Chefsekonomen summerar en skakig sommar

Sommaren har varit varm och händelserik.

För er som är tillbaka från semestern och vill ha en rekapitulation–

–har vi bjudit in Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.

Det svänger mycket på marknaden just nu.

Ja, det måste man säga.

Vi har sett enormt stora räntenedgångar den sista veckan.

–Långräntorna är nere på historiskt låga nivåer. –Vilka är drivkrafterna bakom oron?

Det som har hänt under sommaren är att centralbanker nu sänker räntor.

De signalerar mer räntesänkningar. Varför? Det är en stor konjunkturoro.

Det driver ner långräntor.

Bakgrunden är handelskonflikten och en ökad risk för en hård brexit.

Två huvudsakliga oroshärdar. Vi ska titta på fler komponenter och börjar i Sverige.

Under sommaren har vi fått ett besked från Riksbanken. Berätta vad som hände.

Riksbanken kom ut i början på juli och lämnade räntan oförändrad på -0,25%.

Det var helt och hållet väntat.

Man gjorde heller inga ändringar av sin ränteprognos.

Man signalerar en räntehöjning i slutet på året eller i början på nästa.

Det sker sannolikt en höjning i oktober.

Det fanns förväntningar om nedjusteringar och ett ändrat språkbruk.

Man valde att inte göra det. De trycker dock på den globala osäkerheten.

Man låg still med sin plan eftersom svensk ekonomi utvecklats som förväntat.

Har vi fått nya signaler om svensk ekonomi och tillväxten?

Under sommaren har vi fått ett BNP-utfall för andra kvartalet.

Och det kom in svagt. BNP föll jämfört med första kvartalet.

Det var svagt. Det var framför allt svaga investeringar som bidrog till det.

Men det var ändå en bredare inbromsning.

Vi har också fått Konjunkturinstitutets barometer–

–som nu säger att ekonomin är lite svagare än normalt.

Det är en tydlig inbromsning i industrin, som tidigare har sett ganska stark ut.

En svag krona har nog bidragit till det.

Man ser också tecken på att arbetsmarknaden är på väg att bromsa in.

Det har hänt en del under sommaren, eller våren.

Det syns tydligt i datan att vi är på väg mot en inbromsning i svensk ekonomi.

Du nämnde den svaga svenska kronan. Påverkas den av svaghetstecknen?

Vi ser att den har tappat mot euron under sommaren.

Det här är inte så mycket Riksbanken, den här senaste försvagningen–

–utan det här har helt och hållet med konjunkturoro att göra.

Sverige är en liten öppen ekonomi.

En handelskonflikt och brexit riskerar att påverka oss mer än andra ekonomier.

Vi ser svenska kronan mot euron här. En högre linje innebär svagare krona.

Om man tittar på eurozonen, då? Hur går det för tysk ekonomi?

Tysk ekonomi har bromsat in tydligt. Det började i höstas, i slutet på året.

Där är det industriproduktionen. Det är kopplat till bilindustrin.

Det ser fortsatt svagt ut i tysk industri.

Sen ser arbetsmarknad och inkomstutveckling fortsatt ganska stark ut i Europa–

–så konsumtionen har högre förutsättning att hållas uppe.

Men det är en ganska svag utveckling i euroområdet, får man säga.

Vad signalerar Europeiska centralbanken?

De gjorde inget med räntan–

–däremot signalerade man tydligt att man är på gång med nya stimulanser.

Man har nyss stramat åt, men nu kommer nya stimulanser.

Det kan handla om räntesänkningar eller om att börja utöka tillgångsköpen–

–för att få ner räntor och hålla igång aktiviteten.

Det beror på global oro, men också på ett lågt inflationstryck i euroområdet.

Inflationsförväntningarna ligger på 1 % på lång sikt. Det skapar oro.

Det blir en utmaning för den nya chefen. Christine Lagarde tar ju över ECB.

Det kanske är tidigt att säga hur hon kommer att påverka penningpolitiken.

Ja, det är för tidigt. Men hon är en erfaren "policy maker".

Hon är van vid sånt här, vilket är viktigt som centralbankschef–

–med mycket viljor som ska enas.

Ursula von der Leyen blir ordförande i kommissionen–

–och så har vi ett nytt men välbekant ansikte, Boris Johnson.

Hur har utsikterna för en hård brexit förändrats under sommaren?

Sannolikheten för att Storbritannien går ur EU utan avtal–

–har ökat ganska ordentligt.

Vi vet vad Boris Johnson har tyckt–

–och vi vet att det inte finns majoritet i parlamentet för en hård brexit.

Men Boris Johnson säger att han kommer att försöka gå förbi det här–

–och genomdriva en hård brexit nästan oberoende av vad parlamentet tycker.

Är det de farhågorna som gör att pundet har försvagats?

Ja, oron har ökat dramatiskt här, för vad som ska ske.

Kan vi säga nåt om temperaturen i övrigt?

Finns det tecken på brittisk konjunkturavmattning?

Det är tydliga tecken på avmattning.

I början på året var statistiken bättre.

Man bunkrade upp inför en brexit som skulle ske i början på året.

Sen har vi sett tydliga inbromsningstecken i ekonomin.

Arbetsmarknaden är okej, men det är en inbromsning.

På andra sidan Atlanten var Feds sänkning en av sommarens stora makrohändelser.

En del hade hoppats på mer. Man sänkte 25 punkter. Hur ser du på det?

Fed har gjort en stor omsvängning. Det var inte lätt att hänga med i svängarna.

Plötsligt gick man från ett läge till att räntesänkningar var på gång.

Det syns inte i amerikansk makrodata. Konsumtionen är hög.

Men de gör nån form av försäkringssänkning nu. Så får man se det.

Inflationstrycket är inte jättehögt. Därmed har de råd att göra det.

Man sänker räntorna för att minska riskerna med den svaga globala ekonomin.

Man hänvisar tydligt till globala risker och handelskonflikten.

Men det här innebär också att man har hamnat i ett hörn.

Trump har fått den policymix som han kanske vill ha.

Han kan vara hård mot Kina. Fed hjälper till och stöttar upp amerikansk ekonomi.

Ja, men man kanske inte är ansvarstagande för stabiliteten.

Grafen visar att marknaden tror på ännu mer höjningar.

Sänkningar. Ja, precis.

Även om Powell har sagt att det var en mellankonjunktursänkning–

–och att det inte är början på en räntesänkningscykel–

–så prisar marknaden in ganska mycket räntesänkningar.

Som man ser det här, så i slutet av 2020–

–har marknaden prisat in att räntan sänks med 1 %, alltså fyra gånger till.

I slutet av i år blir det lite mer än två gånger till.

Marknaden förväntar sig en tydlig räntesänkningscykel.

Det är en ganska pessimistisk ekonomisk utblick.

Det syns också i långräntorna. Tioårsräntor har sjunkit dramatiskt sista veckan.

Det är både kopplat till en kraftig konjunkturoro–

–att man är orolig för den ekonomiska utvecklingen–

–och till att man ser centralbanker sänka räntor.

Men de långa räntorna är lägre nu än de korta räntorna.

Apropå oroliga marknader har vi oljepriset. Jag tog det som en proxy.

Vi vill nämna oro i Moskva och politiska protester, och demonstrationer i Hongkong.

Det är osäkert i Kina och oro i Iran, där man tagit några skepp.

Det har påverkat oljepriset.

Men du var inne på att Kina var den viktigaste komponenten.

Handelskriget är väl den enskilt största marknadspåverkaren.

Där är den kinesiska valutan en viktig komponent. Varför det?

Det man funderar på är hur mycket det här är en del av handelskriget.

Det som hände under sommaren är att man inte kom vidare med G20-mötet–

–och USA och Trump har signalerat–

–att man nu kommer att höja tullar på den återstående importen från Kina–

–med 10 % på den, 300 miljarder.

Då har Kina svarat.

Man säger att man ska köpa mindre amerikanska jordbruksprodukter.

Men det som hände häromdagen var att man försvagade valutan–

–för Kina har en form av "halvfixed" valuta.

Då försvagades valutan. Man har pratat om nåt sjustreck. Det kanske ligger här.

En psykologisk gräns, just det.

Då börjar man diskutera–

–om det här är en del i handelskriget?

Är det ett försök att minska de negativa effekterna av tullhöjningarna–

–på den kinesiska ekonomin? Kinesiska myndigheter säger att det inte är det–

–men att det beror på handelskonflikten–

–som har försämrat kinesisk ekonomi och lagt en press på deras valuta.

Sanningen kanske ligger mittemellan.

Kineserna försöker säga att det inte är en pågående uppåttrend. Det vet vi inte.

Den sista faktor har du redan nämnt.

Det har kommit räntesänkningar: Filippinerna, Thailand, Indien, Nya Zeeland...

De länderna pratar vi inte om så ofta.

Tyder det på att räntorna kommer att fortsätta pressas–

–med fortsatt marknadsoro under sensommaren?

Vi är inne i en centralbanksräntesänkningscykel.

Om den enda sänker måste den andra sänka.

Små öppna ekonomier kan vara oroliga för sina valutor–

–som Nya Zeeland, och så där.

Man vet inte hur man kommer att påverkas av handelskonflikten.

Dels följer man efter varann, dels är man orolig för utvecklingen.

Det skiljer sig. Ekonomierna ser inte så dåliga ut–

–som de brukar göra vid så här massiva räntesänkningar.

–Det är annorlunda nu. –En kulturförändring inom centralbankerna.

–De är tidigt ute för att försöka motverka. –Tack för sommarsammanfattningen.

–Tack. –Tack, ni som tittat.

Brexit, geopolitisk oro och handelskrig har skakat marknaden under sommaren. Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman sammanfattar och analyserar de stora makroekonomiska händelserna både i Sverige och omvärlden.

Programledare: EFN:s Gabriel Mellqvist

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.8%
NASDAQ-100 0.8%
NASDAQ Composite 0.7%

Vinnare & förlorare

Intrum Justitia 15%
Bure 2.5%
Klövern 2.4%
Arjo -1.9%
Swedish Match -2.1%
Getinge -2.5%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Väntade PMI-rekyler5:12

    Väntade PMI-rekyler

    De tyngsta makroekonomiska händelserna just nu analyseras av Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Ara Mustafa.

  • Amerikanska digitaliseringsvinnare16:38

    Amerikanska digitaliseringsvinnare

    EFN Marknad riktar blicken mot USA tillsammans med förvaltaren Joakim By från Handelsbanken. Förutom ett gäng spännande aktiecase diskuteras den amerikanska börsen med avstamp i presidentvalet. 

  • Japansk industri överraskar negativt4:01

    Japansk industri överraskar negativt

    Vita husets handelsrådgivare Navarro hävdade i går att handelsavtalet med Kina är över. Något som fick börser på fall. När president Trump senare dementerade uppgiften vände börsen upp. Regeringen vill ta in mer skatt från utländsk arbetskraft. Blandade PMI-siffror från Japan.

  • Förvaltarens molnfavoriter15:53

    Förvaltarens molnfavoriter

    EFN Marknad bjuder på en resa bland molnbolagen. Förvaltaren Johan Roslund från GP Bullhound går pedagogiskt igenom hela värdekedjan - från Microsoft och Amazon till Docusign och Okta.