl i pappflaska. Dessutom bjuds det på utblick inför rapportsäsongen. David Lindström från Strand Kapitalförvaltning och Adolphe Baraderie från Danske Bank har även med sig aktiecase.