”Den bästa av världar för skogen”

Skog och massa växer så det knakar på Stockholmsbörsen.

I efterdyningarna av den sektorns rapportflod–

–är vi glada att ha med oss Oskar Lindström–

–analytiker på Danske Bank. – Välkommen!

Hur ska man sammanfatta sektorns prestation på börsen?

Sektorn har gått väldigt bra i flera år.

Q1-rapporterna har över lag varit väldigt bra.

Framför allt har de andats optimism–

–inför andra kvartalet.

Vilka är faktorerna som driver optimismen?

Framför allt är det de högre produktpriserna.

De har egentligen stigit under hela 2017.

Vi har en graf på det. Den ser ut så här:

Det var ganska negativt 2014-2015. Då gick kurvan ner.

Vad hände då?

Då var det en svag konjunktur.

I början av januari 2017 började massapriset...

Den här visar priset på långfibrig sulfatmassa i Europa.

Då började det sticka norr ut.

Lite oväntat för många i branschen.

Nu är vi på rekordnivåer i US-dollar.

Det som ligger bakom är dels en global högkonjunktur.

Det efterfrågas lite mer massa än vanligt.

Det har också varit betydande produktionsproblem–

–i olika massabruk runt om i världen.

Uppstart av ny kapacitet har inte gått så smidigt som tänkt.

Har man alltid den här typen av produktionsproblem.

Eller startas nya anläggningar i högkonjunktur–

–son strular lite extra?

Det är alltid mer eller mindre produktionsproblem.

Men det märks mer under högkonjunktur–

–och man försöker producera maximalt.

Uppstarter av nya massabruk är problematiskt.

Men också en tredje faktor som är ny.

Det är Kinas regler för import av returfiber.

Tidigare har Kina importerat mycket returfibrer–

–framför allt från USA:s västkust.

Där har man höjt kvalitetskraven. Man vill inte–

–importera amerikanska sopor–

–som en kinesisk tjänsteman uttryckte det.

Det betyder att kinesiska pappersproducenter–

–måste vända sig mer mot färskfibermassa–

–för råvaruförsörjningen istället för att använda returfibrer.

Det har bidragit till en väldigt het massamarknad.

Nästa graf illustrerar ett par andra faktorer.

Priset på kraftliner som man gör kartonger av–

–har gått kraftigt uppåt.

Är det Amazon och e-handeln som driver på–

–att man vill ha mer kartong?

Efterfrågan drivs framför allt av industrikonjunkturen–

–men även e-handel. Ökad global handel–

–längre logistikkedjor...

On-line-handeln har påverkat.

Orange linje är branschens ständiga sorgebarn.

Tidningspappret som är strukturellt nedgående.

Det är en lång tidsserie så det ser inte så dramatiskt ut.

Men längst till höger är en markant uppgång.

Vad har hänt här?

Det är bra tider. En del tidningspappersbruk har stängts.

När det plötsligt blir en liten efterfrågeökning–

–och det har stängts kapacitet, blir det brist.

Då får man de här effekterna på tidningspapperspriset.

Stefan Ingves är också en komponent i det här.

Här är en graf över kronans utveckling mot euron.

Varför är det viktigt för skogsindustrin?

Det här är den andra delen.

Effekten har inte synts fullt ut på grund av "hedgerna".

Men till skillnad från många andra industrier på börsen–

–är pappers- och massaproducenternas kostnader–

–huvudsakligen i svenska kronor.

De använder en svensk råvara – skogen.

När kronan försvagas blir det en ganska hög utväxling.

Man säljer i euro och dollar.

Det låter som om alla stjärnor står rätt för...

Det är den bästa av världar för dem just nu.

Svenska kronan brukar fungera som en buffert–

–för skogskonjunkturen.

När tiderna är dåliga och produktpriserna faller–

–tenderar den svenska kronan, på grund av lågkonjunktur–

–också att försvagas.

Nedgången för industrin blir inte lika kraftig–

–som den varit för den finska industrin.

Men nu har vi högkonjunktur och väldigt svag svensk krona.

Och låga räntor.

Ska man inte bli lite orolig.

Vågar man köpa in sig i sektorn nu när den är som bäst?

Som aktieanalytiker är man alltid orolig.

Men tittar vi under det kommande året–

–så är det inga tydliga svaga signaler.

Oron är givetvis massamarknaden.

Det är den mest volatila delen av industrin.

Vi har haft den kraftiga uppgången.

Det finns oro för policyförändringar i Kina–

–gällande import av returfibrer.

Eller att de får ordning på de nya massabruken–

–och att det kommer ny massa ut på marknaden.

Just nu syns inga tecken på svaghet.

Den styrkan återspeglas i ebit-marginalerna.

Här är snittmarginalen på väg upp.

Det ska så klart vara procent i vänsterspalten.

Efter finanskrisen gick det upp och sen ner igen.

Nu är det idel glada tider.

Man kan först och främst konstatera–

–är den långa perioden av nedgång från millennieskiftet–

–och fram till finanskrisen.

Det återspeglar en strukturell nedgång–

–för flera av produkterna.

Mitt under brinnande högkonjunktur 2004-2006–

–så hade branschen en nedgång.

