Chefsekonom: Riksbanken navigerar efter en gammal karta

Den svaga svenska kronan engagerar tittare och gör många svenskar upprörda.

Men man brukar säga att den åtminstone är nyttig för börs och svensk exportindustri.

Vi ska nyansera bilden med Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen–

–och IKEM, alltså kemiindustrin, bland annat.

Det är en ganska stor del av svensk ekonomi.

Håller du med om att svensk exportindustri mår bra av en svagare valuta?

Nej, jag vill sticka ut hakan och säga att det är en sliten snuttefilt.

Det är en övertro på att en svag krona är bra för svensk industri.

Det må, i sina delar, vara sant.

Men om vi problematiserar och belyser avancerad industri–

–vars erbjudande ofta bygger på insatsvaror...

Man importerar mycket. Sen har man med det i det erbjudande som man exporterar.

För de företagen är en svag krona motsatsen.

–Det resulterar i en försämrad lönsamhet. –Eftersom man måste köpa så mycket.

Skogsindustrin är en given vinnare–

–men mer komplexa industrier, som dem du representerar, är inga självklara vinnare.

En stor del industrigrenar är neutrala. De handlar mycket insatsvaror i dollar–

–och säljer en stor del av sina färdiga produkter i dollar.

De är ganska ointresserade av hur kronan rör sig.

För dem som är beroende av kronan, så är det en högre andel företag–

–som är förlorare på den svaga utveckling som vi sett de senaste åren.

Det sägs att det blir billigare att exportera. Det är en kortsiktig effekt.

Ibland sägs det att svensk konkurrenskraft kan urholkas av det här. Håller du med?

Vi har frågat våra företag om de håller med om påståendet–

–att produktiviteten blir lidanden med en svag krona i ryggen.

En förhållandevis stor andel ställer upp på det påståendet rakt av–

–som ekonomer håller sig med.

Grundbulten i svensk industri och svenskt välfärdsbyggande riskerar att bli lidande.

Drivet, blåslampan i ekonomin, en ökad produktivitet år ut och år in–

–har gjort att vi står där vi står i dag, med världens högsta löner i stort sett.

Det är drivkraften. Om vi nu kan rea ut våra erbjudanden på utlandsmarknaden–

–så köper vi oss i bästa fall tillfälliga marknadsandelar, men det är inte säkert.

Dynamiken är mer komplex än så i dag.

Vi förlorar den viktiga drivkraften i att hela tiden vässa vårt erbjudande–

–för att slå oss fram på världsmarknaden. Priset bör inte vara relevant som mått.

Vi ska ligga så högt i förädlingskedjan att priset är ointressant–

–precis som när Apple tillverkar sina telefoner och tar 13 000 för en telefon.

Kunderna sväljer det världen över. Där vill vi vara med vårt industrierbjudande.

Med en svag krona riskerar vi att hamna efter våra konkurrentländer.

Vi förslappar oss själva utan att egentligen få nåt för det.

Inom vissa industrigrenar ökar lönsamheten och vinstmarginalen tillfälligt.

Men för våra industrigrenar–

–så har det varit en vikande lönsamhet aggregerat under de senaste 2-3 åren.

Samtidigt har kronan underpresterat.

Hur stor andel av ekonomin representerar du?

Jag representerar 25 % av industrin.

Totalt representerar industrin 20 % av svenskt BNP.

Det är det direkta bidraget. Sen ger vi även jobb till angränsande näringar.

Det gör att vår betydelse för svensk ekonomi är mycket större än dessa 20 %.

Riksbanken gör det här därför att man vill få upp inflationen.

Är inte en svag valuta ett rimligt pris då?

Om det vore så att inflationen drog i väg med en krona som åker rakt ner i källaren.

Det ser vi inte. Varje månad underpresterar KPI och de underliggande måtten–

–i förhållande till Riksbankens egna mål.

Då har man ändå hjälp av en svag valuta. Varför drar då inte inflationen i väg?

Jo, dynamiken är sådan i näringslivet i dag, även om du jobbar inhemskt–

–att du inte kan föra över kostnadsökningar i nästa led med den situation som råder.

Det gör att Riksbanken får använda alla medel som finns.

De har nästan världens mest expansiva penningpolitik.

Ändå får man inte upp inflationen på målet.

Tycker du att Riksbanken agerar efter en lite bedagad modell.

Vi måste navigera efter en karta som är designad efter den tid vi lever i i dag–

–och med den konkurrenssituation som råder globalt.

Man kanske måste problematisera kring vad som är en skadligt låg inflation–

–och titta på hur det ser ut inhemskt i Sverige.

Tycker gemene svensk att det är ett problem att inflationen varit låg de senaste åren?

Jag tror inte det, och jag tror inte på det uppskjutande beteende–

–som man är orolig för vid en deflationsperiod.

Så det gör inget att inte priserna ökar tillräckligt mycket?

Få svenskar ställer upp på det, åtminstone.

De inhemska delarna, som restaurangnäring, snickartjänster och annat...

Där har inflationen varit ganska hög.

Det handlar mer om att konkurrensutsatta sektorer inte har samma möjligheter–

–att öka sina priser.

Intressant. Inflationen är inte ett så stort problem.

Dessutom angriper man den inte genom att urholka valutan. Så tolkar jag dig.

Hur ser du på ett euro-medlemskap–

–eller en dansk modell, där man knyter en inhemsk valuta mot en fast växelkurs?

Skulle det kunna förändra dynamiken?

Det man kan säga om valuta och diskussionen kring ett euro-medlemskap är–

–att en svag valuta är dålig, men en snabbt föränderlig valuta är nästan lika dålig.

Även om den apprecierar med X antal procentenheter mot årsskiftet–

–så är det en osäkerhet när man gör affärer.

Att sälja in en något och sen inte veta vad det är värt om ett halvår är ett problem.

Valutakursen, eller nivån, är en sak.

Förändringen, de snabba rörelserna, är en annan. Båda är problematiska.

Om vi binder kronan, som man gör med den danska kronan, så ökar förutsägbarheten.

Det skulle gynna svenskt företagande och alla som gör affärer i andra valutor.

Jag förstår att du, som chefsekonom, inte tar ställning här...

Men kritikern skulle säga att Sverige har haft en växelkurspegg. Det fungerade inte.

Då hade vi en lönedriven inflation i Sverige. Man tävlade om att öka lönerna.

Enskilda år kunde ett lönekuvert innehålla 10-15 % mer.

Det var egentligen bara luft.

Realekonomiskt, eller rättare sagt...

Det var inte värt så mycket, eftersom inflationen hakade på.

Det har vi nu fått bukt med - med den nya penningpolitik vi har i Sverige–

–där inflationsmålet är väldigt tydligt.

–Nu vet jag inte om jag besvarade frågan... –Resonemanget är intressant.

Du vill ha stabilitet framför en realisation av svenska exportvaror.

Du är missnöjd med hur Riksbanken arbetar.

Kan man försvara Riksbanken och säga att de ska fokusera på inflationen?

Det är helt riktigt att det är den uppgift de har.

Samtidigt har de nu ett intervall att arbeta efter.

Det känns som att de enbart kommunicerar 2 %-målet–

–och inte att man har ett intervall på en halv procentenhet åt båda håll.

Men det finns en annan aspekt i det här.

Roten till det onda är, enligt Riksbanken, att lönerna ökar för lite i Sverige.

Det är arbetsmarknadens parter som är skyldiga till den låga inflationen.

God inflation kommer från arbetsmarknadens parter. De ska skicka upp den.

Då sprider det sig gynnsamt över ekonomin.

De omvända förhållandena rådde när de blev fristående riksbank.

Då ville de hålla tillbaka löneinflationen.

Nu är Riksbanken sura på arbetsmarknadens parter för att vi inte gör vårt jobb.

Då vill jag säga: Vi tittar på produktiviteten.

Det är det enda relevanta måttet om vi ska öka lönerna.

Om vi ökar lönerna snabbare än den effektivitetsförbättring som vi ser–

–så kommer Sverige långsiktigt att prisa ut sig på världsmarknaden.

Intressant. Tack, Carl Eckerdal, för att du om hit. – Tack, också, ni som tittat.

Den svenska kronan handlas på riktigt låga nivåer vilket påverkar både privatpersoner och företag.

Carl Eckerdal, chefsekonom på Ikem & Livsmedelsföretagen, menar att det är dags att avliva myten att en svag svensk krona är bra för industrin.

Insatsvaror från utlandet gör att många industrier inte alls gynnas av en svag krona, menar Eckerdal.

”Vi köper oss tillfälliga fördelar, i bästa fall”, säger han.

”Svensk industri borde inte konkurrera med priset”, fortsätter chefsekonomen.

En starkt bidragande orsak bakom den svaga kronan är den politik som Riksbanken bedriver i syfte att driva upp inflationen.

”Riksbanken borde navigera efter en karta som är utformad efter den värld vi lever i nu”, säger Carl Eckerdal.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.5%
NASDAQ 100 -0.5%
NASDAQ Composite -0.4%

Vinnare & förlorare

Massolit Media 5.6%
AddLife 5%
Hennes & Mauritz 4.6%
NetEnt -4.3%
Evolution Gaming Group -4.4%
Stillfront Group -6.5%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Väntade PMI-rekyler5:12

    Väntade PMI-rekyler

    De tyngsta makroekonomiska händelserna just nu analyseras av Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Ara Mustafa.

  • Amerikanska digitaliseringsvinnare16:38

    Amerikanska digitaliseringsvinnare

    EFN Marknad riktar blicken mot USA tillsammans med förvaltaren Joakim By från Handelsbanken. Förutom ett gäng spännande aktiecase diskuteras den amerikanska börsen med avstamp i presidentvalet. 

  • Japansk industri överraskar negativt4:01

    Japansk industri överraskar negativt

    Vita husets handelsrådgivare Navarro hävdade i går att handelsavtalet med Kina är över. Något som fick börser på fall. När president Trump senare dementerade uppgiften vände börsen upp. Regeringen vill ta in mer skatt från utländsk arbetskraft. Blandade PMI-siffror från Japan.

  • Förvaltarens molnfavoriter15:53

    Förvaltarens molnfavoriter

    EFN Marknad bjuder på en resa bland molnbolagen. Förvaltaren Johan Roslund från GP Bullhound går pedagogiskt igenom hela värdekedjan - från Microsoft och Amazon till Docusign och Okta.