Det var ingen bra supercykel för nordisk skogsindustri.

Det återspeglar problemen kring tidningspapper–

–och substitution till digitala medier.

Sen finanskrisen har det varit en stadig uppgång.

Till viss del beroende på den starka konjunkturen.

Men under allt det här finns en strukturell förändring–

–i branschen. Dels har bolagen blivit bättre på–

–att fatta beslut kring kapacitetsutbyggnad.

Framför allt så har man ändrat fokus i bolagen–

–från de grafiska papperskvaliteterna–

–där efterfrågan minskat strukturellt–

–mot förpackningar och förpackningsmaterial–

–som har en betydligt bättre efterfrågesituation.

En bättre bransch i strukturellt goda tider.

I nästa graf tittar vi på ebitda-tillväxten i sektorn.

Här är andra råvarubolag med, stål och gruva bland annat.

Varför är det så dyrt med SCA?

Den stora förväntade vinsttillväxten för SCA under 2018–

–återspeglar bättre tider för kraftliner.

Vi såg tidigare den prisuppgång som varit under hela 2017.

Den får full effekt under 2018.

Deras sågverksdivision, som är ganska stor–

–gynnas av en bättre byggkonjunktur och högre priser där.

Sen är det uppstarten av nya massabruket i Östrand–

–som sker i mitten av juni.

Det blir en viktig faktor av hur det faller ut till slut.

Bygger prognoserna för vinsttillväxten i SCA på–

–att allting går väl när den nya anläggningen sjösätts–

–eller har man prisat in vissa produktionsstopp?

Det är ganska stor osäkerhet kring–

–hur uppstarten av Östrand påverkar resultatet under 2018.

Det är större osäkerhet kring vinstprognoserna–

–än vad det varit tidigare.

Om vi tittar på värderingen av bolagen.

Här har vi SCA allra högst upp, och Holmen.

Värderingen gynnas av att de äger mycket skog.

Det äger väldigt mycket skog. Ungefär hälften av värdet–

–är skogsmark, beroende på hur man räknar.

Den särskilt höga värderingen för SCA–

–beror på att de har stoppat in sina 7,8 miljarder–

–i det nya massabruket, men ännu inte startat maskinerna.

De har inte fått intjäningseffekten av investeringen.

Det skedde en omvärdering av bolagen i samband med–

–att SCA knoppades av i två.

Ser börsen på skogstillgångar på ett annat sätt?

Jag tror det. Det är tydligt i Holmen–

–som varit noterat i sin nuvarande form länge.

Aktien har omvärderats bara under de två senaste åren.

Det återspeglas av en annan syn på–

–värdet på skogstillgångarna.

Dels som ett resultat av lägre räntor–

–dels för att uppdelningen av SCA har lyft fram frågan.

SCA ska ha kapitalmarknadsdag senare i maj–

–där de enbart ska fokusera på sina skogstillgångar.

Om vi tar tillbaka den sista grafen...

Har du nån reflektionen över de andra bolagen?

UPM-Kymmene och Stora Enso handlas–

–kring 14-15 gånger årsvinsten. Det är ganska högt–

–för att vara på toppen av en konjunktur.

BillerudKorsnäs sticker ut med en rabattvärdering–

–mot övriga sektorn.

I ett antal år var de värderade med en premie mot sektorn–

–på grund av att det är en väldigt fin produktportfölj,.

Bolaget har haft produktionsproblem under de senaste två åren.

Problem med högre kostnad för investeringen i Gruvön.

En ny vd är på plats.

Första kvartalet var utan oväntade produktionsproblem.

Det var en försiktigt positiv reaktion på rapporten.

Det blir intressant att följa framöver.

Det låter lovande. Hela sektorn har jättehöga värderingar.

Ett bolag har haft tillfälliga problem och värderas lägre.

Kan du säga nåt kort om Billeruds historia?

Har de oftare än övriga sektorn haft produktionsstörningar?

Under de senaste två åren har det varit mycket störningar.

Det har varit kopplat till försök att bygga ut kapaciteten–

–i flera av fabrikerna, men ibland rena olyckshändelser.

Nya vd:n på BillerudKorsnäs har lyft fram frågor–

–som underhållsrutiner och liknande–

–för att förbättra produktionsstabiliteten.

Det låter som spännande utsikter. Tack så mycket.

Starka rapporter signalerar goda tider i skogssektorn. Den svaga kronan och de ökande massapriserna är några av orsakerna bakom. Oskar Lindström, analytiker på Danske bank, kommenterar.

”Svenska kronan fungerar som en buffert för skogskonjunkturen”, säger Lindström, och menar att när produktpriserna faller får pappers- och massabolagen ofta ändå en stark utväxling på grund av att kronan troligen följer konjunkturen ned.

”Dagens läge är både högkonjunktur och svag svensk krona. Det är den bästa av världar för dem just nu”, fortsätter han.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.5%
NASDAQ-100 0.6%
NASDAQ Composite 0.5%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 2.4%
ÅF 2.1%
NetEnt 1.5%
Boliden -2.1%
Swedish Orphan Biovi… -2.3%
JM -3.9%
Uppdaterad tis 11:56
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier